The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Sälpopulationernas tillväxt och utbredning samt effekterna av sälskador i fisket och sälarnas roll i ekosystemet : Redovisning av ett regeringsuppdrag
No full textHavs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för år 2024 i uppdrag att redovisa utvecklingen av sälpopulationernas tillväxt och utbredning. Arbetet ska utgå ifrån de redovisade parametrarna i den tidigare rapporten om sälpopulationernas tillväxt och utbredning (L2014/03141) och om möjligt komplettera redovisningen med utvecklingen av effekterna sedan 2014. Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med Statens jordbruksverk redogöra för de ekonomiska konsekvenserna av sälskador i det svenska fisket. Redovisningen ska redogöra för sälens roll i ekosystemet, exempelvis i relation till födotillgång och som storleksstrukturerande predator. Rapporten är uppdelad i tre delar Sälpopulationernas tillväxt och utbredning Ekonomiska konsekvenser av sälskador i det svenska fisket Sälars roll i ekosystemet
No full textHavs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning
Sveriges badvattenkvalitet : Inför badsäsongen 2025
No full textDenna rapport är till för kommuner och för dig som badar. I rapporten ger Havs- och vattenmyndigheten en lägesbeskrivning inför kommande badsäsong gällande Sveriges EU-bad och övriga bad. Den beskriver Sveriges kommuners arbete med badvattenkvalitet och vilka regler som styr arbetet. Badvattenkvaliteten är viktig eftersom badplatser med rent och säkert vatten attraherar både nya och återkommande besökare. Det är också viktigt med tydlig information om badvattenkvaliteten och om eventuella kvalitetsproblem, så att de badande vet vilka förutsättningar som gäller. Arbetet enligt regelverket för EU-bad ger goda möjligheter att välja ett bad med bra kvalitet. På webbplatsen Badplatser och badvatten finns alla Sveriges EU-bad presenterade. Här finns information om badplatsens vattenkvalitet, exempelvis om det förekommer alger eller föroreningar. Det finns även information om bad som inte är EU-bad, så kallade övriga bad, där vattenkvaliteten kontrolleras av kommunerna. Med en sökfunktion, kartor och möjligheten att se badplatser nära dig direkt på förstasidan, är webbplatsen mycket uppskattad. Antalet registrerade EU-bad fortsätter att öka vilket är positivt, från 468 inför badsäsongen 2024 till 471 inför årets badsäsong. Dessutom har 10 nya EU-bad identifierats inför badsäsongen. De nya EU-baden ingår inte i statistiken över EU-bad i årets rapport. De kommer däremot att ingå i nästa års svenska badvattenrapport.Genom att följa kraven som gäller för EU-bad kan kommunen ”kvalitetsstämpla” sina badplatser och arbeta för förbättringar där det behövs. Svenska EU-bad som fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet ökade jämfört med förra året, från 346 till 362 inför årets badsäsong. Antalet EU-bad med klassificeringen dålig badvattenkvalitet har halverats sedan förra året. Minskningen beror på att kommunerna satt in åtgärder för att komma tillrätta med orsakerna. 9 svenska EU-bad har fått klassificeringen dålig badvattenkvalitet. För de här baden behövs utredningar om källor till föroreningar och möjliga åtgärder. Kommunerna ansvarar för att kontrollera och säkerställa att EU-baden har god badvattenkvalitet. De bedriver övervakning, gör bedömningar om det finns algblomningar eller avfall nära badplatsen, informerar på webbplatsen Badplatser och badvatten och sätter upp skyltar vid badplatserna. Det som analyseras i proverna är förekomsten av två typer av indikatorbakterier (Escherichia coli och intestinala enterokocker). EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatser och badvatten är den som gäller för svenska bad. Även EU-kommissionen gör en klassificering av EU-baden i Sverige. Denna rapport är i huvudsak skriven för att informera om klassificeringen av svenska EU-bad inför badsäsongen 2025. Vi beskriver också hur badplatserna sköts och kontrolleras. Den som vill veta mer om lagstiftningen eller behöver specifika anvisningar för förvaltningsarbetet kan läsa Havs- och vattenmyndighetens Vägledning kring EU-bad
Analys av ålgräsets historiska areella utbredning i Västerhavet : Metoder, statusbedömning och analys av möjliga orsaker till förändringar
No full textÅlgräs (Zostera spp.) är den dominerande vegetation på grunda mjukbottnar i Västerhavet och södra Östersjön där de bildar täta ängar som förser naturen och människan med en lång rad viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. Ålgräs är mycket känsligt för mänskliga störningar och har minskat kraftigt i utbredning i skandinaviska vatten. Målen med denna studie var att: utveckla och utvärdera metoder för att analysera ålgräsets areella utbredning som en biologisk statusindikator för att bedöma kriteriet havsbottens struktur och funktion (D6C5) för klassificering av God miljöstatus enligt havsmiljödirektivet analysera historiska förändringar ålgräsets areella utbredning i den norra delen av Västerhavet analysera möjliga orsaker till dessa historiska förändringar
Handbok för regional ekosystembaserad havsförvaltning : Erfarenheter från tre pilotområden
No full textDenna handbok beskriver hur en regional ekosystembaserad havsförvaltning kan byggas upp och organiseras, med målet att stödja utvecklingen av fler sådana initiativ i svenska kustområden. Handboken bygger på erfarenheter från ett treårigt projekt, initierat av Havs- och vattenmyndigheten 2020 och delvis finansierat av EU, där tre pilotområden har utvecklat och testat lokalt förankrade förvaltningsmodeller. Arbetet i pilotområdena har fokuserat på att omsätta EBHF i praktiken genom att integrera lokal kunskap, involvera berörda aktörer i beslutsprocesser och främja ett helhetsperspektiv i förvaltningen. I handboken föreslås att EBHF ska ses som en pågående mänsklig process med fokus på att möjliggöra nätverk av intressenter som bidrar i ett gemensamt och adaptivt arbete mot en övergripande vision. För att arbetet ska leda till förändring krävs att de initiativ som tas ”krokar i” rätt del av förvaltningen där mandat och resurser finns, för att möjliggöra den önskvärda förändringen. På så sätt kan EBHF utvecklas inom den befintliga förvaltningen utan att det krävs omvälvande förändringar på policynivå. En central del av den utvecklade metodiken är Aktörsforum, en plattform där relevanta aktörer samarbetar kring lokala havsmiljöfrågor. Arbetet drivs genom arbetsgrupper som identifierar behov, initierar åtgärder, säkrar finansiering och tar fram underlag för beslut. De första åren i pilotområdena har visat att förvaltningen kan bli mer effektiv genom en tydligare resursfördelning till de mest angelägna frågorna. Modellen möjliggör framtagning av välförankrade beslutsunderlag och stärker förvaltningens kapacitet att styra insatser till rätt nivå. Erfarenheterna visar också att finansieringsmodellen är avgörande för långsiktig framgång. Undersökning av flera olika samförvaltningsinitiativ visar att kombinationen av grundfinansiering och projektmedel skapar stabilitet och handlingsutrymme, samtidigt som en fast personalgrupp säkerställer kontinuitet. Ett exempel är 8+fjordar, som är ett av pilotområdena, där flera kommuner samarbetar för att mobilisera resurser och genomföra åtgärdsarbete. Sammanfattningsvis visar rapporten att en regional EBHF är möjlig inom ramen för dagens havsförvaltning. Genom att bygga starka nätverk, säkra stabil finansiering och etablera en inkluderande beslutsprocess kan fler svenska kustområden utveckla en långsiktig och anpassningsbar ekosystembaserad havsförvaltning. Även om processen kräver tid och engagemang, visar erfarenheterna från pilotområdena att EBHF har stor potential att leda till varaktiga förbättringar och ett mer hållbart nyttjande av havsmiljön
Vägledning kring EU-bad : Version 12
No full textVägledningen är ett verktyg att använda kring frågor som rör förvaltning och rapportering av EU-bad. Vägledningen, och det regelverk som den beskriver, lägger grunden för arbetet med badvatten i Sveriges kommuner på ett rättframt och tydligt sätt. Det är trots allt det arbete som kommunerna utför som skapar möjlighet att ge viktig information till allmänheten om badvattenkvalitet
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Översyn av krav på övervakning i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
No full textUnder 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt. Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag. Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen. Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv: Vattendirektivet Art- och habitatdirektivet EU:s förordning gällande invasiva arter Båda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser: hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlek provfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arter kräftprovfisken med standardiserade betade burar. Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023. Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera. Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk. Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar. Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltning Övervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer. Betydelsen av målbilder och referenstillstånd En utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder. De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion. Betydelsen av geografisk täckning Resultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk. En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter. Utveckling av indikatorer för uppföljning Både inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer. De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen. Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023). Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign. Utveckling av nya metoder för datainsamling Ökade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder. Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader. Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen
Uppdaterad åtgärdstabell för småsvalting (Alisma wahlenbergii) : 2024–2028
No full textSmåsvalting (Alisma wahlenbergii) är en sällsynt vattenväxt som är endemisk för Östersjöområdet. Det är förmodligen en ung art som uppstått i Östersjöområdet efter den senaste istiden. Nu gällande åtgärdsprogram för bevarande av småsvalting togs fram av Anders Jacobson år 2005 och har koordinerats nationellt av Länsstyrelsen i Stockholms län. År 2016 beslutades om en ny åtgärdstabell för åren 2016–2020 och 2021 utvärderades programperioden 2016–2020. Som resultatet av utvärderingen har en ny uppdaterad och kommenterad åtgärdstabell tagits fram av Mats Thuresson, Länsstyrelsen Stockholm. Åtgärdstabellen innehåller vision, mål samt en kortfattad presentation av angelägna åtgärder under perioden 2024–2028 för att småsvaltingens bevarandestatus i Sverige ska kunna förbättras. Åtgärdstabellens innehåll har diskuterats och förankrats med berörda länsstyrelser samt experter. Åtgärdsprogrammet har som syfte att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om småsvalting. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att den uppdaterade åtgärdstabellen kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten så småningom kan få gynnsam bevarandestatus
Konceptuella modeller som stöd för ekosystembaserad förvaltning : Fallstudier från Södra Bottenhavet och Stockholms skärgårds pilotområden
No full textEkosystembaserad förvaltning syftar till att bevara ekosystemens funktioner och säkerställa ett långsiktigt tillhandahållande av ekosystemtjänster parallellt med att människor nyttjar ekosystemets resurser. Havs- och vattenmyndigheten har under 2021-2023 initierat och drivit ett projekt för ekosystembaserad förvaltning i tre pilotområden i Sverige: Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och 8-Fjordar. En central del av ansatsen har varit att involvera intressenter och aktörer för att identifiera påverkansfaktorer, studera hur ekosystemets tillstånd påverkar människor och utforska möjliga förbättrande åtgärder. Konceptuella modeller har använts som verktyg för att systematisera och samla aktörernas kunskap om viktiga ekologiska och sociala komponenter i systemet, samt deras samband. Här beskriver vi exempel från Södra Bottenhavet och Stockholms skärgård om hur kognitiva modeller har skapats tillsammans med aktörerna och hur resultaten kan användas inom ekosystembaserad förvaltning. För Södra Bottenhavet använde vi metoden fuzzy cognitive mapping. Aktörerna skapade modeller genom att identifiera de, enligt dem, viktigaste komponenterna i det aktuella socioekologiska systemet och koppla dem med pilar som visar om komponenterna hade negativa eller positiva effekter på varandra, samt effekternas storlek. Strömming och/eller fiskbestånd identifierades av alla grupper som centrala komponenter i systemet. De flesta samband som identifierades till dessa var negativa, till exempel naturlig predation eller fiskeridödlighet. Aktörerna identifierade naturskydd, vattenkraft och vindkraft som viktiga faktorer som påverkar många andra komponenter. När effekten av olika förvaltningsscenarier testades i en kombinerad modell, baserad på samtliga aktörers egna modeller, angav denna att en minskning av övergödning och föroreningar skulle ha betydande positiva effekter på flera komponenter som representerar ekosystemets status och människors välmående. Att olika aktörer gemensamt bidrar till analyserna och deltar i utvärderingen av socioekologiska samband kan vara starkt motiverande för att identifiera, initiera och implementera åtgärder. Dock är det viktigt att komma ihåg att modellerna inte speglar den absoluta verkligheten utan reflekterar aktörernas uppfattningar om verkligheten. Övningen användes som ett sätt att ta tillvara aktörernas kunskaper och skapa en gemensam förståelse för hur Södra Bottenhavets socioekologiska system fungerar. En majoritet av aktörerna upplevde att övningen ökade deras förståelse för systemet och skulle rekommendera liknande övningar för andra grupper som arbetar inom ekosystembaserad förvaltning. För Stockholms skärgård var målet att skapa en modell för att inkludera kunskap från lokala intressenter och forskning i arbetet för att utforma en fiskförvaltningsplan. Arbetet med att ta fram och analysera konceptuella modeller var ägnat att bidra till att identifiera riskfaktorer, utforma förvaltningsåtgärder, välja relevanta indikatorer för uppföljning samt identifiera kunskapsluckor och viktiga åtgärder för att fylla dessa. Två modeller skapades, en av en aktörsgrupp med fiskare och förvaltare och en av marina forskare. De resulterande modellerna var kvalitativa nätverksmodeller med information om antagna positiva eller negativa samband mellan komponenter, dock utan att ange en kvantitativ styrka för sambanden. Forskares och aktörers modeller hade många gemensamma drag. Strömmingen stod i centrum på grund av dess centrala roll i skärgårdens näringsväv och dess betydelse för både yrkes- och fritidsfiske. Båda grupperna angav en liknande förståelse för vilka faktorer som påverkar strömmingspopulationerna i skärgården och en gemensam uppfattning att den största påverkan kommer från omfattande storskaligt fiske precis utanför skärgården. I tillägg till att stödja arbetet med fiskförvaltningsplanen gav aktörsworkshopen möjlighet att dokumentera många lokalaKonceptuella modeller som stöd för ekosystembaserad förvaltning observationer om geografiska mönster som kompletterar miljöövervakningen och potentiellt kan stödja rumsliga förvaltningsbeslut. I en vidare utveckling av arbetet kunde gruppernas modeller i Södra Bottenhavet kombineras med en konceptuell modell som är baserad på vetenskaplig litteratur. Kombinationen av kunskap från vetenskaplig forskning och lokala aktörer förväntas kunna ge en god representation av den verkliga situationen, och kunna användas för att utforska hur förvaltningsåtgärder kan implementeras, hur olika åtgärder skulle kunna påverka det socioekologiska systemet, och identifiera kunskapsluckor. Modellerna för Stockholms skärgård ger underlag för att beskriva behovet av kunskapsuppbyggnad i förvaltningsplanen samt att föreslå prioriterade områden för utökad övervakning och forskning. För båda områdena kan modellerna även bidra till andra aktuella frågor. Till exempel inom det nu aktuella regeringsuppdraget om utflyttning av trålgränsen kan arbetet identifiera ekosystemvariabler som skulle vara relevanta att följa upp under utflyttningsförsöket för att bättre förstå effekterna av pelagiskt trålfiske på kustens ekosystem
Rapport om den svenska fiskeflottans balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter år 2023 : Rapport om den svenska fiskeflottans balans år 2023
No full textFiskeflottor som är i balans med fiskemöjligheterna är viktigt för att inte riskera ett överutnyttjande av fiskeresurserna. EU:s medlemsstater ska årligen rapportera till EU om balansen mellan den nationella flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Sverige skickat till EU om den svenska flottans balans år 2023