The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Spöken, medier och astrala resor : Övernaturliga upplevelser, folktro och alternativa världsåskadningar i våra dagars Sverige
No full textYou are Cordially Invited to... : The Distanced Participation in a Royal Wedding
No full textIngår i SIEF the Ritual Working Groups konferenspublikationerÅrets feste
Finland Swedish as a non-dominant variety of Swedish : extending the scope to pragmatic and interactional aspects
No full textThis chapter gives an overview of Finland Swedish as a non-dominant variety of Swedish. The first part outlines the status and position of Swedish in Finland and documents research on Finland Swedish. We present this body of work with reference to work on Finland-Swedish status- and corpus planning. While there is an impressive body of work on the phonological, lexical, morphological and syntactic characteristics of Finland Swedish, much less attention has been paid to the pragmatic and interactional aspects of Finland Swedish vis-à-vis Sweden Swedish. With the exception of a few studies on politeness strategies, address and greeting practices, no systematic investigation of communicative patterns in the two Swedish varieties has been undertaken. The second part presents our methodological framework for such an investigation, and present preliminary results from a pilot study on openings in institutional telephone conversations in the respective national variety. These results suggest that there are systematic differences which warrant further investigation.Forskningsinitiering: Svenska som pluricentriskt språk. pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland
Uppsala mitt i Sápmi : Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 2011
No full textSuomen kielen hallintoaluekuntiensuomenkielisten verkkosivujentarkastelua
No full textDen svenska språklagen trädde i kraft 2009 och lagen om minoriteter och minoritetsspråk 2010. Den nya minoritetslagen betydde att förvaltningsområdet för det finska språket utvidgades kraftigt. Under hösten 2014, då rapporten skrevs, ingick 52 kommuner i förvaltningsområdet för finska. Av de här 52 kommunerna hade 6 kommuner endast en sida på finska eller ingen finskspråkig information alls. Det är dock glädjande att mängden finskspråkig information har ökat jämfört med år 2004 då den första liknande undersökningen gjordes. Det är viktigt att det finns mångsidig information på kommunernas finskspråkiga webbsidor men även att språket är kvalitativt bra. Bristfälligt och felaktigt språk kan leda till svårigheter att begripa innehållet och även till sakfel. Det kan även konstateras att finskspråkiga webbsidor har en viktig roll i arbetet för att skydda och främja det finska språket iSverige.
Namn på stort och smått : vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012
No full textInnehåll Ainiala, Terhi: Namn under en dag. Namnkunnande som undersökningsobjekt Andersdotter, Karolina: Slånbärsvägen är fortfarande Slånbärsan. Ett namnbyte tio år senare Andersson, Thorsten: Från bygd till distrikt. Till nordisk distriktsterminologi Brylla, Eva: »...men Rosenknopp, Rosentagg kan ingen gärna kalla sig». Från Esaias Tegnér d.y till dagens efternamnsbildning Cleve, Lars, Johansson, Carina och Norbelie, Harald: Staffan Nyström som namnberedare i Stockholm Dehlin, Lennart: Toppnamn i Flen och annorstädes. Från Flenberget till Stora Lappkärrsberget Edlund, Lars-Erik: Lövånger och andra forntida namn i det västerbottniska kustlandet. Tankar och eftertankar kring ortnamn och förhistoria Elmevik, Lennart: Sya och Normlösa. Två dunkla svenska ortnamn Falck-Kjällquist, Birgit: Betydelseutvecklingen av ordet myr i Stångenäs häradi Bohuslän Fridell, Staffan: Sjöar på A Gustafsson, Linnea: Cecilia Lind. Ett exempel på dubbelt idolnamn Gustavson, Helmer: Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna Helleland, Botolv: Firenze på norsk og Florens på svensk. Utanlandske stadsnamn på norsk Källström, Magnus: Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (sö 22) Leibring, Katharina: Staffan i den svenska kattnamnsskatten Lundqvist, Björn: Något om gatunamnsbytena i Budapest 2011 och deras bakgrund Löfdahl, Maria: Cappi på KP. Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar Mattfolk, Leila: Staffan och andra. Om associationer till förnamn Neumüller, Kristina: Från Sigge vid bruket till Svine-Sigge. Namnfraser i 1600-talets Sörmland Ney, Agneta: Namngivning och manlig identitet i Volsunga saga Nilsson, Leif: »Adress» – något mångtydigt med ortnamn i nyckelroll Nyman, Eva: Sjönevad i Halland Peterson. Lena: Ødhbon på villovägar. Om ett sällsynt ord i fornsvenskan och dess öden i den svenska nordistiken (med en utblick mot forndanskan och fornvästnordiskan) Petrulevich, Alexandra: Ortnamnslån och ortnamnsanpassning – två sidor av samma mynt? Pihl, Elin: Girigbuken och Nattkappan Ryman, Lennart: Ortnamnsbildning och ortnamnsbruk hos barn i en Stockholmsförort Strandberg, Svante: Kornan, Mälaren och Slänningen. Tre uppländska sjönamn Sundström, Agneta: Grevinnorna Plåt och Plunta och Fullriggarn. Binamn i 1900-talets Sigtuna Sigmundsson, Svavar: Namn på vattensamlingar och myrar i Floi på södra Island Torensjö, Annette C: Beslutsfattarens dilemma Wahlberg, Mats: Kattens betydelse för våra ortnamn Vikstrand, Per: Solen skiner och Grisen skriker. Namn på svenska rockgrupper 1960-2000 Wiktorsson, Per-Axel: Bergslagen och annat olagligtWilliams, Henrik: Till tolkningen av personnamnet suan på Vanstastene
Interaktionell dialektologi
No full textPå senare år har man inom svensk och finsk dialektforskning alltmer börjat uppmärksamma att dialektanvändning kan fylla olika sociala funktioner i samtalet och att en dialekt är något mer än ett autonomt språkligt system som kan lyftas ur sitt sammanhang. Bruket av olika dialektala (och standardspråkliga) uttryck visar sig ofta vara interaktionellt motiverat, varför uttrycken också kan ha olika funktion beroende på i vilket samtalskontext de uppträder. En rad forskare har teoretiskt börjat ta steget från en tradiotionell till en interaktionell dialektologi och använder därmed samtalsanalytiska teorier, metoder och frågeställningar för att beskriva dialektala material ur nya perspektiv. Sådana material kan även användas för att kasta nytt ljus över traditionella språkvetenskapliga frågor och bidra till teoriutvecklingen inom gramatik- och interaktionsforskningen