Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
"Det är liksom svårt att möta alla" : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av arbetet att inkludera barns modersmål i förskolan
No full textSyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier pedagoger i förskolan beskriver att de använder sig av för att ge flerspråkiga barn möjlighet till att använda och synliggöra sitt modersmål. För att få fram vårt resultat använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuade sju förskollärare. I analysen av resultatet använde vi oss av det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgick det att användningen av barns modersmål upplevs innefatta både möjligheter och utmaningar. Arbetet med flerspråkighet präglas av goda intentioner men också av olika förutsättningar, språkliga begränsningar och varierade inställningar bland vårdnadshavare. Slutsatsen vi kunde dra var att mycket av arbetet med flerspråkighet sker spontant och i stunden snarare än genom planerade pedagogiska strategier, vilket pekar på ett behov av att förskolor behöver ges bättre förutsättningar i form av tid, reflektion, resurser och kollegialt lärande.
Interaction in preschool in relation to group size : A qualitive study of eight preschool teachers' descriptions
No full textStudiens syfte är att undersöka hur föskollärare möjliggör för barns samspel i förskolan i relation till gruppstorlek. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att förskollärare möjliggör för samspel i förskolan på olika sätt där syftet styr. Förskollärare organiserar barngruppen på olika sätt i syfte att främja barns samspel. Resultatet visar även förskollärares olika beskrivningar av vilka förutsättningar som påverkar i arbetet. Slutsatsen i studien visar att gruppstorlek till viss del påverkar kvalién i samspel, däremot är det flera andra aspekter som påverkar samspel. Därmed bör flera aspekter beaktas när gruppstorlek och samspel diskuteras i förskolan
Language among trees and play : Preschool teachers' perspectives on multilingual and language-developing practices in outdoor environments
No full textSyftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbete i utemiljön med fokus på flerspråkighet. Tidigare forskning visar att utemiljöns potential för språkutveckling har fått mindre uppmärksamhet än inomhusmiljön. Med ett sociokulturellt perspektiv lyfter vår kvalitativa studie, som är baserad på semistrukturerade intervjuer, fram att transspråkande är att föredra. Studien visar att ett närvarande förhållningssätt krävs för att bedriva språkutvecklande arbete i förskolan. Studien synliggör även en kultur på förskolan som respondenter uppger att de vill bryta, samtidigt visar studien ett behov av kompetensutveckling inom området. Utemiljön beskrivs inte endast vara en förutsättning för språkutveckling, utan även som ett stöd för organisatoriska faktorer
Att se på mångfald och integration som tillgång ur ett värdighetsperspektiv
No full textForskning om integration, organisationer och interetniska relationer visar att man kan se samhällslivet i Sverige som ett socialt landskap där nya former och relationer kan skapas, upprätthålls och transformeras. Sveriges resa till mångfald ur ett historiskt perspektiv är ett av de områdena inom ramen för ett sådant socialt landskap. Vad finns det att lära sig av Sveriges resa till mångfald från Vasatiden till dagens Sverige? Vad vore Sverige utan personer med utländsk bakgrund? Vilka är framgångar, problem och utmaningar när personer med olika sociala identiteter från när och fjärran möts i olika samhälleliga arenor i Sverige? Synen på mångfald och integration kan ha sina konsekvenser såsom politiska, ekonomiska, sociala och kulturella på samhälleliga-, grupp- och individuella nivåer i en stat. Den representativa demokratin i allmänhet och valdeltagande i synnerhet i ett samhälle som präglas av mångfald är ett av de centrala områden som kan påverkas av perspektiv på mångfald och integration. Syftet med denna presentation är att lyfta fram ett historiskt värdighetsperspektiv på mångfald, integration och relaterade frågor ur såväl forskning som egna erfarenheter och upplevelser som flykting, nykomling och forskare i Sverige för att främja en ökad jämlikhet och rättvisa i mångfaldens Sverige
Stories that build bridges : A study on how storytelling combined with visual elements can make information about animal-assisted therapy more comprehensive, understandable and accessible to adults with NPF.
No full textMedvetenheten om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ökar, vilket synliggör att traditionella vård- och behandlingsmodeller inte alltid möter individers varierande behov. Många vuxna med NPF upplever svårigheter i vardagen och har svårt att hitta relevant och begriplig information om stöd och alternativa behandlingsformer, såsom djurassisterad terapi. Problemet är att informationen ofta är fragmenterad, bristfällig eller svår att ta till sig för målgruppen. Denna studie undersöker hur tillgänglig, begriplig och motiverande information kan utformas för vuxna med NPF genom en kombination av storytelling och visuella element. Med stöd av teorier om storytelling, kognitiv tillgänglighet och användarfokuserad design genomfördes intervjuer och A/B-tester med målgruppen för att analysera hur informativ text och berättande element kan kombineras på ett sätt som underlättar förståelse, orientering och engagemang. Resultaten visar att en kombination av kortfattad informativ text, personliga berättelser och visuella stöd ökar både förståelse och motivation. Målgruppen visade variation i preferenser, vilket understryker vikten av flexibilitet och individanpassning inom informationsmaterialet. A/B-testet indikerade att texten och berättelserna uppfattades som tydliga och engagerande, även om den faktiska effekten på användarbeteende kräver implementering i verkliga kontexter, vilket pekar på behovet av vidare forskning. Sammanfattningsvis bidrar examensarbetet med konkreta exempel på hur text, berättelser och visuella element kan gestaltas för att öka tillgänglighet, tydlighet och engagemang, vilket stärker vuxna med NPF:s möjligheter att själva ta del av information och alternativa behandlingsformer som djurterapi.Awareness of neuropsychiatric disorders (NPF) is increasing, highlighting that traditional care and treatment models do not always meet the diverse needs of individuals. Many adults with NPF experience challenges in daily life and have difficulty accessing relevant and understandable information about support and alternative treatments, such as animal-assisted therapy. Often, available information is fragmented, incomplete, or difficult for the target group to use. This study investigates how accessible, understandable, and motivating information can be designed for adults with NPF through a combination of storytelling and visual elements. Drawing on theories of storytelling, cognitive accessibility, and user-centered design, interviews and A/B tests were conducted with the target group to analyze how factual text and narrative elements can be combined to improve comprehension, orientation, and engagement. The results show that combining concise factual text, personal stories, and visual support increases both understanding and motivation. The target group displayed diverse preferences, emphasizing the importance of flexibility and individual adaptation in information materials. A/B testing indicated that the text and stories were perceived as clear and engaging, although the actual effect on user behavior requires implementation in real contexts, highlighting the need for further research. In summary, this thesis provides concrete examples of how text, stories, and visual elements can be designed to enhance accessibility, clarity, and engagement, thereby supporting adults with NPF in independently accessing information and alternative treatments such as animal-assisted therapy
"Förmågan finns där med rätt stöttning" : Att tillgängliggöra lärmiljöer för elever med DLD
No full textI skolans lärmiljö finns elever som befinner sig i språklig sårbarhet. De svårigheter som elever med språkstörning (DLD) riskerar att möta i lärmiljön, deras behov av stöd och anpassningar samt rätten till en likvärdig bedömning bidrar till att det är angeläget att undersöka hur lärare resonerar kring stöd och bedömning av dessa elever. Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad förståelse om undervisning och bedömning för elever med DLD i årskurs 6–9, utifrån lärares professionella resonemang. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med tolv lärare i åk 6 – 9 har genomförts. Tematisk analys har använts för att finna relevanta teman. Resultaten visar att lärare erbjuder en mängd olika anpassningar och stöd, men de känner osäkerhet och frustration då de upplever att lärarutbildningen inte har förberett dem på mötet med elever med DLD. En likvärdig bedömning kan säkerställas genom att applicera undantagsbestämmelsen, men det framkommer att den upplevs som svårtolkad av de få lärare som känner till och vid behov använder den. Lärarna behöver kunskap om DLD, vilket är avgörande för att utföra sitt professionella uppdrag, erbjuda en inkluderande och likvärdig utbildning samt säkerställa en rättvis bedömning. Speciallärarna kan vara ett stöd för lärarna genom att informera om DLD och handleda dem i frågor om anpassningar, stöd och bedömning
Giftedness and talent in inclusive preschools : A multiple-case study regarding identification, teaching, quality of interactions, and experiences of children
No full textThere are gifted and talented children who go unnoticed in education systems and who are not provided with adequate teaching. This is a matter of concern, both for individual children and society at large. This mixed methods, multiple-case study of three inclusive preschools in Sweden investigates identification, teaching, quality of interactions, and experiences of children to advance knowledge on these four matters. The framework includes the Bioecological Model for Human Development and the Differentiating Model of Giftedness and Talent. Before the study started, ethical approval was attained. Structured and semistructured observations, as well as semi-structured interviews, were conducted over a period of 13 days. Six gifted and talented children and three preschool teachers were enrolled. Both thematic analyses and descriptive statistics were accomplished. Identification was conducted using a bird´s-eye view (comparing with peers) and a close look (getting to know each child) using interactions. Teaching was achieved using whole group teaching, small group teaching, one-to-one teaching, and independent work. Overall, there are positive preschool teacher-child interactions and environments in the three preschools. The experiences and interests of the six children confirmed these identifications, teaching forms, and quality of interactions. Significance and knowledge contributions, and suggestions for further research are discussed. This study has relevance to student preschool teachers, preschool teacher educators, preschool teachers, preschool principals, and others interested in giftedness, talent, inclusive education and preschool
Vilken syn har matematiklärarna på resonemangsförmåga i åk 4-9?
No full textResonemangsförmågan anses vara viktig i matematikämnet men Skolinspektionen (2020, s. 5) visar att förutsättningar för att kunna utveckla förmågan brister i många svenska klassrum. Syfte med denna studie är både att få fördjupad kunskap om matematiklärares syn på förutsättningar för att utveckla resonemangsförmåga och vilka faktorer som främjar denna förmåga i undervisning i årskurs 4–9. Studiens empiriska material består av tolv semistrukturerade intervjuer med behöriga matematiklärare som arbetar på mellan- och högstadiet. Studien utgår från ett lärarperspektiv. Studiens empiriska material har analyserats genom innehållsanalys. Teorier som använts i studien är det socialkonstruktivistiska perspektivet (Creswell & Poth, 2017) och den didaktiska triangeln (Hopmann, 1997). Studiens resultat stöder tidigare forskning som lyfter vikten av språk- och begreppsförståelse, samt ett tillåtande klimat i klassrummet. För att utveckla begreppsförmåga krävs att elever får uppgifter för att träna upp resonemangsförmågan för att inte hamna i en undervisning som fokuserar på metoder. Att uppgifterna dessutom behöver utgå från elevernas verklighet är viktigt för elever med bristande språk, eftersom begrepp och innehåll i undervisningen behöver förankras med ord som eleverna förstår och kan relatera till. Om elever får växla mellan vardagsspråk och ämnesspråk ökar förutsättningarna för elever att utveckla sin förståelse i matematikundervisningen. Fortsatta studier skulle kunna utgå från elevers perspektiv på resonemangsförmåga
The importance of language in mathematics teaching in grades 1-3
No full textDenna studie har en kvalitativ ansats och syftar till att undersöka hur lärare använder språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen. Studiens urval består av grundskollärare som är aktiva i yrket och som regelbundet undervisar i matematik. För att få en djupare förståelse för hur matematikspråket används i klassrummet, har semistrukturerade intervjuer genomförts med stöd av en intervjuguide. Detta möjliggör att lärarna kan beskriva sina erfarenheter och reflektioner kring undervisningen. Resultatet visar att språket har en central roll i matematikundervisningen och att elevernas språkliga förutsättningar påverkar deras begreppsutveckling och matematiska interaktion samt att användning av konkreta material främjar elevernas förståelse men ofta saknar långsiktiga, systematiska strategier.
The Importance of Reading Aloud for Students’ Language Comprehension and Vocabulary in Primary School
No full textSyftet med vår studie är att undersöka hur lärare resonerar om och beskriver arbetet med högläsning i undervisning samt hur det kan främja elevers språkförståelse och ordförråd. Som metod till studien har vi använt en kvalitativ undersökning där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Det som vi har kommit fram till i vår studie är att högläsning har en stor betydelse i undervisningen för att främja elevers språkförståelse och ordförråd. Det vi även kom fram till är att lärarens didaktiska val kring bokval, engagemang, aktiviteter och hur de utformar undervisning, har en stor betydelse. Att lärarna väljer böcker som väcker elevernas intresse och engagemang. Det handlar även om att läraren pratar omkring boken och kopplar bokens händelser och syfte till elevernas erfarenhet och vardag. En annan aspekt vi kom fram till är att läraren förbereder sig inför högläsning för att kunna ställa bland annat kontrollfrågor och förklara svåra ord för eleverna vid läsning, för att hjälpa eleverna förstå svåra ord, förstå sammanhanget och för att lättare kunna följa med i läsningen.