Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
Organisatoriskt stöd och stödfunktioner utanför arbetet för att hantera sekundär traumatisering hos krisinterventionspersonal
Psykisk ohälsa och trauma är inga nya fenomen, samhället har etablerat yrkesroller och utbildningar som behandlar dessa komplexa områden. Dessa insatser fokuserar i huvudsak på den drabbade individen, medan påverkan på behandlaren är mindre utforskad, exempelvis i Sverige är kunskapsläget något begränsat. Denna studie undersöker hur krisinterventionspersonal påverkas av att arbeta med traumatiserade klienter samt hur organisatoriskt stöd och stödfunktioner utanför arbetet hjälper att förebygga och hantera sekundär traumatisering. Tidigare forskning belyser vikten av organisatoriska resurser och utbildning för att minska risken. Genom 12 semistrukturerade intervjuer identifierades tre centrala teman: Påverkan av arbetet, Organisatoriska insatser och stöd i organisationen och Stöd utanför arbetet. Resultatet visade att sekundär traumatisering är en betydande utmaning för yrkesverksamma och att brist på kunskap och resurser ökar risken. Organisatoriskt stöd identifierades som avgörande och vissa yrkesgrupper visade sig vara mer utsatta beroende på utbildning och medvetenhet om fenomenet.
Alla stöps i samma form : En Grundad teori om att vara högkänslig i det senmoderna samhället
Syftet med denna studie är att, med Grundad teori som forskningsansats, undersöka högkänslighet i relation till det senmoderna samhället och senmodernitetens flyktighet, ovisshet och allt snabbare acceleration. Datainsamlingen har skett utifrån ett teoretiskt urval och består av sju intervjuer, nio podcastavsnitt från tre olika Podcasts om högkänslighet, Instagram-trådar, Reddit-trådar samt en kortfilm om högkänslighet. Studien har resulterat i en Grundad teori där huvudangelägenheten och grundproblemet är Annorlundahet, där högkänsliga individer i det senmoderna samhället upplever sig som annorlunda jämfört med andra. Kärnkategorin som förklarar hur grundproblemet hanteras är Att hantera omvärlden som högkänslig och innefattar tre teman; att tänka om, undvikande och återhämtning, meningsfullhet och självreflektion, vilka beskriver olika strategier högkänsliga individer använder sig av för att hantera sin högkänslighet i relation till andra människor och det senmoderna samhället. Övriga kategorier som framträtt i studien är; Existentialism och andlighet, Språket; hur man beskriver högkänslighet, Inkludering och gemenskap genom informations-och kunskapsspridning, Sociala relationer och social omgivning, och Rationalisering, vilka besitter en mer fördjupad och förklarande roll till kärnkategorins olika strategier. I resultatet presenterar vi hur det senmoderna samhällets utformning, normer och krav påverkar högkänsliga personer negativt genom att skapa överstimulans och ett ökat behov av återhämtning, trots att återhämtning är en bristvara i det senmoderna samhället samt hur den alltmer ökade takten och homogenitetsnormer i samhället skapar en känsla av annorlundahet och ett behov av strategier för att hantera omvärlden som högkänslig.
Upplevelser av en längre tids skadefrånvaro ur ett psykosocialtperspektiv : En kvalitativ intervjustudie med manliga elit basketspelare i Sverige
Bakgrund: . På manlig elitnivå i Sverige finns det två ligor. Superettan herr och Svenska basketligan . Varje säsong drabbas elitbasketspelare av skador som håller dem borta från spel. Fokus hamnar ofta på de biologiska delarna av skadan och sällan på hur olika psykologiska och sociala faktorer påverkar spelaren och rehabiliteringen. Det finns enligt studieförfattarnas vetskap inga studier om manliga elitbasketspelares psykosociala upplevelser under en längre tids skadefrånvaro trots att basket är en lagsport där frånvaro från laget kan påverka upplevelsen av rehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av en längre tids skadefrånvaro bland manliga basketspelare på elitnivå utifrån ett psykosoicaltperspektiv Metod: En Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer användes. Sex manliga basketspelare från svenska basketligan (SBL) inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier fördelade över sex kategorier: Hinder och möjligheter under rehabiliteringen, vikten av att känna delaktighet, familj och vänner underlättar i vardagen, umgänge och sysselsättningar förde tankar bort från skada, den psykiska påverkan och stödet från klubben. Slutsats: Resultatet från denna studie visar att psykologiska och sociala faktorer påverkar upplevelsen av rehabilitering under en längre tids skadefrånvaro hos manliga elitbasketspelare.
Implementing a student-generated academic corpus in a technical English course : Opportunities, challenges, and future use in Swedish higher education
The use of corpora in English language classrooms has been linked to positive learning outcomes (e.g. Yilmaz, 2017; Chen & Flowerdew, 2018; Lin, 2021) as evidenced by research in the field of data driven learning (DDL, Johns, 1991). Although DDL studies have mostly used ready-made corpora like the British National Corpus or the Corpus of Contemporary Academic English, only few studies have promoted learner generated corpora (see Charles, 2015 for personal corpora). This is an important research gap, given that learner generated materials promote learner autonomy (Choi & Nunan 2022) and are regarded positively by the students (e.g. Bakla, 2018). Based on this background and based on the need to use authentic, learner-relevant materials in technical English courses, I designed a technical English course which encourages students to compile a corpus of academic texts relevant to their studies. 18 undergraduate and master’s students studying in a variety of engineering programs were first instructed on the use of a corpus linguistic software (Anthony, 2022). The student-generated technical English corpus (300.000 words), then, has been implemented to conduct a number of tasks and activities in the classroom, including “the use of visual items”, “writing clear instructions”, and “technical vocabulary in context”. In order to understand students’ perspectives on the use of student-generated corpus, their reflection texts have been analysed using thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). In this presentation, I will first describe the distinctive characteristics of this learner generated corpus, and will then, based on the students’ reflections, illustrate the affordances and challenges of using such corpus. Although most of the learners found this approach useful for understanding technical vocabulary in context, few students reported limitations regarding the use of the software. Implications for the development of corpus literacy in higher education and implementation of learnergenerated corpora will be given. References Anthony, L. (2022). AntConc (Version 4.0.0) [Computer software]. Waseda University. https://www.laurenceanthony.net/software/antconc/ Bakla, A. (2018). Learner-generated materials in a flipped pronunciation class: A sequential explanatory mixed-methods study. Computers & Education, 125, 14-38. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101. Charles, M., Leńko-Szymańska, A., & Boulton, A. (2015). Same task, different corpus: The role of personal corpora in EAP classes. In Multiple Affordances of Language Corpora for Data-driven Learning (Vol. 69, pp. 131–154). John Benjamins Publishing Company. https://doi.org/10.1075/scl.69.07cha Chen, M., & Flowerdew, J. (2018). Introducing data-driven learning to PhD students for research writing purposes: A territory-wide project in Hong Kong. English for Specific Purposes (New York, N.Y.), 50, 97–112. https://doi.org/10.1016/j.esp.2017.11.004 Choi, J., & Nunan, D. (2022). Learner contributions to materials in language teaching. In The Routledge Handbook of Materials Development for Language Teaching (pp. 429440). Routledge. Lin, M. H. (2021). Effects of Data-Driven Learning on College Students of Different Grammar Proficiencies: A Preliminary Empirical Assessment in EFL Classes. SAGE Open, 11(3). https://doi.org/10.1177/21582440211029936 Johns, T. (1991). Should you be persuaded: Two examples of data-driven learning. English Language Research Journal, 4, 1-16. Yılmaz, M. (2017). The Effect of Data-driven Learning on EFL Students’ Acquisition of Lexico-grammatical Patterns in EFL Writing. Eurasian Journal of Applied Linguistics (Online), 3(2), 75–88. https://doi.org/10.32601/ejal.460966
Metoder som kan främja flerspråkiga elevers lärande i svenskämnet
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i F–3 arbetar med att främja språkutveckling hos flerspråkiga elever i svenska. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer från två skolor. Resultatet visar att lärarna använder språkstödjande strategier som kooperativt lärande, visuella hjälpmedel och transspråkande samt arbetar med formativ bedömning för att identifiera elevers behov. Lärarna betonar vikten av ett tryggt och inkluderande klassrumsklimat där elever vågar uttrycka sig. En utmaning är bristen på tid och resurser för individuellt stöd. Slutsatsen är att samverkan med modersmålslärare och språkstöd i hemmet behöver stärkas för att ytterligare stötta flerspråkiga elever
UTMANINGAR UNDER COVID-19- Ur ett sjuksköterskeperspektiv
Bakgrund: Tidigare forskning beskrev patienters erfarenheter av vården under Covid-19 och visade de psykologiska och fysiska utmaningar de stod inför, såsom ensamhet, bristande stöd från sjuksköterskor och maktlöshet, vilket ledde till förlust av patienters rättigheter, autonomi och integritet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av utmaningar i vårdandet av patienter under Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg genomfördes. Totalt inkluderades tolv artiklar, som granskades med fokus på likheter och skillnader i metod, syfte och resultat. Av dessa artiklar baserades tio på en kvalitativ ansats, medan två artiklar använde en kvantitativ ansats. Analysen identifierade centrala kategorier i artiklarna. Resultat: Sex kategorier bearbetades fram, ”vårda med restriktioner”, ”begränsas av resurser”, ”kunskapsbrist i nya vårdsituationer”, ”kampen mot arbetsbelastning”, ”skyddsutrustningens problematik” och ”patienträttigheter i kris”. Utmaningar uppstod vid hantering av situationer där restriktioner förbjöd anhöriga från att besöka patienter. Begränsad kunskap och resursbrist minskade möjligheterna att tillämpa evidensbaserad vård, samtidigt som den ökade arbetsbelastningen ytterligare försvårade upprätthållandet av en god vårdkvalitet. Även skyddsutrustning, som var avsedd att skydda sjuksköterskor, bidrog till försvårade arbetsförhållanden
Exploring contexts for participation in daily and physical activities among adolescents with and without disabilities
Participation, encompassing both attendance and involvement in daily and physical activities, is vital for the development and health of children and adolescents. Combinations of activities, places, people, objects, and time create contexts for participation. Participation varies with disabilities, socioeconomic status, gender, and age, factors which individually or collectively interact with these contexts. While assessments of participation commonly focus on activities, it is necessary to understand the contexts to promote participation. It remains unclear which contexts for daily activities are assessed by the Swedish participation instrument FUNDES-Child-SE, and how participation in moderate to vigorous physical activity (MVPA) contexts is distributed and shaped among adolescents. Therefore, this thesis aims to explore contexts for participation in daily activities, and the patterns and conditions for adolescents’ participation in MVPA contexts. Two studies were conducted and presented in four articles. In Study I, data from 163 caregivers of 6-18-year-olds with disabilities were analyzed. Exploratory and confirmatory factor analysis, and coefficient alpha, were used to assess the structural validity of the FUNDES-Child-SE and identify contexts for participation in daily activities. In Study II, data from 3494 adolescents were analyzed through cluster analysis and coincidence analysis to explore patterns of and conditions for participation in MVPA contexts of sports and physical exercise. Study I found that FUNDES-Child-SE assesses participation in both informal (activities within and outside the home) and formal contexts (activities at school and in society). In Study II, two clusters characterized by participation in sports were associated with having a disability. Among older adolescents, most of the identified clusters were associated with sex, with female sex being linked to half of the non-participation clusters in MVPA. The conditions for the non-participation cluster in physical exercise differed for girls and boys. While socioeconomic status was a key condition for girls, boys had several interrelated conditions for belonging to this cluster. The discussion focuses on access to contexts through accommodation and affordability. To facilitate participation in formal contexts such as sports, adolescents with disabilities may need accommodations including aids, organizational adaptations, and peer support. Organizational adaptations and peer support may also accommodate girls’ participation. The influence of socioeconomic status on girls’ participation in MVPA may be due to gender stereotypes affecting affordability. Researching contexts for organized activities is complex, as these activities may be inseparable from other contextual factors such as people or places. In conclusion, this thesis emphasizes the importance of considering contexts broadly to promote adolescents' participation in daily and physical activities. Facilitating access and participation involves more than simply focusing on the activities. Future research should employ interdisciplinary multi-method designs to further investigate the participation construct, to examine the sports and physical exercise contexts for MVPA more deeply, and to investigate the acceptability of MVPA contexts, specifically for adolescents with disabilities and for girls
Bemöta kvinnor med förlossningsrädsla : Kvalitativ webbenkät om barnmorskors erfaranheter på förlossningsavdelning
Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bemöta kvinnor med förlossningsrädsla på förlossningsavdelning. Metod: En kvalitativ webbaserad enkätundersökning genomfördes, där data samlades in från 22 barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelningar i Sverige. Enkäten besvarades anonymt och den insamlade informationen analyserades med hjälp av kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tolv underkategorier framkom. Barnmorskorna beskrev vikten av att etablera en vårdande relation, vilket kräver närvaro och tid. Bekräftelse av kvinnorna framkom som en viktig aspekt, likaså att involvera partnern under förlossningen. Barnmorskorna ansåg att kontinuitet i vården var avgörande. Att skapa en trygg miljö genom samarbete med kollegor var också en viktig del av vårdprocessen. Vidare uttryckte barnmorskorna ett behov av att kunna erbjuda saklig information. Slutsats: För att möta förlossningsrädda kvinnor på bästa sätt är det viktigt att erbjuda utbildning och föräldrastöd under graviditeten, vilket kan bidra till ökad trygghet och förberedelse inför förlossningen. För att bemöta förlossningsrädda kvinnor på förlossningsavdelningen är det avgörande att ha ett stöttande och lyhört förhållningssätt. För att främja en positiv förlossningsupplevelse krävs både närvaro och tid från barnmorskans sida, vilket ställer krav på tillräcklig bemanning och en välorganiserad verksamhet som gör detta möjligt.
Högläsnings betydelse i läs- och skrivutveckling : En kvalitativ studie om lärarens roll i att främja läs- och skrivutveckling genom högläsningens betydelse
Syftet med vår studie är att undersöka hur lågstadielärare (årskurserna F-3) arbetar med högläsning som en metod för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att besvara studiens syfte genomfördes sex intervjuer med lärare inom årskurserna F-3. Resultatenanalyserades med hjälp av tematisk analys. Analysen visar att högläsning spelar en central roll för elevernas läs- och skrivutveckling. Den bidrar till att skapa en lugn inlärningsmiljö där eleverna utvecklar grammatik och språkförståelse samt tillägnar sig nya ord och begrepp. Dessutom kan högläsning integreras med andra ämnen och fungerar som en möjlighet för elever som inte får denna typ av språklig stimulans i hemmet, på grund av olika anledningar. Detta är särskilt betydelsefullt för elever som inte behärskar svenska språket. Dock framkom vissa utmaningar i arbetet med högläsning. En av dessa är tidsbrist i ett redan fullt schema, vilket gör att högläsningen riskerar att prioriteras bort. En annan utmaning är att elever med särskilda behov eller nyanlända elever ibland missar tillfällen för högläsning, eftersom de kan behöva arbeta med andra uppgifter. Detta kan påverka deras läs- och skrivutveckling negativt.Slutsatsen av studien visar att högläsning är en betydelsefull pedagogisk metod. Den främjar elevers läs- och skrivutveckling genom att stärka deras språkförståelse, reflektion och fantasi.