The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Klarspråk 2016:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textNu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat forskning. Språkrådets forskningsledare Catharina Nyström Höög skriver om olika sätt att mäta texters begriplighet och hur nöjda läsarna är. Exempelvis kan man publicera parallella textversioner på webben. Myndigheters värdegrundstexter riktar sig främst till interna läsare och förmedlar värderingar och beskriver önskvärda beteenden hos de anställda, skriver masterstudenten Carin Leibring Svedjedal. Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande och kan direkt tillämpas inom syntolkningen, skriver Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap. Journalisten Emmy Rasper från radioprogrammet Språket i P1 skriver om nödvändigheten att välja och vinkla när man populariserar vetenskap. Fyra nyexaminerade studenter berättar om sina uppsatser, om t.ex. programmet Valideratext och om hur sjukvårdens kallelser bör vara utformade. Vi ger en inblick i arbetet bakom Språkrådets och Språktidningens årliga nyordslista. Hur väljs orden ut? Dessutom tips om flera nya böcker och kommande klarspråkskonferenser och seminarier – och temat för Språkrådsdagen den 11 maj 2017
Hälsningsfrasers sociala värde i sverigesvenskt och finlandssvenskt talspråk
No full textSwedish is a pluricentric language and has official status in both Sweden and Finland. Until recently, most studies on such languages have focused on differences and similarities in grammar and lexicon, but less on pragmatic variation. We suggest that a pragmatic perspective aids in understanding the relationship between national varieties, and in this study, we investigate greetings in Sweden Swedish and Finland Swedish. Previous comparisons of the two varieties suggest that Sweden Swedish is less formal than Finland Swedish, and in this article we problematize the concept of formality, and discuss whether formality may explain any differences in the use of greetings. We use three datasets from Finland and Sweden respectively: video recorded service encounters from box offices and information desks, recorded focus groups as well as experiments. Combined, the data suggest that the Finland Swedish greeting repertoire is larger than the Sweden Swedish one, and that Finland Swedes therefore are more sensitive to social distance than Sweden Swedes. At the same time, the study highlights the complexity in the use of greetings, and that variables such as gender, age, context and level of acquaintance all play an important part in the use of greetings in both Sweden Swedish and Finland Swedish. Interaktion och variation i pluricentriska språk IVI
Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 21. Villands härad och Kristianstads stad
No full textTryckt med bidrag från Ebbe Kocks stiftelse.</p
Names of companion animals : Rovers in the onomasticon?
No full textThe names of companion animals could, from the outside, be seen as freely roving elements in the onomasticon. There are few or no legal restrictions on their given names, so, in theory, a dog, or a cat, could have any kind of word creation as a name. Dogs and other companion animals play a larger role as family members in many countries than ever before, something that possiblyhas an influence on their names. My major aim here is to establish, from a socio-onomastic viewpoint, whether animal owners in general take advantage of this apparent liberty, or whether they restrict themselves to using otherwise well-established name groups, e.g. anthroponyms or older zoonyms. The first part of the study is devoted to dog names. A large corpus of such names used in Sweden during the last decade is examined. The features of the most popular names given to dogs are studied and their relationship to popular baby names is discussed. This is combined with a study of dog names attested only once in the corpus. The results are supplemented with some findings on general attitudes to names of companion animals, taken from a recent questionnaire survey of animal name
[Rec. av] The Folkloresque. Reframing Folklore in a Popular World. Ed. Michael Dylan Foster & Jeffrey A. Tolbert. Logan 2016. 265pp. ISBN: 978-1-60732-417-1
No full textKlarspråk 2016:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textNya numret av Klarspråk handlar om hur myndigheter använder sociala medier. Med sociala medier kan man nå ut till många människor vid en krishändelse. Krisinformation.se får god hjälp av sina följare att sprida informationen. ”Vi är aldrig först, men det vi skriver är alltid bekräftat”, berättar Jeanna Ullén, webbredaktör. Krönikan i det här numret handlar om Domarbloggen. Den startades av Södertörns tingsrätt för att öka kunskapen om hur domstolarna fungerar – och för att öka människors förtroende för dem. Tonen är viktig i sociala medier för att kommunikationen ska upplevas som en dialog. I Malmö stad skriver medarbetarna under sina svar med förnamn och försöker att hålla en vardaglig samtalston. På Göteborgs universitet har en grupp forskare studerat myndigheters användning av sociala medier. Jan Ljungberg skriver om den svåra balansgången mellan popularitet och legitimitet. Hur ska uttrycket sociala medier hanteras språkligt? Språkfrågan reder ut saken! Vi skriver också om språkrådgivning på Twitter och om hur sociala medier kan bidra till mer klarspråk på myndigheter. Dessutom tips om nya böcker och aktuella seminarier och konferenser med koppling till klarspråk
Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 19. Torna härad och Lunds stad
No full textTryckt med bidrag från Ebbe Kocks stiftelse.</p