The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Försöksfiske med 70 mm fyrkantsmaska i taket på kräfttrål
No full textTrålfisket efter havskräfta besväras periodvis av stora bifångster av undermålig torsk och vitling. En stor del av den tillbakaslängda bifångsten är så klämd och skadad att den inte överlever. Dessutom försvårar dessa stora bifångster sorteringen av fullmålig/undermålig havskräfta. Målsättningen med undersökningen är att dokumentera selektionen av undermålig torsk och vitling vid kräftfiske genom att använda fyrkantsmaska i övre halvan av trålkalven. Fyrkantsmaskor i taket på trålen borde underlätta genomsläppligheten av småfisk utan att fångsten av fullmålig havskräfta påverkas
Resurs 91 : Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande havbaserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES
No full textSvenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerack. Dessutom ges fisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, framför allt i Östersjön och Nordsjön. Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NO Atlanten. ICES står för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet
Fisk i området mellan Nidingen och Falkenberg, höstarna 1986-89
No full textVarje år genomför fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium rutinmässiga trålundersökningar bl. a. i området mellan Nidingen och Falkenberg. Yrkesfiskare längs hallandskusten har påpekat att fiskbestånden flytt området närmast Värö bruks pappersmassefabrik, och att det inte är lönsamt att fiska där längre. Föreliggande rapport redovisar resultat från trålfångster av de fyra vanligast förekommande arterna (torsk, vitling, rödspätta och sandskädda) i området under höstarna 1986-89. Motsvarande trålundersökningar från tiden innan etableringen av Värö bruk finns dock inte
Erfarenheter och preliminära resultat från ett omplanteringsförsök med rödspätta
No full textEfter flera år av dåligt rödspättefiske vid svenska västkusten kom förslag från Svenska Västkustfiskares Centralförbund (SVC) att använda tillgängliga medel för extra utsättning av rödspätta i Bohuslän. Erfarenheter att förbättra bestånden genom massutsättning av yngel eller ungfisk saknas i Sverige. Fiskeristyrelsen sammankallade därför experter från Norge och Danmark till ett symposium för att belysa förutsättningar och problem i samband med utsättningsodlingar och utsättningsförsök. Symposiet gav vid handen att det föreligger stora svårigheter beträffande lönsamma utsättningar och att det är mycket väsentligt att uppfölja utsättningar för att belägga effekten av utsättningen kontra naturliga fluktuationer i bestånden. Vid ett möte med berörda myndigheter enades man om att Havsfiskelaboratoriet i samråd med SVC upprättade plan för utplantering och märkning av rödspätta i Bohuslän
Sportfiske: Fritidsfiske : Enheten för fritidsfiske och fiskevård
No full textFRITIDSFISKET - ett ökat intresse kräver bättre samordning Fritidsfisket måste värderas mycket högre i framtidens samhällsplanering. Behovet, tillgången och ekonomin kräver större intresse och engagemang från myndigheterna för att bättre ta tillvara en naturresurs och mer aktivt stimulera en av Sveriges största fritidssysselsättningar- fritidsfisket. De naturliga förutsättningarna att utveckla ett fritidsfiske i Sverige är utomordentliga. Tillgången på sötvatten är mycket stor och våra kust- och havsvattenområden är omfattande. Fisket i våra vatten är också rikt och varierat. Under 70- och 80-talen har arbetet till stor del varit inriktat på att öka möjligheten för allmänheten att fiska. I första hand har detta skett genom att stimulera bildandet av fiskevårdsområden.Vad som bland annat behöver förbättras inför 90-talet är att upplåtelseformerna måste bli mer avnämaranpassade. Nu måste man skaffa fiskekort för i stort sett varje nytt fisketillfälle om man ska fiska i sötvatten. Många avstår ifrån att fiska därför att man ej vet om det kort man skaffat gäller just för det vattnet eller för att man inte vet var man ska skaffa kort. Som ett led i informationsspridningen och erfarenhetsutbytet kring för fritidsfisket väsentliga frågor arrangerade Fiskeristyrelsen två konferenser, i Östersund 6-7 oktober och i Jönköping 20-21oktober 1987. Följande publikation är ett axplock av vad som avhandlades på dessa evenemang
Resurs 90 : Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES)
No full textSvenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk,skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen, och i så gott som hela Kattegatt och Skagerack. Dessutom gesfisket, efter förhandlingar och bytesaffärer, vissa möjligheter att utnyttja andra staters fiskezoner, framförallt i Östersjön och Nordsjön. Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskatta deras storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NE Atlanten. ICES står för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet
Trålfisket efter havskräfta i Kattegatt och Skagerrack under det senaste årtiondet
No full textI Skagerrak och Kattegatt fångas havskräfta framför allt av svenska och danska fiskare. Respektive lands totalfångster av havskräfta från Skagerrak och Kattegatt redovisas för perioden 1960-87 i diagram 1 och 2. De danska fångsterna är större än de svenska i både Skagerrak och Kattegatt. I Skagerrak kan man notera att både det svenska och danska fångstuttaget ökat markant (fördubblats) under 1980-talet. Fångstuttaget i Kattegatt är mera konstant under perioden, men man kan ana en minskning hos det svenska fisket och en ökning hos det danska. I Kattegatt är det danska fångstuttaget 8-9 gånger större än det svenska
