University West
Not a member yet
5762 research outputs found
Sort by
Lärandekultur och ledarskap inom offentlig sektor
No full textDen föreliggande studien har haft som syfte att undersöka ledarens roll i skapande av lärandekultur inom offentlig sektor. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och betraktar lärandekultur som skapad i samspel och interaktion mellan ledare och medarbetare och organisationer som praktikbaserade gemenskaper. För att besvara syftet har 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med både enhetschefer, förstalinjenschefer, medarbetare med både med och utan ledaransvar samt en administratör inom fem kommunala och en statlig verksamhet i Sverige. Utifrån studiens resultat skapas lärandekultur genom daglig interaktion ledare och medarbetare genom delaktighet, dialog, uppgiftsorientering och förutsätter kollektivt lärande. Ett av studiens viktiga bidrag som ligger i linjer med tidigare forskning och den teoretiska modellen är att lärandekultur är något som skapas dagligen genom både formella och informella interaktioner, inte med stöd av enstaka satsningar i form av utbildningar och kurser. Det empiriska underlaget visar emellertid att grunden för lärandekulturen behöver skapas med stöd av formella interaktioner, gemensamma ärendedragningar, metodmöten, reflektionstider som det formellt avsätts tid för. För att skapa lärandekulturen, behöver både chefer och medarbetare bygga system och processer som möjliggör lärande. Detta då lärandet annars riskerar att enbart vara förbehållet vissa forum, men inte andra och genomsyrar därmed inte hela verksamheten. Det andra bidraget handlar om ledares roll i skapandet av lärandekulturen och vilket ledarskap därmed lämpar sig bäst för lärandekulturen. Studien visar att de verksamheter vars ledare tillämpar tillitsbaserat, tjänande och relationsinriktat ledarskap har visat sig ha flera engagerade medarbetare som deltar i flera aktiviteter som skapar och uppmuntrar lärande. Detta ledarskap kan med fördel bedömas vara lärandeorienterat.The aim of the present study was to examine the leader's role in creating a learning culture within the public sector. The study has a social constructivist starting point and considers learning culture as created in interaction between leaders and employees and sees organizations as practice-based communities. In order to answer the study’s purpose, 16 semi-structured interviews have been conducted with both unit managers, first-linemanagers, employees with both with and without leadership responsibilities and an administrator within five municipal and one government organizations in Sweden. Based on the results of the study, a learning culture is created through daily interaction between leaders and employees through participation, dialogue, task orientation and assumes collective learning. One of the study's important contributions, which is in line with previous research and the theoretical model, is that learning culture is something that is created daily through both formal and informal interactions, not with the support of isolated investments in the form of education and courses. The empirical evidence shows, however, that the basis for the learning culture needs to be created through formal interactions, joint meetings, method meetings, reflection times for which time is formallyset aside. To create the learning culture, both managers and employees need to build systems and processes that enable learning. This is because the learning otherwise risks being reserved only for certain forums, but not others and thus does not pervade the entire organization. The second contribution is about the role of leaders in the creation of the learning culture and which leadership is thus best suited for the learning culture. The study shows that the organizations whose leaders apply trust-based, servant and relationship-oriented leadership have been shown to have more engaged employees who participate in several activities that create and encourage learning. This leadership can advantageously be judged to be learning-oriented
Enhancing Behavioral Attributes of Emotional Intelligence through Work Integrated Learning
No full textThis thesis takes the form of an auto-ethnographic case study and aims to investigate the potential role of Work-Integrated Learning (WIL) in enhancing the five key behavioral attributes of emotional intelligence among higher-education students. Given that work is an indispensable and integral component of our lives, through which we fulfill our financial, emotional, social, and psychological needs, I considered it beneficial to conduct further investigations in this research area, as gaps have been identified. In recent years, globalization, technological development, and increasing stress levels have begun to affect our daily routines and productivity, impacting our cognitive processes and expected outcomes at work. It is for this reason that an increasing number of employers have begun to look for other essential skills that go beyond technical competencies, smartness, or job experience, turning their attention toward the employee himself and his capacity to understand himself and manage his emotions in a changing society so that it beneficially carries on his responsibilities for the workplace itself. Incorporating evidence from transcripts used in a real-life WIL project called Global Classroom for Democratic Innovation, and personal logbook entries as an intern by doing a thematic analysis, this thesis seeks to find out if WIL can enhance behavioral attributes such as self-awareness, self-management, motivation, empathy, and the development of needed social skills that come with emotional intelligence. Emotional intelligence predicts positive results in social environments and workplaces as it is a set of interrelated skills that help people process emotionally relevant information efficiently and accurately
Gender mainstreaming in practice : Experiences and lessons from a mentor municipality
No full textSweden has long been recognized for its commitment to gender equality, employing gender mainstreaming as a key strategy since 1994 to address policy goals. In practice, this means that a gender equality perspective must be considered in all policy areas that affect peoples' living conditions. This thesis focuses on the implementation of gender mainstreaming in Karlstad municipality, specifically examining the perspectives and experiences of civil servants. By employing a deductive approach, our study drew upon the theoretical frameworks of feminist institutionalism and policy implementation theory, with a particular emphasis on Lipsky's three key dimensions that contribute to successful policy implementation: comprehension, capacity, and will. The study aims to uncover the challenges and facilitators encountered in the process of implementing gender mainstreaming. Through qualitative interviews with eleven civil servants occupying various administrative roles, the research explores their comprehension of gender mainstreaming, their capacity to implement it, and their prioritization of actions. The findings reveal several gaps hindering effective gender mainstreaming in Karlstad, such as a lack of comprehension, role ambiguity, and practical application. These gaps derive from varying levels of knowledge and skills, unclear responsibilities, and a need for practical guidance and support. Additionally, a lack of sustained political commitment and sufficient resources were identified as contributing factors. Another significant gap lies in the resistance to change, which results from organizational culture, societal norms, and individual attitudes. This thesis contributes to the field of gender studies by offering insights for policymakers, civil servants, and scholars on the challenges, strategies, and actions that civil servants face in implementing gender mainstreaming at the municipal level
Guys thoughts on playing as a female character in online games
No full textResearch on gamers in multiplayer online-games show that men are more likely than women to play as a character of the opposite sex. Playing video/computer games alone in your room has presented an opportunity for gender-swapping while being anonymous and free from judgement. Although games are heavily represented by male character, and the female ones are often overly feminine and sexualized - making men less prone to recognize themselves in the character. Still one in three men play games as a character of the opposite sex. Other work has shown many theories on why this is. Some saying that society is more strict on men violating gender norms and therefore men are more likely to explore their gender identity in digital environments, that men simply play as the opposite sex because they are attracted to the female character or that female characters are perceived as weaker by other players and therefore is given an advantage because people underestimate them, or even helps them and treats them better than if they played as a male characters. To further investigate this; in depth Interviews were conducted on six responders in Sweden too see if these theories were found to be true for any of these individuals. Rather than looking at and comparing data like previous surveys had done, the purpose of this study is to paint a picture of the individual; to see what could motivate guys on an individual level in the choice of game character, considering the anonymity that arises in online games. The results showed that all respondents could testify to how male and female characters were treated differently in the games. This could be a reason why boys choose to play as a female character. There are particularly thoughts about the advantages of playing as a woman. One respondent pointed out that finding a character attractive is a reason, while another respondent completely opposes the idea of playing as a female character. The results were discussed in the context of previous research. Forskning om spelare i multi-player (spel med mer än en spelare) online-spel visar att män är mer benägna än kvinnor att spela som en karaktär av motsatt kön. Att spela video/dator spel online har skapat en möjlighet för könsbyte samtidigt som man är anonym och fri från bedömning. Spel domineras ofta av manliga karaktärer och de kvinnliga karaktärerna kan vara överdrivet feminina och sexualiserade. Vilket skulle kunna göra att män är mindre benägna att känna igen sig själva i karaktären. Trots detta spelar en av tre killar som en karaktär av motsatt kön. Andras studier har visat på flera teorier som svar på detta. Vissa menar att samhället är strängare mot män som bryter mot könsnormer och att män därför är mer benägna att utforska sin könsidentitet i digitala miljöer. Att män spelar som det motsatta könet därför att de är attraherade av den kvinnliga karaktären, eller att kvinnliga karaktärer uppfattas av andra spelare som svagare och därför får en fördel eftersom de underskattas som motståndare, eller till och med hjälper dem och de behandlas bättre än om de spelat som manliga karaktärer. För att ytterligare undersöka detta genomfördes djupgående intervjuer med sexrespondenter i Sverige. I stället för att jämföra och analysera data som tidigare undersökningar gjort, var målet med denna studie att ge en bild av individen; för att enklare förstå vad som motiverar killar på individnivå i valet av spelkaraktär med bakgrund i anonymiteten som uppkommer i online-spel. Resultatet visade att samtliga respondenter kunde vittna om hur manliga och kvinnliga karaktärer behandlades olika i spelen. Detta skulle kunna vara en anledning till att killar väljer att spela som en kvinnlig karaktär. Det finns framför allt tankar om fördelar med att spela som en kvinna. Att en karaktär ses som attraktiv, pekar en respondent ut som en anledning, medan en annan respondent motsätter sig helt tanken på att spela som en kvinnlig karaktär. Resultatet diskuterades med bakgrund i den tidigare forskningen
The politicization of diplomacy : a comparative study of ambassador appointments
No full textA politicization of diplomacy weakens the professionalism of the foreign service and arguably endangers the external relations of states. Yet, this phenomenon has largely escaped scholarly scrutiny. Public administration research on politicization usually overlooks the foreign service, whereas diplomacy scholars have focused almost exclusively on the United States. Our exploratory study of ambassador appointments compares the levels and modes of politicization (through politically connected professionals, or political appointees) of 669 ambassadors in 2019, across seven countries and three administrative traditions. The analysis is guided by three expectations: 1) countries that are more politicized overall appoint more non-career ambassadors; 2) patronage recruitment of political appointees focuses on low-hardship postings; and 3) politically connected professionals are used to control politically important foreign missions. We find that states politicize their foreign services to a varied degree and in different ways. Appointing politically connected professionals instead of political appointees is the most common way of politicization among our cases. In this regard, the US is an outlier, which also points to the need of studying politicization of diplomacy comparatively. This article thus makes an important contribution by setting the agenda for future research on this hitherto underexplored topic.CC BY 4.0</p
Acknowledgement, Contrition, and Forgiveness : Evaluating the strengths and limitations of South Africa’s Truth and Reconciliation Commission
No full textThis thesis investigates the role of the Truth and Reconciliation Commission (TRC) of South Africa in fostering reconciliation and healing following the apartheid era. Through a detailed analysis of the TRC's strategies for acknowledgment, contrition, and forgiveness, this thesis evaluates their impact on addressing historical injustices and promoting societal reconciliation. Using primary sources, the research examines how the TRC implemented transitional justice mechanisms and assesses their effectiveness. The findings reveal that while the TRC made significant progress in acknowledging past wrongs and encouraging dialogue, it faced challenges in ensuring reparations and prosecuting perpetrators, which hindered complete contrition and forgiveness. These challenges highlight the complexities and limitations of the TRC's efforts and underscore the ongoing need for comprehensive measures to achieve true reconciliation and healing. Ultimately, the findings aim to contribute to broader discussions on justice, accountability, and reconciliation in societies dealing with legacies of violence and oppression
Heaven is close : caring for young people at the end of their lives
No full textDenna litteraturbaserade studie undersöker erfarenheter av att vårda unga i ett sent palliativt skede. Bakom palliativ vård finns en filosofi som innebär att människan ses som en helhet och meningen är att lindra lidande och främja livskvaliteten för personen med en obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vårdfilosofi gäller för alla människor, emellertid innebär det speciella hänsynstagande när en ung människa vårdas palliativt. Sjuksköterskors empati för patienten och närstående bör vara yrkesmässig och ta sitt ursprung från vetenskap och beprövad erfarenhet, dock är vi människor och vi berörs av det orättvisa med att människan inte får leva ett långt liv. Det är lätt att relatera till och svårt att bemöta. Genom att ha läst den vetenskap som idag existerar om erfarenheter av att vårda unga i ett sent palliativt skede, har denna studie kunnat sammanställa olika områden som är utmanande i och med den specifika vården. Studiens resultat består av två teman samt fem subteman. Det första temat beskrev skapandet av förtroendefulla relationer med subtema att våga fråga, att involvera närstående samt att acceptera det opåverkbara. Där framkom det bland annat att sjuksköterskor upplever det svårt att hantera det faktum att en ung människa ska dö, således undviker sjuksköterskor de svåra samtalen. Medan den unga patienten och dennes närstående saknar kommunikation och information från sjuksköterskor rörande vård, behandling samt vad de kan förvänta sig. Det handlar även om sjuksköterskors egna känslor och relaterat till patientens situation, samt hur sjuksköterskor hanterar känslan av hjälplöshet och otillräcklighet. Det andra temat handlade om att utveckla vårdande strategier med subtema att arbeta i team samt att skapa lindrande omvårdnadsåtgärder. Det framkommer att det är betydelsefullt att arbeta i team, där samtliga roller har en viktig funktion och att när teamet är välfungerande kan det bidra till och möjliggöra en personcentrerad och säker vård för patienten, samt att de lindrande åtgärder sjuksköterskor kan bistå patienten med i livets slut kan vara av stor vikt för hur den tiden upplevs av patienten och anhöriga. Avslutningsvis påvisas att en fördjupad kunskap inom omvårdnad av unga i ett sent palliativt skede behövs.Background Palliative care poses a challenge for nurses in meeting and seeing each individual as they are and getting to know what preferences they have, especially in caring for youth and young adults in the late stages of palliative care. Aim The aim of this study was to describe experiences in caring for youth and young adults in the late stages of palliative care. Method The method used for this study was a literature-based study with qualitative design, where ten articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results The results of the study showed that having difficult conversations with patients and their loved ones poses a challenge. The nurses struggle with their own feelings about caring for the patients. This study also showed that working as a team around the patient and adding nurturing elements of care for the patients is beneficial in caring for them. Conclusion This study indicates that nurses and other healthcare professionals experience a different set of emotions and challenges in caring for youth and young adults in the late stages of palliative care than in caring for older patients. Being able to relate to the patient and their circumstances poses a challenge in staying professional in a situation that is experienced to be unnatural due to the patient's age
”Man Vill Få Lugnet Av Att Känna Sig Förberedd” : Om Delaktighet I Lss-Utredningar Utifrån Handläggande Socialsekreterares Samt Barns Och Deras Föräldrars Perspektiv
No full textDen här rapporten beskriver ett treårigt forskningsprojekt, genomfört av Högskolan Väst och finansierat av Forte, som pågick mellan juli 2020 och juli 2023. Det övergripande syftet med studien var att undersöka, såväl ur de professionellas som ur barnens och deras föräldrars perspektiv, hur barn kan bli mer delaktiga i den utredningsprocess som följer på ansökan om stödinsatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Många barn som är aktuella för insatser enligt LSS kan lättare bli delaktiga i mötet med socialtjänsten om handläggaren använder sig av alternativa kommunikationssätt. Det kan underlätta deras möjligheter både att förstå processen och att själva komma till tals och därmed bli lyssnade på. Ett mer specifikt syfte med studien var därför att undersöka hur barns delaktighet kan underlättas med stöd av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Resultaten av fokusgruppsintervjuer (N=17) och individuella intervjuer (N=11) med handläggande socialsekreterare visar att det ofta finns en beredskap och en vilja att lyssna på barn under utredningssamtalen. Handläggare upplever dock en rad underlättande men framför allt komplicerande faktorer i mötet med barnet och dess föräldrar. Svårigheterna handlar främst om ambivalens och osäkerhet gällande i vilken mån de har tillräckliga kunskaper om AKK samt rädsla för att göra misstag eller såra barnet. Men de handlar också om tidsbrist och begränsade möjligheter att skapa en relation till barnet. Det kan konkluderas att handläggarnas professionella handlingsutrymme för att främja barns delaktighet i viss mån påverkas av den rådande organisationskulturen, där ett tilllåtande arbetsklimat och proaktivt ledarskap tillskrivs stor betydelse.Vid intervjuer med barnen (N=11) och deras föräldrar (N=12) framkom att barn känner att de blir lyssnade på, men att de ofta behöver hjälp för att uttrycka behov och svårigheter. Här kan AKK vara ett stöd. Inför ett möte behöver barn också informeras om och delta i planeringen, för att under samtalet med handläggaren sedan kunna vara mer delaktiga. Föräldrar anser att barn bör involveras i beslutsfattandet, men även att deras eget engagemang behövs. Många barn som är berättigade till LSS-insatser skulle kunna tala för sig själva senare i livet om de redan i yngre ålder introduceras till att delta aktivt i bedömningsprocesser. Därför är det viktigt att barn med funktionsnedsättningar, tillsammans med föräldrar och handläggare, får erfarenhet av att prata om känsliga ämnen. Detta kan på längre sikt lindra föräldrars oro kring hur de ska skydda sina barn och värna om deras framtid.I denna rapport redogör vi även för den Fortefinansierade nyttiggörandeinsats som genomfördes i samband med projektets slutförande. Detta arbete bestod i att ta fram ett illustrativt och barnvänligt informationsbrev som handläggande socialsekreterare kan skicka hem till barnet inför ett möte. I detta ”barnbrev” finns enkla frågor om hur barnet vill ha det när det träffar den handläggande socialsekreteraren. Forskargruppen har också tagit fram ett enkelt bildstödmaterial som handläggare kan använda för att pek-prata med barn som behöver stöd att förstå och/eller berätta med vanligt tal.I samverkan med Fyrbodals kommunalförbund Dart – specialistenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet:FORTE:, Fyrbodal och Sahlgrenska Universitetssjukhuset VGR</p
Jingle–Jangle Fallacies in L2 Motivational Self System Research: A Response to Al-Hoorie et al. (2024)
No full textIn a systematic examination of scales commonly used in L2 Motivational Self System (L2MSS) research, Al-Hoorie et al. (2024) found discriminant validity problems. Raising jangle fallacy concerns, they argue that substantive research should be paused until validity issues are ironed out. However, validity at the measurement level is dependent on validity at the construct level. Replication attempts can fail when models are poorly theorized. To resolve problems at the measurement level, problems at the construct level need to be addressed.CC-BY 4.0This research was conducted within the research programme Transdisciplinary Approachesto Learning, Acquisition, Multilingualism (TEAM) funded by Riksbankens Jubileumsfond, grantnumber M23-0052. We gratefully acknowledge this support.</p