Malmö University
Not a member yet
35467 research outputs found
Sort by
Frågan och frågandets frihet : En introduktion till bokserien Kritisk-vitalistiska studier av barndom, utbildning och samhälle vid Malmö universitet
No full textSupporting Homeownership and Naturalizing Debt : The Housing Discourse in Swedish Newspapers 2005–2022
No full textToday the Swedish housing market is at the heart of growing socioeconomic inequalities, due to the record high profits that could be made through “housing careers” in the past 20 years of upward housing prices. At the same time, rising household debt has been one of the major threats to financial stability. This situation clashes with the historical ambition to maintain tenure neutrality, i.e., the foundational principle on which Swedish housing policy has relied upon to provide adequate and affordable housing for all. Critical housing and political economy research have shown how, in the past three decades, housing, fiscal and legal reforms have consistently moved the Swedish housing system away from the tenure-neutrality principle in favor of homeownership. This study contributes to this literature by analyzing the discursive component of the process that has progressively eroded the social status of rent tenure compared to homeownership, focusing on the period 2005–2022. We analyze the media discourse around the Swedish housing market drawing on selected articles from the five main national newspapers. To gain insights into how ideological shifts within the housing market are constructed, we explain how homeownership, price rises, and debt have been normalized in public debate, and whose voices on these topics are given space in the Swedish media discourse
Preschool teachers' perspectives on science education in preschool
No full textSom blivande förskollärare blev vi nyfikna på hur naturvetenskapen gestaltar sig i förskolan. I Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (2018, s. 14) står det att ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla [․․․] förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”. Vår studie syftar på att undersöka förskollärarnas resonemang kring undervisning om naturvetenskap i förskolan. Genom vår studie vill vi ta reda på hur förskollärare resonerar kring naturvetenskap som ämnesinnehåll och hur de resonerar kring sin undervisning inom ämnet. Denna studie bygger på en kvalitativ metod, i form av fem semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. I studien utgick vi från den didaktiska triangeln, med särskilt fokus på relationen mellan förskollärare och naturvetenskapen samt på den didaktiska relationen som ett tillägg i den didaktiska triangeln. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang kring naturvetenskap som innehåll och att undervisa i naturvetenskap var motstridiga. Förskollärarna ansåg att de behövde mer ämneskunskap men samtidigt kunde de känna sig tillfredsställda med den ämneskunskap de besatt. I vår analys uppmärksammandes att förskollärarna använde sig av olika metoder, däribland att dela in i åldersgrupper, observation och direkt kommunikation, för att möta barnen i deras lärande och utveckling
The multilingual mathematics classroom
No full textI dagens globaliserade samhälle är språkligt homogena klassrum ett faktum i den svenska skolan. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och redogöra för på hur flerspråkiga elevers begreppsförståelse kan utvecklas genom frågeställningen “På vilka sätt kan en lärare bidra till flerspråkiga elevers utveckling av matematisk begreppsförståelse?”. Genom systematiska sökningar i olika databaser och kedjesökningar valdes 12 vetenskapliga artiklar ut som underlag för studien och dessa bearbetades genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns flera olika sätt som en lärare kan stötta flerspråkiga elever för att utveckla begreppsförståelsen. I skolans värld finns olika sätt att se på flerspråkighet, men resultatet i detta arbete visar att när språk ses som en resurs i klassrummet kan olika undervisningsstrategier som gynnar elevernas lärande tillämpas. Flerspråkiga elever behöver ta till sig både ämnesinnehåll och språk samtidigt, vilket gör att man som lärare behöver hitta verktyg för att främja elevernas kunskapsutveckling samtidigt som språket utvecklas. Genom olika gruppkonstellationer i klassrummet kan elevernas olika språk användas för att främja kommunikationer och gruppdiskussioner om matematiska begrepp. Samtidigt är visuella stödtekniker och digitala verktyg värdefulla hjälpmedel för att konkretisera abstrakta delar av ett innehåll, som matematiska begrepp samtidigt som innehållet blir tillgängligt för fler elever. Kunskapsöversikten synliggör samspelet mellan matematikundervisning och flerspråkighet, vilket gör att slutsatsen kan dras att lärare behöver göra didaktiska val utifrån kunskap om hur samspelet ser ut, hur det påverkar elevernas lärande samt elevgruppens behov
Oupptäckt Potential: Uppgiftsbaserat Lärande och Muntlig Kommunikationsförmåga
No full textSpeaking is one of the most important communications skills that EFL students in Sweden need to develop, but most experience obstacles like speaking anxiety and low confidence. This systematic literature review, therefore, seeks to find out how TBL practices in teaching oral communication improve among students in grades 7-9. This research seeks to answer the following question: “In what ways can TBL affect the oral communication skills of EFL students, according to current research?”. Ten Empirical studies were reviewed and analyzed to capture the following thematic categories: Language development, motivation, vocabulary acquisition and fluency. As outlined by the findings, TBL enhances oral communication as it involves meaningful, authentic tasks that foster student participation and self-efficacy and lowers speaking anxiety. Group and learner involvement fosters motivation and actual language utilisation, making learning more meaningful. Its flexibility makes TBL easily applicable in different situations and classes. Moreover, its flexibility makes TBL easily applicable in different classes. The discussion places these findings within Vygotsky's sociocultural theory and proximal development by showing how structured tasks can scaffold students’ learning. The results correspond to the goals the Swedish curriculum has set, one of which is communicative competence. Nonetheless, issues like different levels of learners' comprehension and interaction patterns within the class call for proper tasks development and teacher flexibility. Finally, this review highlights TBL’s potential to evolve EFL education, advocating for its implementation to improve oral communication and prepare future research in Swedish classrooms.
Supporting learning through creative teaching in afterschool care
No full textUnder utbildningen har mitt intresse ökat för skapande undervisning på fritidshemmet. I syftestexten i ”Läroplanen för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet” står det: (2022 s. 25–28).”Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt”. (ibid., s. 25)”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid”. (ibid., s. 25)Syftet med studien är att undersöka vilken skapande undervisning pedagogerna erbjuder eleverna och hur de upplever den på ett fritidshem. Ett annat syfte är vilka möjligheter och begränsningar det finns för elever och pedagoger som kopplas till den skapande undervisningen. Av anonymitetsskäl har fritidshemmet där studien genomfördes döpts om till Diamantens fritidshem. Vid de tillfällen då studien genomfördes på Diamantens fritidshem, ansvarade jag för passet av skapande undervisning. Det sociokulturella perspektivet och Deweys uttryck ”Learning by doing” (ibid., s. 264) från pragmatismen, är de teoretiska perspektiven som tolkas i den insamlade empirin. Resultatet visade att elevernas upplevelse av den skapande undervisning varierade utifrån deras intressen, men samtidigt kom det fram att skapande med olika material var kul. Pedagogerna berättade att de numera kunde anpassa lärmiljöer, utifrån elevernas intresse vilket inneburit att erbjudande inom skapande och estetiska uttrycksformer blivit enormt och brett för eleverna. Då forskningen på fritidshem inte finns att tillgå i större utsträckning, (Augustsson, 2018, s. 10) känns det relevant att genomföra en studie inom ett specifikt område.Nyckelord: lärmiljöer
Swedish Version of the System Usability Scale : Translation, Adaption, and Psychometric Evaluation
No full textBACKGROUND: The Swedish health care system is undergoing a transformation. eHealth technologies are increasingly being used. The System Usability Scale is a widely used tool, offering a standardized and reliable measure for assessing the usability of digital health solutions. However, despite the existence of several translations of the System Usability Scale into Swedish, none have undergone psychometric validation. This highlights the urgent need for a validated and standardized Swedish version of the System Usability Scale to ensure accurate and reliable usability evaluations. OBJECTIVE: The aim of the study was to translate and psychometrically evaluate a Swedish version of the System Usability Scale. METHODS: The study utilized a 2-phase design. The first phase translated the System Usability Scale into Swedish and the second phase tested the scale's psychometric properties. A total of 62 participants generated a total of 82 measurements. Descriptive statistics were used to visualize participants' characteristics. The psychometric evaluation consisted of data quality, scaling assumptions, and acceptability. Construct validity was evaluated by convergent validity, and reliability was evaluated by internal consistency. RESULTS: The Swedish version of the System Usability Scale demonstrated high conformity with the original version. The scale showed high internal consistency with a Cronbach α of .852 and corrected item-total correlations ranging from 0.454 to 0.731. The construct validity was supported by a significant positive correlation between the System Usability Scale and domain 5 of the eHealth Literacy Questionnaire (P=.001). CONCLUSIONS: The Swedish version of the System Usability Scale demonstrated satisfactory psychometric properties. It can be recommended for use in a Swedish context. The positive correlation with domain 5 of the eHealth Literacy Questionnaire further supports the construct validity of the Swedish version of the System Usability Scale, affirming its suitability for evaluating digital health solutions. Additional tests of the Swedish version of the System Usability Scale, for example, in the evaluation of more complex eHealth technology, would further validate the scale