University West
Not a member yet
5762 research outputs found
Sort by
Interprofessional learning in teamwork : How controversies, gender and experience-based expertise can contribute to learning in psychiatric care.
No full textInterprofessionellt lärande (IPL) är det lärande som sker mellan olika professioner när de interagerar. Forskningen har främst fokuserat på det IPL som sker genom interprofessionell utbildning (IPE). Det finns begränsad forskning om IPL i teamarbete. I interprofessionella teamarbeten är medlemmarnas professionella skillnader i perspektiv, kunskaper och värderingar både en förutsättning och en utmaning för IPL. Syftet med denna avhandling är att studera IPL i teamarbete och hur professionella skillnader har implikationer för detta lärande. Avhandlingen granskar IPL i två olika teamarbeten i en psykiatrisk vårdkontext. Allt fler vuxna, och speciellt unga, upplever olika psykiska besvär samtidigt som det rapporteras om att vård och behandling för psykiatriska tillstånd brister. Därför behöver den psykiatriska vården genom IPL utveckla sätten att bedriva vård av god kvalitet. I den ena delen av detta forskningsarbete undersöktes ett teams arbete med riktlinjer för psykiatrisk tvångsvård och implikationerna för IPL. Detta forskningsarbete redovisas i tre studier, som baseras på en fallbeskrivning och intervjuer. En sociokulturell lärandeteori används med inslag av idéer från genus- och kontroversstudier. Resultatet visar hur en kontrovers kring en tvångsmetod kan generera IPL i teamarbetet trots att medlemmarna använder maktstrategier för att göra anspråk på kunskapsföreträde. I hanteringen av kontroversen sker IPL dels genom en kompromiss, dels genom mediering av en lagtext. Resultatet visar även hur denna kontroversprocedur kan förstås teoretiskt. Resultatet visar hur diskussioner om könsskillnader förs i arbetet med riktlinjerna för tvångsvård. I diskussioner om kön/genus kan utbyten av professionsspecifika erfarenheter och kunskaper antas generera IPL. Lärandet begränsas dock av teamets individuella kunskaper om genus, då riktlinjerna, trots konversationer om könsskillnader i psykiatrisk vård, blir könsneutrala. I det andra forskningsarbetet undersöktes konsekvenserna för IPL i teamarbeten när erfarenhetsbaserad expertis tillfördes av peer supportrar. Peer supportrar använder sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa för att stödja brukares/patienters återhämtning. Detta forskningsarbete redovisas i två studier. Den ena studien baseras på 23 vetenskapliga artiklar, medan den andra studien prövar en hypotes. I den senare studien används en sociokulturell lärandeteori. Resultatet visar hur befintlig kunskap mestadels har rört peer supportrars inklusion i interprofessionella team. Vidare, att IPL inte har uppmärksammats i forskning om peer supportrar i teamarbeten. Samtidigt synliggör resultatet hur peer supportrar, trots en hierarki, delar sina perspektiv och kunskaper som genererar IPL i teamarbetena. Resultatet förklarar även teoretiskt hur peer supportrar som nykomlingar, när deras erfarenhetsbaserade expertis blir bejakad i sin helhet, kan bidra till IPL i psykiatriska teamarbeten. Därmed belyser alla studier teamarbeten där professionella skillnader både begränsade och bidrog till IPL. Denna slutsats utvecklas i diskussionsdelen. Avhandlingen bidrar med ny kunskap om utmaningar och möjligheter för IPL i teamarbeten. Vidare, hur kontroverser, genus och erfarenhetsbaserad expertis kan stärka IPL. Detta kunskapsbidrag är av nytta för en bred målgrupp inom det psykiatriska området, men också inom andra områden exempelvis i den sociala sektorn.Background, aim, and context Interprofessional learning (IPL) is the learning that occurs when different professions interact. Research has primarily focused on the IPL that results from interprofessional education (IPE). There is limited research on IPL in teamwork. In interprofessional teamwork, the members' professional differences in terms of perspective, knowledge and values are both a prerequisite and a challenge for IPL. This thesis investigates IPL in teamwork and how professional differences have implications for this learning. This thesis examines IPL in two different teamworks in a psychiatric care context, which is a prioritized area as mental illness is an urgent societal problem to be solved. More and more adults, and especially young people, are experiencing various mental health problems, while it is reported that care and treatment, for psychiatric conditions, is lacking. Therefore, psychiatric care needs through IPL develop ways to provide good quality care. Empirical material, theoretical frame and results In one part of this research work, a team's work on guidelines for psychiatric compulsory care and the implications for IPL were examined. This research work is reported in three studies, which are based on a case description and interviews. A sociocultural learning theory was applied, combined with ideas from gender studies and controversy studies. The result shows how a controversy about a coercive method can generate IPL in teamwork despite members using power strategies to claim knowledge precedence. In dealing with the controversy, the IPL takes place partly through a compromise, partly through the mediation of a legal text. This controversy is also illustrated by a model that guides how controversies can facilitate IPL in teamwork. The result also shows how in the work with the guidelines there are discussions about gender differences in psychiatric care. In discussions about sex/gender, profession-specific experiences and knowledge can be assumed to generate IPL, but when the guidelines become gender neutral, IPL is limited by individual knowledge. In the second research work, the consequences for IPL in teamwork are investigated when experience-based expertise is provided by peer support workers (PSWs). These are people who use their own experiences of mental illness to support user/patient recovery. This research work is reported in two studies. The first study is based on 23 studies, whereas the second study tests a hypothesis. In the latter study ideas from a sociocultural learning theory is applied. The result shows how existing knowledge has mostly concerned the inclusion of PSWs in interprofessional teams. Furthermore, research on PSWs in teamwork has not paid attention to the IPL. At the same time, the result makes visible how PSWs, despite a hierarchy, share their perspectives and knowledge that generate IPL in teamwork. The result also theoretically explains how by being newcomers PSWs’ experience-based expertise, when validated in its entirety, can contribute to IPL in psychiatric teamwork. Contribution of knowledge and suggestions of future research Thus, all studies highlight teamwork where professional differences both limited and contributed to IPL. This conclusion is developed in the discussion section. The thesis contributes new knowledge about challenges and opportunities for IPL in psychiatric teamwork. Furthermore, how controversies, gender and experience-based expertise can strengthen IPL. This knowledge contribution is useful for a wide target group in the psychiatric field, but also in other fields, for example in the social sector.Paper 1 is to be submitted and not included in this thesis.</p
To take, place and refuse accountability : how team members handle tasks and roles in collaboration on school attendance problems
No full textRole and task definition are central to collaboration in teams. However, accountability to roles and tasks has not been studied, nor how they are handled in interaction. This paper studies how members of multi-professional teams show accountability in handling roles and tasks in collaboration. Twenty meetings of two teams in a multi-professional project aimed at school attendance problems were analysed. Findings showed that members took, placed and refused formal and informal accountability to handle roles and tasks in the project. In these results, what collaboration should entail and how it should be performed was manifested through formal and informal accountability, respectively. Thus, findings show the complexity behind the prompt to define roles and tasks in collaboration by looking at interactions among members and how that shapes collaboration.CC BY 4.0</p
A Qualitative Survey of Mothers' Experiences of Breastfeeding Support at a Family Centre
No full textAim: The aim was to describe mothers' experiences of breastfeeding support at a family centre. Design: The study employed a qualitative approach using a descriptive design. Methods: Mothers enrolled at a family centre in western Sweden who used breastfeeding support based on the World Health Organization's 10 steps, were voluntarily selected to participate. Data were collected by an open-ended questionnaire from May to September 2023 and analysed using inductive qualitative content analysis. Results: The results indicated that mothers received support in the form of communication, actions and emotional care at the family centre. Accessible and continuous breastfeeding support was provided, rooted in their experiences during pregnancyand after giving birth. This was achieved through meaningful communication and by gaining knowledge via education withsomeone attentive to their breastfeeding story. Concrete support was offered, including practical advice and guidance to address breastfeeding challenges. Additionally, the mothers felt respected in their breastfeeding decisions and experienced empathetic, supportive care. Conclusions: Breastfeeding support and guidance are crucial to assisting mothers and respecting their individual needs. Effective support encompasses communication, actions and emotional care, strengthened by collaboration among actors to ensure accessibility and personalised care. The cooperative approach to breastfeeding at the family centre provides health-promoting and preventive primary care from a family-oriented perspective. Public Contributions: A total of 31 mothers' participated by answering the open-ended questionnaire. Their responses contributed significantly to the content of this study.CC BY</p
Barriers in Nurses’ Work to Provide Quality Palliative Care : A Qualitative Literature Review on Challenges and Responsibilities
No full textBackground: Palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life for terminally ill patients. To achieve this, it is important that palliative care is provided with a holistic approach and that nurses are aware of the potential challenges and obstacles they might face in their practice. Aim: This study aims to identify obstacles that hinder nurses from providing quality care to patients in palliative settings. Method: This study employed a qualitative, literature-based approach, analyzing scientific articles to gain an overview of published research in the chosen field. Twelve articles were included, and their content was analyzed using Friberg's multi-step content analysis method to identify themes and subthemes. Results: Two main themes were identified: Structural and organizational barriers and Social and cultural barriers. Structural barriers included lack of training, lack of resources and highworkload, and were found to negatively affect the nurse´s ability to develop professionally and provide quality care. Social barriers included emotional fatigue, language barriers and cultural differences, which made communication and relationship-building with patients and their relatives more difficult. Conclusion: Improving palliative care requires increased training and resources for nurses, as well as improved communication and collaboration within the care team. If these barriers are addressed, nurses will be able to provide a higher quality of care, in turn reducing unnecessary suffering and improving quality of life for terminally ill patients.Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med obotliga sjukdomar. Det är viktigt att vården bedrivs med ett holistiskt synsätt och att sjuksköterskan är medveten om olika omständigheter kring omvårdnaden för att kunna främja livskvalité. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa hinder för sjuksköterskans arbete att bedriva god vård för patienter inom palliativ vård. Metoden för denna studie var en litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys där tolv artiklar analyserades enligt Fribergs flerstegsmodell. Resultaten visade att bristande kunskap och kommunikation samt resursbrist utgör hinder för sjuksköterskan att bedriva god vård. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i teamsamverkanvilket förvärras av bristande kontinuitet och stöd från vårdsystemet. Språkförbistring och kulturella skillnader försvårar ytterligare kommunikationen med patienter och deras närstående.För att förbättra vården krävs kontinuerlig utbildning och bättre resursfördelning men också stöd i att hantera emotionella utmaningar och kulturella skillnader för att kunna erbjuda en mer inkluderande och personcentrerad vård. Genom att belysa dessa hinder ges sjuksköterskan bättre förutsättningar att tillhandahålla god vård vilket i sin tur kan höja livskvalité och minska lidande för patienter och anhöriga inom palliativ vård. De fyra palliativa hörnstenarna: Symtomlindring, Teamarbete, Kommunikation och relation och Stöd till närstående beskrivs i bakgrunden. Detta är centrala delar för att främja livskvaliteten och lindra lidande vilket ökar möjligheten för god vård. Trotts att palliativ vård är väletablerat i västvärlden mötte sjuksköterskor olika hinder för att genomföra denna vårdform på bästa sätt
Managerial influence on employee learning : contextual insights from industrial companies in Sweden
No full textPurpose This study aims to explore how managers influence employee workplace learning within two distinct organizational environments in Swedish manufacturing industries. Design/methodology/approach Using a qualitative research design, 17 semi-structured interviews were conducted with 7 managers from 2 companies. Thematic analysis identified patterns and themes, providing a nuanced understanding of managerial influence on workplace learning. Findings Findings indicate that managers’ perceptions of their roles and their organizational context impact how they create learning opportunities for employees. High-pressure environments prioritize efficiency and short-term results, constraining managers’ ability to support long-term learning and development. In contrast, balanced environments emphasize relationships, psychological safety and long-term development. Managerial support is thus shaped by both organizational context and individual perceptions, highlighting the importance of differing organizational pressures in shaping managers’ leadership toward employee workplace learning. Research limitations/implications The findings provide a contextualized understanding that requires cautious interpretation when applied to other contexts. The reliance on self-reported experiences and the purposeful sampling used in this study present challenges for generalizing the results even within the chosen context. Readers are advised to exercise caution when interpreting the study findings, considering the specific organizational environments and managerial roles examined. Practical implications Organizations should invest in leadership development programs that emphasize relational aspects, such as trust and communication, to create supportive learning environments. Managers should be encouraged to establish structures and routines that promote discussion and reflection. Originality/value This research nuances Tynj & auml;l & auml;’s 3P model of Workplace Learning by showing how managerial support is affected by the organizational environment and individual perceptions of that context, which in turn affect employee learning processes and outcomes. The study offers theoretical and practical insights for enhancing learning environments within organizations.CC BY 4.0</p
”I can’t take it anymore, Karl Oskar ” : An analysis of the character Kristina with connection to Yvonne Hirdmans gender theory
No full textInledning och syfte: En av Sveriges kändaste romanserier, utvandrarsviten skriven av Vilhelm Moberg utgör tillsammans med en ny filmversion grunden för den här studien. Det är den svenska emigrationen under 1800-talet som står i fokus och teman som könsroller, identitet, familj och tro är övergripande. Studien har som syfte att analysera de olika verken och se om och hur genusordningen och genuskontraktet från Yvonne Hirdmans teori kan identifieras. Metod: Studien använder en kvalitativ, komparativ metod för att analysera Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit och Erik Poppes filmadaption från 2021 utifrån Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Fokuset ligger på Kristinas gestaltning och hur den förändrats i de olika versionerna. Genom litterär analys jämförs händelser. Vi kommer även analysera karaktärerna och använda den analysen som verktyg för att upptäcka hur genus och könsroller speglas. Analysen kombinerar Christer Ekholms epikanalytiska begrepp med Ed Sikovs filmiska begrepp för att identifiera skillnader och likheter mellan verken samt hur genusordningen framträder i olika kontexter. Resultat: Resultatet visar att både romanerna och filmadaptionen präglas av genuskontrakt, men den stora skillnaden ligger i berättelsens perspektiv. Mobergs böcker har ett mer traditionellt berättargrepp där både Karl Oskar och Kristina skildras medan filmen fokuserar på Kristinas upplevelser. Kvinnliga karaktärer får en större plats i filmversionen, vilket förändrar berättelsens ton och tematik. Genom Hirdmans teori kan vi se hur både romanerna och filmen har spår av tydliga uppdelningar av könsroller och en hierarki. Diskussion: I vår diskussion kom vi fram till att vi hade förväntat oss mer skillnader än vad vi fick fram. Detta med tanke på de stora samhälleliga förändringar som skett mellan versionernas tillkomst. Vi kom fram till att genuskontraktet fanns i både versionerna och att det största skillnaden är perspektivet. Metoden och de teorier vi använt oss av fungerade väl, men Ekholm och Sikov kunde tagit mindre plats då detta slutligen blev mer av en hjälp för oss i analysens första stadie. Det är viktigt att fortsätta ta upp frågan om genus, synliggöra och diskutera i både nya och äldre verk
A laboratory approach to teaching mathematics : And how it is used in pratice
No full textEnligt kursplanen i matematik ur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ([Lgr22], 2022, s. 54–55) ska Sveriges elever i årskurs F-3 utveckla olika förmågor. Det innefattar exempelvis förmågan att kommunicera och lösa problem. Ett sätt att utveckla dessa förmågor är att låta elever arbeta undersökande genom en laborativ matematikundervisning. En laborativ matematikundervisning innefattar tre steg vilka är introduktion, undersökande arbete samt en gemensam uppföljning. Syftet med denna studie var att undersöka vad laborativa matematikundervisning innebär för lärare i årkurs F-3 idag samt hur arbetssättet används i praktiken. Studiens data samlades in genom metoderna intervju, observation och enkät. Analys av data resulterade i att samtliga lärare ansåg att ett laborativt arbete är viktigt för elevers kunskapsinlärning. Dock inkluderas arbetssättet av såväl positiva aspekter som svårigheter och hinder. Ett huvudresultat i denna studie är att det finns en enhetlig missuppfattning om att laborativ matematikundervisning är synonymt med laborativt material. Slutsatsen är således att insatser för vidareutbildning av yrkesverksamma lärare inom laborativ matematikundervisning vore önskvärt
Manifesting learning in the workplace : an activity theoretical study of professional learning in preschool using active learning classrooms
No full textPurpose: The purpose of this study is the development of a methodology that draws on activity theory (AT) to assess educators’ and leaders’ professional learning in a pre-school setting.Design/methodology/approachThe paper reports on a case study of professional development in an active learning classroom (ALC) where 20 professionals participated in a one-day writing workshop. AT was used to analyse the writing workshop as well as data from reflective writing, video recordings, interviews and surveys. Findings: The paper shows that professional development is significantly influenced by a range of mediating technologies used in educational spaces such as the ALC. The mediated practice breaks normal work practice in the pre-school activity system and division of labour roles, and hierarchical positions and professional relationships. Such a break is considered to facilitate a manifestation of professional learning. However, it also poses a risk for organisational disruptions emphasising the need for diagnostic understanding when an ALC should be used for capturing workplace learning. Practical implications: Structured writing workshops – taking place in ALCs – provide a suitable forum that breaks with routines, accelerates collective reflections and articulation of negotiated meaning and produces a common ground across hierarchical roles supporting collective professional development in the activity system. Originality/value: Unlike previous research focusing on student perspectives, this study views these spaces as settings for professionals to recognise and solve developmental problems. It suggests that structured writing workshops in ALCs can accelerate collective reflection and support collective professional development across hierarchical roles.CC-BY 4.0</p
Ledarskap och hållbar arbetsmiljö : En kvalitativ undersökning av enhetschefers arbete och deras subjektiva bedömningar av en hållbar arbetsmiljö inom kommunal vård- och omsorg
No full textDenna studie undersöker enhetschefers upplevelser av ledarskap och de faktorer som påverkar arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Genom att belysa dessa aspekter avser studien att bidra till en djupare förståelse av ledarskap och de faktorer som formar arbetsmiljön. Studien bygger på en kvalitativ ansats, närmare bestämt 10 intervjudeltagares berättelser och upplevelser. Denna studie har analyserats utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell, även känd som KK&S-modellen. Studiens resultat och tidigare forskning visar på komplexitet i arbetsmiljöarbetet. Resultaten indikerar att flera faktorer påverkar arbetsmiljön, och en betydande faktor är arbetsbelastning. En hög arbetsbelastning kan försvåra för en gynnsam och hållbar arbetsmiljö, medan en hanterbar arbetsbelastning kan främja en sådan miljö, vilket är förenligt med Karasek & Theorells (1990) modell om krav-kontroll-stöd. Det betonas att en hög arbetsbelastning inte nödvändigtvis leder till en sämre arbetsmiljö om medarbetarna upplever att de har kontroll över sin arbetsbelastning. Däremot utgör det en utmaning för chefer och ledare att skapa balans för sina medarbetare vad gäller höga krav med en känsla av kontroll. Att vara medveten om denna utmaning kan vara värdefullt för att fördela resurser i förhållande till arbetsbördan i organisationen. Dessutom framhåller deltagarna i studien vikten av att etablera väldefinierade rutiner och ha erfaren personal för att hantera oväntade händelser, vilket kan ses som ett sätt att skapa kontroll i arbetsmiljön. En annan betydande aspekt är balansen mellan arbetsliv och privatliv, vilket är avgörande för både hållbar fysisk och psykisk arbetsmiljö. Deltagarna i studien betonar vikten av rimliga krav på arbetsplatsen och tillräcklig återhämtningstid för att främja en hållbar arbetsmiljö. Genom att undvika övertidsarbete och erbjuda möjligheter till balans mellan arbetstid och fritid kan chefer stödja sina medarbetare och därigenom främja en hållbar arbetsmiljö. Studien resultat visar att balansen mellan ekonomi och arbetsmiljö, ledarskapets utformning, hantering av arbetsbelastning, fokus på psykosociala aspekter samt inkludering och delaktighet är avgörande. En balanserad ekonomi och arbetsmiljö, stödjande ledningsstruktur och hanterbar arbetsbelastning möjliggör en hållbar arbetsmiljö. Avsaknad av dessa faktorer kan leda till ökad stress och minskad effektivitet hos personalen. Organisationer inom äldreomsorgen bör integrera ekonomiska, psykosociala och strukturella faktorer för att skapa en stödjande arbetsmiljö som främjar personalens effektivitet, motivation och engagemang samt organisationens framgång. Studien betonar också konkreta strategier och åtgärder samt hur implementera dem i praktiken.This study examines the experiences of unit managers regarding leadership and the factors influencing the work environment within elderly care. By highlighting these aspects, the study aims to contribute to a deeper understanding of leadership and the factors shaping the work environment. The study employs a qualitative approach, specifically focusing on thenarratives and experiences of 10 interview participants. The analysis is grounded in Karasek and Theorell's demand-control-support model, also known as the DCS model. The study's findings, in conjunction with previous research, reveal the complexity of work environment management. The results indicate that multiple factors affect the work environment, with workload being a significant factor. A high workload can hinder the development of a favorable and sustainable work environment, while a manageable workload can promote such an environment, aligning with Karasek and Theorell’s (1990) demand control-support model. It is emphasized that a high workload does not necessarily lead to a poorer work environment if employees feel they have control over their workload. However, it presents a challenge for managers and leaders to create a balance for their employees between high demands and a sense of control. Awareness of this challenge can be valuable in allocating resources relative to workload within the organization. Additionally, study participants underscore the importance of establishing well-defined routines and having experienced staff to handle unexpected events, which can be seen as a way to create control within the work environment.Another significant aspect is the balance between work and private life, which is crucial for both physical and mental health. Participants in the study emphasize the importance of reasonable demands at the workplace and adequate recovery time to promote a healthy work environment. By avoiding overtime work and offering opportunities for balance between work time and leisure, managers can support their employees and thereby promote a sustainable work environment.The results show that the balance between economy and work environment, the design of leadership, management of workload, focus on psychosocial aspects, and inclusion and participation are crucial. A balanced economy and work environment, supportive management structure, and manageable workload enable a sustainable work environment. The absence of these factors can lead to increased stress and reduced efficiency among staff. Organizations in elderly care should integrate economic, psychosocial, and structural factors to create a supportive work environment that promotes staff efficiency, motivation, and engagement, as well as organizational success. The study also emphasizes concrete strategies and measures and how to implement them in practice
Anomaly detection in optical monitoring of laser beam welding
No full textRobotized laser beam welding is one important process in manufacturing, offering efficient welding while minimizing the heat input. Nonetheless, this method is sensitive to various deviations, including fixture problems, heat-induced distortions, and inaccuracies in tool handling. Such deviations can lead to significant defects like lack of fusion, particularly when welding square butt joints without gaps. Detecting these defects through visual inspection or non-destructive methods is challenging. To address this, real-time monitoring and automatic intervention are necessary. One effective sensor for monitoring laser beam welding is the photodiode, which captures optical emissions from the process. Research has demonstrated correlations between these emissions and process stability. Photodiodes are costeffective and easily integrated into welding tools, making them ideal for industrial applications. However, the challenge lies in analyzing the output signals and defining thresholds for identifying deviations from normal conditions. Thus, there's a need for an automated method to set threshold values based on measured data. Machine learning offers a solution, particularly through supervised, unsupervised, or semi-supervised methods. Supervised machine learning requires labeled data, involving time-consuming experiments with nominal and deviating cases, making it less feasible for industrial setups. This paper suggests using unsupervised learning for anomaly detection, relying solely on data from nominal welding cases for model training. In this approach, a model is trained using photodiode data from a single nominal weld case and subsequently tested on data collected during experiments involving laser beam offsets during welding. The results demonstrate the promise of this method for monitoring closed square butt-joint laser beam welding, even with limited training data from nominal cases. CC BY NC 4.0</p