The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 23. Östra Göinge härad
No full textTryckt med bidrag från Ebbe Kocks stiftelse.</p
Kryssjakt : Självpresentationer och grupptillhörighet i fågelskådares berättelser om drag på åtråvärda arter
No full text"Denna artikel tar sin utgångspunkt i en aspekt av fågelskådning; jakten på sällsynta arter. Att snabbt ta sig till en plats för att se en sällsynt art (en raritet) kallas i fågelskådarkretsar för att dra och om många drar samtidigt skapas ett drag. Eftersom fåglar är oförsägbara varelser som utan förvarning kan röra sig från en plats till en annan, behöver också skådaren på jakt efter rariteter vara i ständig beredskap för att omedelbart ge sig av på snabba och strapatsrika resor. I fågelskådarkretsar florerar otaliga historier om fågelskådare som för att få se rariteter, eller arter de ännu inte sett, lämnar allt och hals över huvud ger sig av. Med utgångspunkt i sådana berättelser om drag vill jag lyfta fram och diskutera centrala teman i fågelskådandets praktik. Syftet är att med fokus på relationen mellan berättelse och sammanhang undersöka de funktioner och betydelser berättelserna har i fågelskådarkretsar. Materialet utgörs av samtalsintervjuer, litteratur och tidskrifter om fågelskådning, samt svar på en internetbaserad frågelista. I artikeln framgår att berättelser om drag fungerar som grupp- och självpresentationer där skådares rykte regleras. Berättelserna är på så vis ett slags hårdvaluta och entrébiljetter till gemenskapen i fågelskådarkretsar.
Skånska dialektord
No full textFrån abbedánk till övårvaolsvär. I ordboken Skånska dialektord hittar du äldre skånska dialektord. Den berättar vad orden betyder, hur de uttalas och vad de har för normaliserad svensk form. Man kan också ta reda på hur en viss betydelse kan uttryckas på en skånska som nu är mindre vanlig och hos många bara lever i minnet av hur mormor eller farfar pratade.I den andra upplagan har några tryckfel ändrats och korrigeringar införts.</p
Nova-Li och Odesnö : Om det nya förslaget till personnamnslag och om nya personnamn i Sverige
No full textThe article deals with the proposed new law on personal names in Sweden, as well as with some important features on the recent giving and usage of personal names. In the first part of the article, the most important issues in the new proposal are presented, and their similarities or discrepancies with the present law are discussed. In the second part, some new baby names and fashionable names types of both first names and family names are studied. The author argues that, even though there are many examples of newly coined names (or unique spellings), the structure of the Swedish naming system is fairly solid, and poses some questions on what might happen under the future law
Nittio och ett år av namninvandring : Något om Sveriges invandrade efternamn
No full textThis article presents a study of surnames that have become established in Sweden by immigration, in this case immigration from 1920 onwards. A very brief account is given of the history of immigration to the country, followed by a description of the method used in the study, which involved classifying surnames not recorded in Sweden on 1 January 1920, but with at least 100 bearers registered as residing there on 31 December 2010, by their languages of origin. The ten most frequent names are presented, along with some of the most important donor languages. Finally, the author outlines plans for further studies of how immigrant names are adapted in speech and writing to use in Swedish society, with a particular focus on the occurrence of parallel pronunciation forms and the use of diacritics
Ortnamnen i Hälsingland. 2:2 : Hudiksvalls kommun, Hudiksvallsområdet. Bebyggelsenamn
No full textHudiksvall Bor det någon glad hudik i Hudiksvall? Vår nya bok om namn i Hudiksvallsområdet aktualiserar stadsnamnet Hudiksvall. Två byar blir en stad Hudiksvalls stad grundades år 1582. Den anlades på mark som tillhörde byarna Hudik och Vallen, och man skulle därför kunna tro att namnet Hudiksvall skapades vid grundandet av staden genom en sammanfogning av de båda bynamnen. Så är dock inte fallet, för Hudiksvall var ett välbekant namn i området redan innan staden anlades. Namnet avsåg då en hamn och så småningom även en marknadsplats och en bebyggelse. Betydelsen av namnet är ’vallen som ligger nära bebyggelsen Hudik’. Bynamnet Hudik Byn Hudik kom till under järnåldern. Namnet innehåller orden huvud och vik. Förklaringen till detta är att byn var belägen vid en numera försvunnen vik och vid en huvudliknande bergsformation, nämligen det berg som idag kallas Galgberget. Hudik idag Idag kallas staden ofta vardagligt för Hudik, en förkortning av Hudiksvall som kom i bruk under 1800-talet. Det skämtsamma Glada Hudik hänger ihop med uttrycket en glad hudik ’en glad prisse’, som innehåller ett helt annat ord än det gamla bynamnet
Debatterad och marginaliserad : Perspektiv på modersmålsundervisningen
No full textRapporten presenterar resultatet av fyra undersökningar om modersmålsämnet som Språkrådet genomfört under åren 2011–2013. Den innehåller en genomgång av de mål som formulerats för modersmålsämnet i kursplanerna och hur dessa mål förändrats över tid. I en annan undersökning har det ställts frågor till föräldrar (och till viss del elever) om deras syn på modersmålsundervisningens nytta och syften i dag.Rapportens syfte är att belysa modersmålsämnet ur ett ideologiskt perspektiv men också att tydliggöra modersmålsundervisningens betydelse som språkpolitisk fråga, med utgångspunkt i språklagen.Skolämnet modersmål har diskuterats och kritiserats från olika håll sedan det infördes som eget ämne i slutet av 1970-talet. Trots att forskare under decennier fört fram modersmålets positiva betydelse för flerspråkiga elever, har ämnet fortfarande en marginaliserad ställning. I Språkrådets rapport förs en diskussion om klyftan mellan den positiva retorik som förs om modersmålsämnet och den undanskymda praktik som ämnet utgör ute i skolorna. Hur ska man förstå klyftan och varför finns den kvar?</p
Surnames in names of smaller companies in Sweden : a diachronic study
No full textIn this paper, I present a study of business names in Sweden from1935 to 2009. The names, collected from five different trades, are analyzedwith special focus on the usage of personal names, especially surnames, inthem. The main results are that surnames were more common in the earlierstages, though there were large differences between trades, and that surnamesto some extent have been replaced by the use of first names. These first namesare in several cases taken from the name of the proprietor, but there are alsofirst names alluding to well-known personalities, real or fictive. Other developmentsare that more business names now contain English words, and thatword puns are common, especially in the names of hairdressing salons
