University West
Not a member yet
5762 research outputs found
Sort by
Collaboration for Social Sustainability in Supply Chains : A Case Study of the Nordic Textile Industry
No full textIn response to growing societal and environmental issues and regulatory demands, companies are increasingly required to adopt responsible practices that address social sustainability within global supply chains. This thesis explores how organisations in the Nordic textile industry advance social sustainability, with a particular focus on how they are preparing for the upcoming Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Employing a qualitative case study design, data was collected through 10 semi-structured interviews with participants from organisations across Sweden, Denmark, and Norway. The thesis introduces the Model of Knowledge Creation in Social Sustainability, which serves as the theoretical framework to conceptualise how boundary crossing among actors leads to mutual learning and knowledge generation. Thematic analysis reveals that companies promote social sustainability by building strong relationships with suppliers, engaging both in internal and external collaboration, acquiring sustainability certifications, and embedding sustainability into core business practices. Establishing trust and allocating sufficient time into collaboration were crucial preconditions for its effectiveness. Work-Integrated Learning (WIL) is examined as a work-based learning phenomenon that develops through collaborative practices across boundaries. Boundary objects, such as legislation, methodological tools, and seminars support this process by translating complex concepts and facilitating shared understanding. The research concludes that by engaging in WIL, organisations can effectively respond to emerging legislative frameworks and advance social sustainability in the textile supply chain
Ethical dilemmas in palliative care- Nurses´ experiences : A literature- based study
No full textBackground: 56.8 million people around the world are in need of palliative care. Patients´ suffering, stressful work and internal conflicts present nurses with ethical dilemmas in care situations. Increased knowledge about nurses´ experiences of being faced with ethical dilemmas is therefore essential to facilitate person-centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses´ experiences of being faced with ethical dilemmas in late palliative care of adults in inpatient care. Method: The study was based on a qualitative literative study, with eight scientific studies, which were selected from the databases Cinahl and PubMed. Delimitations in the form of peer reviewed, english language, all adults and published between 2015-2025 were used. Friberg´s (2022) five- step model was used to analyze the studies. Results: Two themes emerged from the analyses: Weight of compassion and Work environment- opportunities and obstacles. This study found that nurses in inpatient palliative care experienced moral distress and inner conflict when facing ethical dilemmas, eased by collegial support and a trusting team. Conclusion: Nurses in inpatient palliative care face ethically challenging situations that may cause emotional strain and moral uncertainty. Supportive teamwork and opportunities for reflection are important to support nurses in navigating ethical dilemmas and maintaining patient dignity at the end of life.Behovet av palliativ vård ökar världen över och sjuksköterskor kan hamna i situationer där olika viljor, värderingar och förväntningar krockar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ställas inför etiska dilemman vid sen palliativ vård av vuxna inom slutenvården. Studien visar att sjuksköterskor kan uppleva moralisk stress och inre konflikter när de förväntas agera på sätt som går emot deras yrkesetik eller patienters vilja. Arbetsmiljön har stor betydelse då ett tryggt och stödjande team kan bidra till att sjuksköterskor känner sig mer säkra i sitt arbete. Bakgrunden presenterar de vårdvetenskapliga begreppen lidande och vårdande, relevanta till studiens syfte. Studien är litteraturbaserad och bygger på åtta vetenskapliga studier, funna i databaserna Cinahl och PubMed, vilka analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultatet presenterade två teman och fyra subteman. Resultatet diskuteras med valda vårdvetenskapliga begrepp och ny forskning, vilket stärker resultatet
Application of the conditions of necessity and utility criteria in Chapter 6, section 40 of the planning and building act
No full textLagparagrafen 6 kap. 40 § PBL är ett centralt lagrum som ligger till grund vid upprättande av exploateringsavtal. Paragrafen är uppdelad i tre stycken, där första och tredje stycket innehåller två rekvisit; nödvändighetsrekvisitet och nyttorekvisitet. Nödvändighetsrekvisitet innebär att de enskilda anläggningarna ska vara nödvändiga för detaljplanens genomförande, exempelvis lokalgator, parker och skyfallsanläggningar.Vilka anläggningar som kan anses nödvändiga och hur rekvisitet ska tillämpas kan förtydligats utifrån hur Göteborgs stad arbetar med hjälp av A-, B- och C-investeringar. Vidare till nyttorekvisitet är detta rekvisit kopplat till den ekonomiska nyttan och handlar om kostnadsfördelningens rimlighet. Nyttorekvisitet uppfylls vid exploateringsavtalets undertecknande. Lagparagrafens teoretiska tillämpning beskrivs som en tvåstegsraket där nödvändighetsrekvisitet prövas först för att sedan pröva nyttorekvistet. Detta för att undvika att en part åläggs att bekosta anläggningar som inte är nödvändiga för detaljplanens genomförande. Lagparagrafens praktiska tillämpning ser däremot olika ut där nödvändighetsrekvisitet kan anses vara uppfyllt utifrån detaljplanens antagande eller att nyttorekvisitet tillämpas först och att det då i stället är ekonomin som avgör projektets genomförande. Utifrån den arbetsmodell som uppsatsen utgår ifrån och de intervjuer som har ägt rum råder en övergripande samsyn på att nödvändighetsrekvisitet bör tillämpas först och nyttorekvistet sedan som arbetsmodellen förespråkar. Utifrån de brister som finns i tillämpningen av de nyss nämnda rekvisiten, har Boverket upprättat riktlinjer om exploateringsavtal, däremot har dessa lett till ytterligare diskussioner om lagparagrafens tillämpning. På grund av förhöjda byggkostnader och förlängda ledtider hos kommuner finns det ett behov av att effektivisera plan- och exploateringsprocessen. Initiativet Bygg i Tid har till följd av detta upprättat en arbetsmodell som ska effektivisera exploateringsprocessen. Till stora delar består exploateringsavtalets upprättande av förhandling om kostnadsfördelning mellan involverade parter. Utifrån den rådande situationen med förhöjda byggkostnader och långa ledtider har exploateringskalkylerna blivit allt stramare, likaså gäller kostnadsfördelningen. Detta kan förtydligas med hjälp av det teoretiska avstampet från Olsons teori, fripassagerarproblemet, gällande kostnadsfördelning mellan involverade parter. För att uppnå en lyckad exploatering behöver tillit finnas mellan parterna för att genomföra en effektiv och lönsam exploateringsprocess.The planning and building act, chapter 6 section 40, is a central framework that forms the basis for the establishment of land development agreements. The section is divided into three paragraphs, where the first and third paragraphs contain two conditions: the necessity criterion and the utility criterion. The first criterion means that the individual facilities are necessary for the implementation of the detailed plan, such as local streets, parks and cloudburst facilities. Which facilities that can be considered necessary and whether the condition should be applied can be clarified based on how the city of Gothenburg works with the help of A-, B- and C-investments. On to the second requisite, the criterion is linked to the economic benefit and is about the reasonableness of the cost allocation. The utility requirement is fulfilled at the time of signing the land development agreement. The theoretical application of the section is described as a two stagerocket where the necessity criterion is first tested and then the utility criterion.This is to avoid a part being required for the implementation of the detailed plan. However, the practical application of the section differs where the necessity requirement can be fulfilled based on the adoption of the detailed plan, or that the utility criterion is applied first and that it is then the economy that determines the implementation of the project. Based on the working model that the essay is based on and the interviews that have taken place, there is a consensus that the necessity criterion should be applied first and the utility criterion then as the working model advocates. Based on the shortcomings that exist in the application of the conditions have inter alia, Boverket has drawn up guidelines on development agreements, but they have led to further discussions about the application of the section of the law. Due to increased construction costs and extended lead times at the municipality, there is a need to streamline the planning and development process. As a result, the Bygg I Tid initiative has established a working model that will streamline the development process. The establishment of land development agreements largely consists of negotiations of the distribution of costs between the parties involved. Based on the current situation with increased construction costs and long lead times, the development calculations have become increasingly tight, as has the distribution of costs. This can be clarified with the help of theoretical starting point from Olsons´s theory, Free-rider problem. Regarding responsibility and cost distribution between the parties involved. To achieve successful exploitation, trust needs to exist between the parties to catty out an efficient and profitable exploitation process
Urban Residents as Leaders in Biodiversity Conservation, a Work-Integrated Learning Approach : Trollhättan Municipality
No full textUrban biodiversity conservation requires active engagement from residents, yet existing frameworks often overlook their leadership potential. This thesis investigates how Work-Integrated Learning (WIL) methodologies can transform urban residents into biodiversity leaders within Trollhättan Municipality. Drawing on Activity Theory, Stakeholder Theory, and Transformative Leadership, the study examines how community participation can be enhanced through structured leadership development. A mixed-methods approach was adopted, combining survey research to assess residents' biodiversity awareness, policy and literature analysis to identify actionable opportunities, and practical engagement initiatives such as square-foot farming. WIL serves as the foundation for knowledge application, ensuring that theoretical insights translate into hands-on biodiversity conservation efforts. Findings highlight the critical role of stakeholder engagement in shifting biodiversity governance from top-down policies to community-driven initiatives. The study demonstrates how urban biodiversity stewardship can become self-sustaining by integrating structured leadership transformation and recognition-based motivation. The research contributes both theoretically and practically: it extends the application of WIL in environmental leadership, refines Activity Theory for urban sustainability, and provides a replicable model for municipalities aiming to foster biodiversity engagement. Policy implications suggest that urban planning strategies must prioritise resident-led biodiversity action through sustained learning, participatory governance, and incentive structures. By positioning residents as key actors in biodiversity conservation, this thesis offers a framework for bridging leadership gaps in urban ecological management
Healthcare Professionals' Experiences of Complementary Methods in Psychiatric Conditions : A Meta- Ethnography from the Perspective of the Specialist Nurse
No full textBakgrund: I den psykiatriska vården blir komplementära metoder allt vanligare. Det finns dock utmaningar vid införande av komplementära metoder (KAM) som utgör hinder i form av negativa föreställningar och attityder kopplade till normer och organisatorisk struktur. I vårdens utveckling har specialistsjuksköterskan en central roll för att kvalitetssäkra nya evidensbaserade omvårdnadsinsatser. Syftet: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av komplementära metoder i psykiatrisk vård, utifrån specialistsjuksköterskans perspektiv. Metod: En metasyntes med etnografisk metod genomfördes. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades enligt Noblit och Hares sju steg. Resultatet syntetiserades tematiskt och diskuterades i ljuset av den salutogena teorin för att få en djupare förståelse för de hälsofrämjande aspekterna av KAM inom psykiatrisk omvårdnad. Resultat: Det framkom tre teman. ”Holistiskt förhållningssätt i vårdrelationen”, ”Meningsfull omvårdnad främjar egenvård” samt ”Kompetent teamsamverkan för hållbar vård”. Det identifierades sex subteman att se hela den unika människan, att visa engagerad närvaro i ögonblicket, att skapa begriplighet genom att vara i nuet, att få ökad förmåga att hantera utmaningar, att trotsa tvivel vid otillräcklig kunskap samt att skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande arbetsklimat. Av resultatens teman och subteman formades syntesen ”En vårdkultur i med- och motvind”. Slutsats: Resultatet visade på en vårdkultur med osynliga barriärer vid användning av KAM. Vårdkulturen präglades av normer och förhållningssätt, vilket kunde vara både främjande och hämmande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård bör kontinuerligt arbeta med normer för att möjliggöra hälsofrämjande arbete med KAM. Det kan i sin tur bidra till att KAM ger förutsättningar för en mer holistisk och meningsfull omvårdnad.Background: Complementary methods (CAM) are becoming increasingly common in psychiatric care. However, their implementation is challenged by prevailing norms and organizational structures. In the development of healthcare, the specialist nurse plays a central role in ensuring the quality of new evidence-based nursing interventions.Aim: The aim was to describe healthcare professionals’ experiences of complementary methods in psychiatric care, from the perspective of the specialist nurse’s responsibility in nursing. Method: A meta-synthesis with an ethnographic approach was conducted. Nine qualitative scientific articles were analyzed using Noblit and Hare’s seven-step model. The results were thematically synthesized and discussed in the light of the salutogenic theory to gain a deeper understanding of the health-promoting aspects of complementary methods in psychiatric nursing. Results: Three main themes emerged: “A holistic approach in the care relationship”, “Meaningful nursing promotes self-care”, and “Competent team collaboration for sustainable care”. Six subthemes were identified: seeing the whole unique person, showing engaged presence in the moment, creating comprehensibility by being in the present, gaining an increased ability to manage challenges, overcoming doubt in the face of insufficient knowledge, and creating conditions for a health-promoting work climate. In the main and subthemes, the synthesis formed a care culture in headwind and tailwind. Conclusion: It revealed a care culture with invisible barriers to the use of CAM. The culture was shaped by norms and approaches, which could both facilitate and hinder. The psychiatric mental health nurse should continuously work with prevailing norms to enable health-promoting work with CAM. This may, in turn, allow CAM to create conditions for more holistic and meaningful nursing care
When Society Turns Away : A Qualitative Study on the Support to Biological Parents Following a Custody Transfer
No full textSyftet med denna studie var att undersöka behandlares erfarenhet av vilket stöd som ges till biologiska föräldrar efter en vårdnadsöverflyttning, samt vilka möjligheter och hinder som finns i arbetet att ge stöd. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, baserad på fem intervjuer med behandlare, yrkesverksamma inom socialtjänstens utförarverksamheter med erfarenhet av föräldrastöd. Med en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och en abduktiv ansats analyserades det insamlade materialet genom tematisk analys för att identifiera meningsbärande mönster. Resultaten visade att det saknades strukturerade insatser, tydliga uppdrag och riktlinjer för stödet till biologiska föräldrar efter en vårdnadsöverflyttning, vilket ofta leder till att stödet uteblir. Samtidigt framkom det att behandlarna ser ett tydligt behov av emotionellt och praktiskt stöd hos biologiska föräldrar efter en vårdnadsöverflyttning, särskilt kopplat till rollförlust, skuld och relationen till barnet. Behandlarna beskriver också att biologiska föräldrar riskerar att stigmatiseras, vilket kan påverka deras tillgång till stöd. Teman som identifierades inkluderar att bli sedd som en ”dålig förälder” i samhällets ögon, den ”goda förälderns” vill sitt barns bästa, organisatoriska begränsningar, det bristfälliga stödet för biologiska föräldrar efter en vårdnadsöverflyttning samt när orsaker konstrueras - behandlarnas förklaringar till stödets frånvaro. I diskussionen lyfts behovet av att erkänna biologiska föräldrars stödbehov även efter en vårdnadsöverflyttning och genom nationella riktlinjer säkerställa likvärdiga insatser. Studien har implikationer för socialt arbete genom att belysa ett område där stöd ofta uteblir trots tydliga behov
Climbing as serious leisure and the shaping of rural place identity
No full textThis study examines how serious leisure, specifically outdoor climbing, can serve as a value driver in rural development and place branding. Brodalen in Sweden serves as the empirical context for the abductive case study. Brodalen, once a traditional agricultural community, has developed into a prominent climbing destination. This transformation is fuelled by increased lifestyle migration, the rise of remote work opportunities, and significant investments in local climbing infrastructure. Ten interviews were conducted with key stakeholders in Brodalen, aiming to explore how grassroots narratives and participatory place branding initiatives contribute to shaping place identity and rural development. Findings emphasise climbing as a key value driver, fostering an identity that integrates Brodalen’s agricultural heritage with adventure tourism and environmental stewardship. Climbing, as a form of serious leisure, generates value across economic, cultural, social, and symbolic dimensions, strengthening community resilience and inclusive stakeholder collaboration. The study bridges serious leisure theory with place branding and rural placemaking, using narrative capital to examine grassroots identity work. Brodalen illustrates a rural community balancing tradition and modernity, while facing pressures from its growing popularity that may undermine the values climbers seek to uphold.CC BY 4.0</p
Advanced Secondary Battery Storage System in Scandinavia
No full textThe last decade has seen a significant increase in electromobility. With this trend, it will be necessary to start dealing with the subsequent recycling and disposal of electric vehicles, including the batteries. Currently, the battery is one of the most expensive components of an electric vehicle, which in part hinders their sufficient competitiveness with the internal combustion engine. Furthermore, the lifetime of a battery for use in an electric vehicle is assumed to be 8–10 years/160,000 km for NMC batteries and it differs according to battery chemistry, after which the battery capacity drops to 80% of the initial capacity. However, it transpires that a battery at the end of its life in an electric vehicle does not need to be disposed of immediately but can be used in other applications wherein the emphasis is not so strict on an excellent power and capacity capability related to its volume or weight. Thus, the secondary use of batteries can help lower the overall cost of electric vehicles, extend the utility of battery systems beyond their initial application, and mitigate the environmental impacts associated with battery production and disposal
How Preschool Teachers Perceive Physical Activity in Everyday Preschool Life : A Phenomenographic Study
No full textBakgrund: Enligt ”Läroplan för förskolan” (2018, s. 9) ska barn ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga, uppleva rörelseglädje och utveckla sitt intresse för fysisk aktivitet. Allt fler barn tillbringar sin vardag i stillasittande aktiviteter, vilket ökar betydelsen av förskolans kompensatoriska ansvar att främja fysisk aktivitet och rörelse. I den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fysisk aktivitet fram och får en mer betydande plats i barns vardag på förskolan. Dessutom förtydligas förskollärarens ansvar att aktivt främja fysisk aktivitet i den dagliga verksamheten (Skolverket, 2025). Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap omförutsättningar för barns motoriska utveckling, med särskilt fokus på förskollärarens syn påfysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare av fysisk aktivitet i förskolan? Vilka möjligheter och begränsningar uppfattar förskollärare påverkar deras arbete med att främja fysisk aktivitet i förskolan? Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod för att få en djupare förståelse för deltagarnas uppfattningar. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet och analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Nio förskollärare intervjuades för denna studie. Resultat: Studiens resultat visar att förskollärare har olika uppfattningar av fysisk aktivitet i förskolan. Trots dessa variationer råder en gemensam syn på att fysisk aktivitet har en betydelsefull roll i förskolans verksamhet. Förskollärarna identifierar olika möjligheter och begränsningar kopplade till fysisk aktivitet, vilket påverkar hur den planeras, genomförs och prioriteras. Ansvarsfördelningen skiljer sig åt mellan olika verksamheter och varierar mellan kollegialt samarbete och ett mer kompetensbaserat ansvarstagande. Även den fysiska miljön, såsom närområdet och förskolans gård, visar sig ha en tydlig inverkan på hur fysisk aktivitet möjliggörs i praktiken
“Men who come here aren’t ashamed of the violence, they’re ashamed of lowering their male role and seeking help.” : A qualitative study about the social services work with male perpetrators of violence.
No full textVåld i nära relation (VNR) är ett utbrett problem i Sverige med allvarliga konsekvenser för både individer och samhälle. VNR kräver behandling för såväl våldsutsatta som våldsutövare. År 2021 infördes ett förtydligande i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) om socialnämndens ansvar för våldsutövares beteendeförändring. Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares arbete med män som utövar VNR, genom tre frågeställningar: Hur upplever socialarbetare att socialtjänstens arbete med män som utövar VNR är utformat för att motverka destruktiva könsnormer?, Hur upplever socialarbetare att deras professionella egenskaper och yrkesroll påverkas av arbetet med män som utövar VNR? samt Hur beskriver socialarbetare, som arbetar med våldsutövare, våldets uppkomst och reproduktion? Studien bygger på en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i två kommuner. Två av deltagarna var män och två kvinnor, samtliga med högskoleutbildning inom människobehandling. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk ansats och använder ett teoretiskt ramverk med strukturellt feministiskt perspektiv, social inlärningsteori samt begreppen hegemonisk maskulinitet och empowerment. Analysen genomfördes med hjälp av en tematisk analysmetod med implementering av reflexivitet. Resultaten visar att våldsutövning ofta har rötter i barndomen och att könsnormer spelar en central roll, både för våldets uppkomst och våldsutövares ovilja att söka hjälp. Behandlingsarbetet är känslomässigt krävande, vilket gör att socialarbetare måste utveckla strategier för att bibehålla sin professionalitet. Samtidigt framkommer brister i riktlinjer för arbetet med våldsutövare. Mer forskning och kunskap behövs om könsnormers påverkan på våld. Tydliga riktlinjer behöver utvecklas i arbetet för att motverka destruktiva könsnormer. Förebyggande arbete med tidiga diskussioner om könsnormer, våld och relationer är avgörande för att minska konsekvenserna av destruktiva könsnormer och VNR