Malmö University
Not a member yet
35467 research outputs found
Sort by
Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) among Youths in Public Out-of-home Care : A Discursive Psychological Study of Managers’ Perspectives and Practices
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur verksamhetsansvariga inom kommunala HVB- och stödboenden talar om och förstår arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för unga. Studien utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv och bygger på semistrukturerade intervjuer med 24 chefer för totalt 31 verksamheter. Genom analys av tolkningsrepertoarer, subjektpositioneringar och faktakonstruktioner belyses hur ansvar förhandlas, legitimeras och fördelas mellan olika aktörer. Resultatet visar att SRHR-arbetet i hög grad präglas av reaktiva logiker. I den reaktiva repertoaren framställs SRHR som något som endast aktualiseras vid incidenter eller uttryckta behov, vilket osynliggör det förebyggande och främjande perspektivet. I risk- och skyddsrepertoaren konstrueras ungdomars sexualitet som riskfylld och i behov av kontroll, snarare än som en rättighet. Expertisrepertoaren placerar kunskap om SRHR utanför den egna kompetensen och legitimerar en ansvarsförskjutning till externa aktörer, samtidigt som kompetensutveckling inom verksamheterna uteblir. Slutligen innebär könsrepertoaren att olika frågor och ansvarsroller tillskrivs olika kön, vilket riskerar att reproducera en ojämställd arbetsfördelning bland personal liksom rättighetsvillkor för ungdomar. Sammantaget visar studien att det lokala SRHR-arbetet inom kommunal samhällsvård står långt ifrån nationella riktlinjer. Frånvaron av ett systematiskt och rättighetsbaserat arbete legitimeras genom hänvisningar till brist på synliga behov, kunskap, intresse eller styrning. Studien synliggör därmed en diskursiv ordning där ungdomars rätt till SRHR riskerar att reduceras till en fråga om individuella initiativ snarare än ett kollektivt och organisatoriskt ansvar.The aim of this study is to explore how managers of municipal residential care homes and supported housing in Sweden understand and address sexual and reproductive health and rights (SRHR) among youths. Drawing on a discursive psychology framework, the study is based on semi-structured interviews with 24 managers responsible for a total of 31 facilities. By analysing interpretative repertoires, subject positioning, and fact constructions, the study highlights how responsibility for SRHR is negotiated, legitimised, and distributed across actors. The findings reveal that local SRHR practices are largely shaped by reactive logics. Within the reactive repertoire, SRHR emerges only in response to incidents or explicit demands, leaving preventive and health-promoting perspectives marginalised. The risk and protection repertoire constructs young people’s sexuality primarily as risky and in need of regulation, thereby sidelining their rights to participation and sexual autonomy. The expertise repertoire positions SRHR as an external field of knowledge, legitimising referrals to outside actors while overlooking the lack of in-house competence development. Finally, the gender repertoire assigns different SRHR concerns and responsibilities to girls and boys, as well as to male and female staff, reproducing unequal divisions of labour and rights. Overall, the study shows that SRHR work in municipal out-of-home care diverges significantly from national policy guidelines. The absence of systematic, rights-based practices is legitimised through references to lack of visible needs, knowledge, interest, or regulation. The results reveal a discursive order in which young people’s SRHR risk being treated as contingent on individual initiatives rather than as a collective and institutional responsibility
"Sustainability is there if I make sure to secure it" - managers' work environment, resources and strategies for sustainability : A qualitative study from a salutogenic perspective of first-line managers in knowledge-intensive businesses in the private sector.
No full textMed bakgrund i rapporter om chefers tuffa situation i arbetslivet, samt med vetskap om hur centralt ledarskapet är för medarbetare, ville vi undersöka chefers arbetsmiljö och förutsättningar att leda hållbart utifrån perspektivet "chefen som medarbetare". Syftet var att undersöka arbetssituationen för första linjens chefer inom kunskapsintensiva verksamheter i privat sektor utifrån ett hållbart och hälsofrämjande perspektiv, med fokus på utmaningar, strategier, resurser och stöd. Med en fenomenologisk och abduktiv ansats gjorde vi en kvalitativ studie baserad på åtta djupintervjuer. Grundade i ett hållbart perspektiv använde vi framförallt salutogen teori och Antonovskys (2005) Känsla av sammanhang (KASAM) och dess tre komponenter: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, som utgångspunkt. Även teorier som JD-R, coping, job-crafting och hälsoorienterat ledarskap, tillsammans med en bred forskning om chefers arbetsmiljö och friskfaktorer, används för att förstå och analysera resultaten. Studien visar att chefernas upplevelser skiljer sig åt, men gemensamt för flera av dem är att höga krav och brister hotar hållbarheten i deras arbete. Målen är höga inom privat sektor och kraven påverkas även av chefernas och medarbetarnas eget engagemang. Det organisatoriska och sociala stödet och resurserna varierar, men har ofta brister, inte minst gällande den egna chefens stöd och feedback. Denna obalans mellan krav och resurser hotar chefernas hanterbarhet, och logikkonflikter hotar begripligheten. Samtidigt upplever många chefer en stark meningsfullhet i arbetet med medarbetarna och det operativa, vilket driver dem att stanna kvar i rollen. Chefernas strategier att hantera sin arbetssituation varierar mellan salutogena, att nöja sig med “good enough”, prioritera eller omförhandla krav, och hälsoförsämrande, som att arbeta på fritiden eller undvika jobbiga situationer. Det som gör arbetet hållbart är till stor del cheferna själva; deras erfarenhet, deras gränsregleringsförmåga, deras coping- och job-crafting-strategier, men också deras fokus på sin egen hållbarhet och personliga resurser som självreflektion och självmedkänsla. Men utan tillräckliga resurser och organisatoriskt och socialt stöd har cheferna inte möjlighet att sätta sig själva först, utan riskerar snarare att bli en buffert för organisatoriska brister. Vi menar därför att hållbarhet för chefer kräver en kombination av en stöttande struktur, en stöttande och hälsofrämjande kultur och chefers individuella resurser och fokus på sin egen hållbarhet. Based on reports about the challenging situation of managers, and with the knowledge of how central leadership is for employees, we wanted to investigate managers' work environment and conditions for sustainable leadership from the perspective of the manager as an employee. The purpose was to examine first-line managers in knowledge-intensive businesses within the private sector from a sustainable and health-promoting perspective, with a focus on challenges, strategies, resources, and support. With a phenomenological and abductive approach, we conducted a qualitative study based on eight interviews. Grounded in a sustainable perspective, we primarily used salutogenic theory and Antonovsky's (2005) Sense of Coherence (SOC) and its three components: manageability, comprehensibility and meaningfulness, but also theories such as JD-R, coping, job-crafting, and health-oriented leadership, along with research on managers' work environment and health-promoting factors, to analyze our results. The study shows that managers' experiences differ, but a common factor is that high demands and deficiencies threaten their sustainability. The goals are high within the private sector, and demands are influenced by both managers' and employees' own commitment. The organizational and social support and resources vary, but often have shortcomings, such as the support and feedback from their own manager. This imbalance between demands and resources threatens managers' manageability, and logic conflicts threaten comprehensibility. Although many managers experience a strong meaningfulness in their work with employees and operations, which drives them to remain in the role. The managers' strategies for handling their work situation vary between salutogenic, such as being content with "good enough," and health-detrimental, such as working during leisure time or avoidance. What makes the work sustainable is largely the managers themselves: their experience, their ability to regulate boundaries, their coping and job-crafting strategies, but also their focus on their own sustainability and personal resources like self-reflection and self-compassion. But, without sufficient resources and organizational and social support, managers do not have the opportunity to put themselves first and instead risk becoming a buffer for organizational shortcomings. We therefore argue that sustainability for managers requires a combination of a supportive structure, a supportive and health-promoting culture, and the managers' individual resources and focus on their own sustainability.
Who Is Involved? Gender Representation in Northern European Climate Institutions
No full textThis research brief examines the gender representation of civil servants in Swedish, Danish, Norwegian, Icelandic, Finnish and Lithuanian climate policy institutions. This brief is a part of the research project; Gendered norms and practices in Nordic and Baltic Climate Policy Institutions: Implications for the Climate Transition (see further information below). The results show that the key climate institutions are either gender-balanced or over-represented by women, both at the employee and leadership levels. This is interesting since globally, the energy and transport sectors are male-dominated. With numeral mapping as a basis, the research project will continue by conducting interviews with civil servants to better understand how gender is understood and implemented in climate policy institutions.Gendered norms and practices in Nordic and Baltic Climate Policy Institutions: Implications for the Climate Transitio
Editorial : New methodological approaches for migration and mobility studies: from traditional to big data
No full textMethods for assessing trustworthiness on AIoT systems: an SLR
No full textThe integration of artificial intelligence (AI) with the Internet of Things (IoT) has given rise to the Artificial Intelligence of Things (AIoT), enabling intelligent, autonomous, and interconnected systems. However, the trustworthiness of AIoT systems remains a critical challenge, as they must operate reliably under dynamic conditions while ensuring security, privacy, and performance. This research addresses the question: How is trustworthiness assessed in AIoT systems, and what metrics and characteristics are most frequently applied? A systematic literature review (SLR) of 67 peer-reviewed papers was conducted, extracting and categorizing assessment methods, metrics, and key characteristics. The analysis reveals that quantitative simulation-based assessment is the most prevalent method, followed by blockchain-based trust modelling and conceptual/hybrid frameworks. Metrics such as accuracy, security level, privacy level, and attack detection rate are dominant, while decentralization, performance modelling, and resource efficiency are key recurring characteristics. These findings contribute to a structured understanding of trustworthiness evaluation in AIoT and inform future research and standardization efforts
Between Freedom and Safety : Educators´ Approaches to Children´s War Play in Preschool
No full textLeken utgör en central del av barns vardag i förskolan, men vissa lekformer såsom krigslek väcker ofta osäkerhet och tveksamhet hos pedagoger. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur pedagoger i förskolan förhåller sig till och hanterar krigleken. Studien bygger på en kvalitativ metod som semistrukturerade intervjuer med pedagoger från olika förskolor i varierande socioekonomiska områden. Metoden valdes för att fånga pedagogernas egna erfarenheter, reflektioner och strategier i mötet med krigslek. Analysen har strukturerats utifrån Alvehus (2023), vars metodologiska perspektiv har varit vägledande i arbetet med att sortera och tolka vårt empiriska material. Det teoretiska ramverket utgörs av begrepp som lyhördhet (Johansson 2001), subjektifiering (Biesta 2009) och makt och normer (Foucault 2020), vilka har använts för att analysera och förstå pedagogernas svar i ett vidare sammanhang. Studien visar att pedagogernas förhållningssätt präglas av en balansgång mellan barnens rätt till lek och pedagogernas ansvar att skapa en trygg miljö. Pedagogernas agernade påverkas av barngruppens sammansättning, pedagogernas tidigare erfarenheter, könsnormer, mediapåverkan och den sociala kontexten. Flera pedagoger väljer att inte förbjuda krigslek utan omformar och stöttar barnens lek genom språkliga strategier, dialog och alternativa uttrycksformer
Guide or gatekeeper? : Discourses surrounding music in the pre-school and at home
No full textPrevious research on the subject of music in the context of the Swedish preschool has shown a curriculum severely lacking in variation and depth in regards to the cultural and musical diversity of the content. It has also been shown to perpetuate an asymmetric power balance where the participating child often is reduced to a passive receptacle, rather than an active and acting protagonist. The aim of this study is to ascertain how the beliefs and values of preschool staff and caregivers surrounding music, in the contexts of preschool and home milieu, shape and structure the room for manoeuvre made available for children to negotiate in their construction of musical preferences and identity. The empirical data was gathered through a qualitative websurvey distributed both through intermediaries in two local Swedish preschool principalities, as well as in social media communities dedicated to preschool staff and caregivers. The data was processed through a Foucaultian analysis of power using musically didactic concepts as a means of categorizing and structuring the material. Results show how the beliefs and values of preschool staff and caregivers constitute substantial influences on the ways available for children to interact with and express themselves through music, constructing subjectivities for children to adapt to or revolt against. In conclusion, the study argues that a truly democratic and diverse musical education in early childhood requires the grown up world to abdicate from a position of power and to acknowledge the musical protagonism of capable and expressive children
Early childhood educators’ experiences of their own physical activity in relation to movement in preschool settings
No full textAs long as no one feels left out : A study of preschool teachers’ perceptions of preschool children’s participation and inclusion in free play
No full textLeken utgör en central plats i barnens vardag på förskolan och är viktig för deras välbefinnande. Samtidigt som fri lek på olika håll lyfts fram som en arena för delaktighet och inkludering visar tidigare forskning även att så inte alltid är fallet. Barn kan i leksammanhang också vara med om exkludering. Här ligger därmed ett ansvar i rollen som pedagog. Med bakgrund av ovanstående har föreliggande studie som syfte att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet förskolebarns delaktighet och inkludering i den fria leken. Som del i detta undersöks pedagogernas uppfattningar av den egna rollen i relation till fenomenet. Studien har utgått från en fenomenografisk forskningsansats i syfte att finna variationer i pedagogers olika uppfattningar. En kvalitativ metod har använts i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att arbetet med delaktighet och inkludering i den fria leken är komplext och påverkas av faktorer som till exempel barngruppens sammansättning, organisatoriska förutsättningar och pedagogernas erfarenheter. Sammanfattningsvis framträder pedagogerns närvaro, reflektion och medvetna förhållningssätt som avgörande faktorer i arbetet med förskolebarns delaktighet och inkludering i den fria leken.
The Role of Play in Children’s Learning : Early Childhood Educators’ Perspectives and Practices
No full textBarns lek är en central del i förskolans verksamhet och har länge beskrivits som en arena för både lärande och social utveckling. Genom leken får barn möjlighet att utforska sin omvärld, utveckla språk och kommunikation samt inta olika roller och positioner i samspelet med andra. Detta examensarbete undersöker hur lek används som ett medvetet pedagogiskt medel i förskolans arbete med lärande och språkutveckling. Ett problem som identifieras är att det finns begränsad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger faktiskt använder lek som verktyg för barns lärande och språk i vardagen. Syftet är att få en djupare förståelse för hur lek kan stödja barns språkutveckling och lärande och vilka förhållningssätt som präglar pedagogens arbete mot dessa mål