The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Register över visor och ramsor från norra Södermanland : Upptecknade 1860-1890 i Åkers och Rekarne härader
No full textI Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala förvaras en mycket omfattande vissamling, insamlad av Gustaf Ericsson, bosatt i Härad utanför Strängnäs. Ericsson, som var torpare och en man av folket, gjorde sina uppteckningar åt bland annat Södermanlands fornminnesförening. Samlingen torde vara en av de största vissamlingarna i landet. Nu är denna samling uppordnad, och en förteckning – upplagd efter visornas typ – är gjord av arkivarien och visforskaren Katarina Hammarström för institutets räkning. Förteckningen omfattar också de visuppteckningar av Ericsson som förvaras i Nordiska museets arkiv samt i Vitterhetsakademiens arkiv. I boken finns också en inledning om Gustaf Ericssons märkvärdiga gärning som vissamlare, skriven av Katarina Hammarström
Field names : Name structure and Name continuity in two Uppland parishes
No full textThe purpose of this thesis is to present the general features of field names from the early 17th century to 2012, and to investigate the continuity of such names and attempt to understand what factors are of importance when it comes to their continuity and disappearance. A general survey is conducted in two parishes, Almunge and Väddö, in Uppland, Sweden, with more detailed investigations covering the hamlets of Söderby and Ösby, in Almunge, and Södra Fjäll and Norrbyle, in Väddö. The theoretical framework of the thesis is based in dialogical theory and the theory of an onomasticon. A total of 5,736 field names are examined and categorized in an onomastic analysis covering a number of angles: name elements, the semantics of generics and specifics, and name continuity. Field names exhibiting continuity, drawn from the four hamlets studied more closely, are also analysed in terms of non-onomastic factors: type of land, joint ownership, and location on the hamlet boundary. The study shows that a majority of field names are formed in the same way: with a specific denoting a natural or cultural feature and a generic indicating a type of farmland. Some variations over time may be noted: specifics describing location seem to be more common in the earlier periods, while those denoting settlements appear more often in later names. In general, it is not possible to speak of a strong continuity of field names. The names that do show continuity usually belong to the most general field-name types, although there is a tendency for names consisting of only one element or including a generic that does not denote land to have a better chance of surviving. The results of my study seem to indicate that both onomastic and non-onomastic factors are of importance when it comes to the survival of field names
Auktoritet och allegori : En diskussion om folkminnesmaterial och -forskning vid 1900-talets början
No full text
Minoritetsspråk i sociala medier : en överblick över offentliga institutioners språkval
No full textHuvudfrågan för undersökningen är hur tillgängliga svenska offentliga institutioner är i sociala medier ur ett minoritetsspråksperspektiv. Undersökningen visar att nationella minoritetsspråk och invandrarspråk sällan förekommer i svenska offentliga institutioners kommunikation i sociala medier. Även bland förvaltningskommunerna och centrala myndigheter förekommer andra språk än svenska mycket sparsamt. Svenskan är det självklara, och enda, språket när myndigheterna blir sociala på nätet
