Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
Från pärm till skärm : En fenomenografiskt inspirerad intervjustudie om digitala verktyg i förskolan
No full textStudiens syfte är att undersöka pedagogernas uppfattningar kring fenomenet digitalaverktyg. Detta görs genom en fenomenografisk inspirerad studie medsemistrukturerade intervjuer, där vi undersökt hur pedagoger ser på den nyareviderade läroplanen, begreppet skärmtid och hur de använder digitala verktyg i denpedagogiska verksamheten. I resultatet framkom det att digitala verktyg fortfarandeanvänds över hela den pedagogiska verksamheten och att det är lärarens roll somavgör hur digitala verktyg används i förskolan. Den nya revideringen om att ta bortdigitala verktyg som ett mål är något som uppfattas som positivt av pedagogerna,men samtidigt ser pedagogerna de digitala verktygen som ett bra komplement tillförskolan. Begreppet skärmtid ses som en risk från hemmet men ifrågasätts iförskolan eftersom skärmar kan också användas utifrån ett pedagogiskt syfte. Studiens slutsats är att fenomenet beskrivs på motsägande sätt, antingen som etthinder för barnens utveckling eller som ett stöd till den pedagogiska verksamheten
Written formative feedback in SFL teaching at the upper secondary level : SFL teachers’ preceptions and practices of written formative feedback
No full textSyftet med studien är att undersöka SVA-lärares uppfattningar om och användning av skriftlig formativ respons samt hur de uppfattar att eleverna tillgodogör sig denna. Intervjudata från sex gymnasielärare analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att skriftlig formativ respons används för att individualisera återkopplingen både direkt och indirekt för att stödja elevers språkutveckling. SVA-elevers tillägnande av responsen varierade beroende på deras språkliga nivå. Elever med högre språkkunskaper tilldelas ofta indirekt respons eftersom de har förmågan att reflektera över och bearbeta återkopplingen. Elever med svagare språkkunskaper tilldelas i stället direkt respons, då de är i behov av tydligare vägledning. Slutsatsen visar att skriftlig formativ respons är ett betydelsefullt verktyg i SVA-undervisningen, men att dess effekt förutsätter noggrann anpassning till varje elevs språkliga förutsättningar
Professionellas arbete med ungdomskriminalitet : En kvalitativ studie för att förstå hur olika professionella samverkar för att motverka ungdomskriminalitet
No full textI denna uppsats beskrivs hur samverkan mellan polis, skola och socialtjänst kring ungdomskriminalitet är organiserad. Syftet med var att beskriva och analysera samverkan som sker mellan skola, polis och socialtjänst i arbetet med kriminalitet bland ungdomar och hur den upplevs av polis, skola och socialtjänst för att belysa utmaningar, möjliggörande faktorer samt förbättringspotential. I denna uppsats användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av Systemteorin, Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och tidigare forskning. Resultatet i studien visade att det finns olika samverkansformer, den mest etablerade är SSPF, som står för skola, socialtjänst, polis och fritid men andra samverkansformer används som exempelvis BOB (Barn och unga i organiserad brottslighet). Resultaten visar att sekretesslagstiftningen, hög arbetsbelastning och begränsade resurser är de största hindren för samverkan. Några möjliggörande faktorer är regelbundna möten, god kommunikation, och gemensamma mål. Samtliga respondenter svarade att flera resurser och tid är nödvändigt för starkare samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Resultaten visar även att ärenden som berör familjer med migrationsbakgrund belyser ett nytt problem i denna studie, det visar sig att föräldrar kan befinna sig i en maktmässigt utsatt position i relation till både sina barn och samverkande myndigheter
Mellan effektivisering och professionellt ansvar : En kvalitativ studie om AI i socialtjänstens vardags praktik
No full textThe increasing digitalization of social services has led to a growing use of artificial intelligence (AI) as support in documentation practices. The aim of this study is to explore how social workers experience the impact of AI-based tools on their professional practice, with a particular focus on documentation, workload, and professional discretion. The study adopts a qualitative approach and is based on semi-structured interviews with three social workers employed in municipal social services. The empirical material was analysed using thematic analysis, informed by the Job Demands-Resources (JD-R) model and sociotechnical theory. The findings indicate that AI is perceived as a resource that can streamline documentation processes, reduce cognitive strain, and enable more time for client-centred work. At the same time, AI introduces new demands, such as increased responsibility for reviewing AI-generated content, ethical considerations, and the need for digital competence. However, these demands are not experienced as external impositions but as organisationally embedded elements of everyday social work practice. The study concludes that AI functions simultaneously as a resource and a demand, depending on how it is implemented and integrated into professional routines.
Accessible learning environments in Swedish education : An ethnographic study based on observations and interviews with F–3 teachers
No full textDen här etnogragfiska studien undersöker hur lärare uppfattar och arbetar med tillgängliga lärmiljöer i svenskundervisningen i F-3. Resultatet baseras på intervjuer med två lärare, sex klassrumsobservationer och sex efterföljande reflektionsintervjuer med de bägge lärarna, med fokus på den fysiska, den sociala och den pedagogiska lärmiljön. I den fysiska lärmiljön identifierades teman som placering, fysiska och visuella redskap och hinder i den fysiska lärmiljön. I den sociala lärmiljön framkom klassrumsklimat, relationsbyggande, inkludering, sociala strategier och interaktion och delaktighet. I den pedagogiska lärmiljön identifierades teman som lärares didaktiska strategier och scaffolding, samverkan och resurser, pedagogiska utmaningar, pedagogiskt material och anpassningar. Resulatet visar att lärarna arbetar metodiskt med olika strategier för att stötta eleverna i sin läs- och skrivutveckling inom den pedagogiska lärmiljön. Resultatet visar vidare att lärarna arbetar med värdegrunden och elevnära situationer för att stötta eleverna i den sociala lärmiljön. Inom den fysiska lärmiljön visar resultatet att lärarna arbetar med att dela upp eleverna i mindre grupper och använda placecring och bildstöd för att tillgängliggöra lärmiljön
Aesthetic Forms of Expressions in Swedish Language Instruction in Grade 2 : A Qualitative Study on How Teachers Use Aesthetic Forms of Expression to Support Students' Language Development
No full text Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs två använder estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik i svenskundervisningen för att stödja elevers språkutveckling. Studien har en kvalitativ forskningsmetod och datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs två. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat visar att estetiska uttrycksformer används som ett medel för att öka elevernas delaktighet och förståelse av språkets innehåll. Studiens slutsatser är att dessa uttrycksformer kan fungera som ett didaktiskt verktyg i svenskundervisningen i de tidiga skolåren och att ett medvetet och strukturerat arbete med dessa uttrycksformer kan stärka elevers språkutveckling
Teachers´s experiences of including students in teaching and decision-making processes : A qualitative study that deals with different approaches and dilemmas based on teachers´experiences and retellings
No full textSyftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs F–3 arbetar för att inkludera elever och ger dem möjlighet till inflytande i samhällsorienterandeundervisning och skolans beslutsprocesser samt de dilemman som uppstår vilka kunde påverka detta arbete. Studien använde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att undersöka hur lärare i F–3 arbetar med elevinflytande och beslutsprocesser. Genom tematisk analys identifierades olika arbetssätt såsom klassråd, kooperativa strategier och strukturerade samtal varpå samtliga syftar till att ge elever möjlighet att påverka undervisningen. Resultatet av studien visade att elevinflytande påverkas av dilemman som elevers mognad, språkliga förmågor, hemmets normer, gruppdynamik och tidsbrist. Sammanfattningsvis tydliggjordes elevinflytande som ett komplext förhållningssätt som kräver lärarens aktiva stöd och kontinuerliga avvägningar mellan pedagogiska behov och demokratiska ideal. Lärarens arbetssätt, reflektion och anpassning efter elevernas behov är avgörande för att skapa delaktighet som stärker både lärande och elevers framtida förmåga att ta ansvar
Utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen : En systematisk litteraturstudie om styrkor och utmaningar i undervisning utomhus
No full textSyftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen beskrivs i tidigare forskning, med fokus på dess styrkor och utmaningar i undervisningen. Sökningen genomfördes i databasen ERIC och totalt inkluderades tio artiklar som analyserades med tematisk analys. Resultaten visar att utomhuspedagogik har potential att öka elevers engagemang, motivation och delaktighet samt kan bidra till en fördjupad begreppsförståelse. Utmaningar som framträder är lärarens osäkerhet, behov av kompetensutveckling, brist på planeringstid och organisatoriska hinder. Resultaten tyder på att undervisningen behöver en tydlig struktur och planering för att utomhuspedagogik ska bli meningsfull
Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård vid demenssjukdom : En allmän litteraturöversikt
No full textAtt vårda isolerade patienter med covid-19 : En allmän litteraturöversikt ur sjuksköterskornas perspektiv
No full text Bakgrund: Patienter som vårdades isolerade under covid-19-pandemin erfor känslor av ensamhet, stress och depression. En anledning var den bristande kontakten med deras anhöriga och sjuksköterskorna. Anhöriga till de isolerade patienterna kände sig ofta hjälplösa och stressade på grund av besöksförbuden. Sjuksköterskornas empatiska stöd och tydliga information sågs av patienterna och deras anhöriga som avgörande under denna utmanande tid. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda isolerade patienter med covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes på 9 kvalitativa artiklar och 3 kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna erfor psykiska påfrestningar orsakat av risken att smittas, samt att smitta deras anhöriga. Resursbrist i form av personal och skyddsutrustning, ledde till långa arbetsdagar och svårigheter att ge patienterna nödvändig vård. Detta gjorde även att sjuksköterskorna inte kunde tillhandahålla en god vård. Kommunikationssvårigheter med patienterna och deras anhöriga försvårade vårdandet. Dessa utmaningar skapade etiska dilemman när sjuksköterskorna balanserade yrkesansvar med personliga behov, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och osäkerhet i beslutsfattande och vård. Det förekom likheter och skillnader i resultatet. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor stora utmaningar i vården av covid-19-patienter på grund av de känslomässiga påfrestningarna de fick utstå samt resursbrist. För framtida pandemier behövdes bättre beredskap, utbildning och resurser. Background: Patients who were isolated during the covid-19 pandemic experienced feelings of loneliness, stress, and depression. One reason was the lack of contact with their relatives and nurses. Relatives of the isolated patients often felt helpless and stressed due to the visitation restrictions. The nurses' empathetic support and clear communication were seen by patients and their relatives as crucial during this challenging time. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for isolated patients with covid-19. Method: A general literature review was conducted on 9 qualitative articles and 3 quantitative articles. Results: Nurses experienced psychological stress due to the fear of being infected, and of infecting their families. Resource shortages, both in terms of staff and protective equipment, resulted in long working hours and difficulties in providing necessary care to patients. This also prevented nurses from providing quality care. Communication difficulties with patients and relatives complicated caregiving. These challenges created ethical dilemmas as nurses balanced professional responsibility with personal needs, leading to feelings of inadequacy and uncertainty in decision-making and care delivery. There were similarities and differences in the results. Conclusion: Nurses faced significant challenges in caring for covid-19 patients due to the emotional strain they endured and the lack of resources. For future pandemics, better preparation, education, and resources were needed.