Swedish Polar Research Secretariat
Not a member yet
76 research outputs found
Sort by
LASHIPA 5 : Archaeological Expedition on Spitsbergen 27 July - 17 August
No full textQC 20120223LASHIPA (Large Scale Historical Exploitation of Polar Areas), IPY project #1
Spatial and Temporal Variations of Solifluction and Related Environmental Parameters in the Abisko Mountains, Northern Sweden
No full textThis thesis presents an assessment of the variation in solifluction occurrence, morphometry and movement rates in the Abisko region, northern Sweden. Variations in movement rates are analyzed both on a regional and local scale. The main methodological contributions of this thesis have been to provide new techniques of analyzing spatial and temporal variations of solifluction in order to detect long term temporal trends and to regionalize the variations in movement rates. The spatial analysis is achieved by using a combination of field measurements, GIS and remote sensing techniques and statistical analysis. The results are presented in six papers, focusing on the morphometry of solifluction landforms (paper I), the occurrence of permafrost (paper II), the spatial and temporal variations of lobe front movement rates using aerial photographs (paper III), the temporal, regional and local spatial variations in movement rates (paper IV – VI) and statistical modelling of the occurrence of solifluction landforms and calculation of geomorphic work (paper V and VI). The results show that, on a regional scale, vegetation patterns are a major control on the occurrence of turf-banked solifluction landforms, with high NDVI-values (vegetation) associated with the presence of forms. Elevation is also a major control on a regional scale with a decrease in lobe dimensions and movement rates with increased elevation. High soil moisture values are associated with larger landforms and increased movement rates. Movement rates are generally higher in the western part of the region and appear to increase with higher MAAT. Equally, geomorphic work is greatest in the western part of the region. The important controls on a local scale vary from site to site, but include vegetation, slope angle and soil moisture. The photo analysis indicates that annual movement rates of lobe fronts in Kärkevagge and Låktatjåkka valley over the period 1959-2000 ranges from not-detectable to 63mm/yr. The permafrost model shows probabilities >0.8 for permafrost at elevations above 1300 m a.s.l. in the western part of the region, decreasing to altitudes over 850 m a.s.l. in the eastern part of the region. Calculated geomorphic work suggests that solifluction is a significant denudational agent in the sub-Arctic mountains of northern Sweden, but less so than previously estimated
Organic Contaminants in Moose (Alces alces) and Reindeer (Rangifer tarandus) in Sweden from the past twenty years : Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Terrestrial Biota
No full textFöreliggande rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket (Överenskommelse 221 0730) som syftar till att ta fram en aktuell bild av förekomsten av ett antal pesticider eller ofullständigt kända föroreningar i svensk terrestrisk natur där alltså osäkerhet om ämnenas spridning och ackumulation i landlevande organismvärlden råder. Som matris i detta fall har vävnader och organ av älg och ren från mellersta respektive norra Sverige valts. Matriserna finns tillgängliga i Miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet Valet av ämnen har vägletts av tidigare resultat från övervakningen av föroreningar i svensk natur samt av resultat från screeningundersökningar av ofullständigt kända ämnen som tagits fram i Naturvårdsvekets regi. Listan över analyserade ämnen innehåller enskilda substanser samt närbesläktade substanser tillhörande bl. a. följande grupper: klorbensen, HCBD, oktaklorstyren, PCB, DDT, klordan, HCH, PBDE, dioxiner, furaner, endosulfan, heptaklor, pentaklorfenol och PAH. Från Grimsö i Västmanland har vävnadsprover av årskalvar av älg insamlats till Miljöprovbanken och använts för analys av innehåll av miljögifter i denna studie. Med några få undantag är de provtagna individerna av hankön. Skillnader i halter av kadmium mellan könen har i tidigare studier visat sig icke existera. De utvalda proven av älg representerar perioden 1986-2005. Ett homogenat av muskel har beretts per år under perioden baserat på 10 g av tio individer per år. På samma sätt har prover av ren från sommarbetet S Abisko årligen insamlats i Rensjön NV Kiruna i samband med första höstslakten i mitten av september. Vävnadsprover har tagits av handjur av en ålder mellan 2 och 4 år, mestadels av 3-åriga djur. 1998 uppsköts den ordinarie slakten från första halvan av september till första halvan av november, vilket bör uppmärksammas vid tolkningen av analysresultaten. På samma sätt sköts slakten 2004 fram till mitten av december. Det förhållandet att renen förflyttas avsevärda sträckor under höstvandringen, från sommarbetet i de västra delarna av fjällkedjan till det mellansvenska skogslandet under vintern medför en ändring av föda, vilket kan inverka på exponering och bioackumulation av de studerade substanserna. Ju längre avvikelse från normal slakttid desto längre exponering via lavar som är stapelföda i skogslandet under vintern och som innehåller högre koncentrationer av många ackumulerade ämnen. För den aktuella studien valdes hanrenar av tre års ålder härrörande från Gabna, Lævas and Girjas samebyar vilka bildar ett sammanhängande område i norra Lappland. Provserien omfattar perioden 1987-2006. Ett homogenat per år bereddes baserat på 12 g muskel från tio individer per år. Många av de analyserade ämnena förekommer i koncentrationer under detektionsnivån (LOD) under alla eller de flesta av de undersökta åren (Tabell 2). Halterna funna i älg och ren är i många fall lägre än de nivåer som observerats i fisk från såväl limniska som marina områden. Som exempel har PBDE och HBCD inte ens detekterats i vare sig älg eller ren men finns närvarande i både insjöfisk och havsfisk (Bignert et al 2008). Penta- och hexaklorbensen, oktaklorstyren, polyklorerade bifenyler, - och -hexaklor-cyklohexan och polycykliska aromatiska kolväten förekommer samtliga i halter över LOD under samtliga eller större delen av åren under den undersökta perioden. Koncentrationerna av dessa ämnen har sjunkit med undantag för PAH där koncentrationerna är ungefär desamma under hela perioden. Den genomsnittliga årliga nedgången ligger mellan 3% och 10% med undantag för -HCH som visar den mest uttalade minskningen med 22% i älg och 17% i ren. Dessa resultat är samstämmiga med vad som observerats i biota från insjöar och marina områden i Sverige (Bignert et al. 2008, Bignert 2001). De sjunkande halterna i landanknuten biota under de gångna 20 åren är sannolikt orsakade av regleringar och ansträngningar för att minimera utsläpp av kända persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen till miljön. Ämnen hörande till PAHerna är huvudsakligen oavsiktligt spridda genom ofullständig förbränning av organiska ämnen. Källorna är många och varierande och till följd därav svåra att åtgärda med förbättringar. Detta är troligtvis förklaringen till avsaknaden av nedgående tendens för PAHer. Koncentrationerna av PFCs i både älg och ren var i allmänhet låga. Samtliga analyserade prover hade koncentrationer under LOQ. Närvaro av PFOSA, PFOS och PFOA kunde emellertid detekteras vissa år men inte i nivåer tillräckligt höga för att kvantifiera
Relict non-glacial surfaces and autochthonous blockfields in the northern Swedish mountains
No full textRelict non-glacial surfaces occur in many formerly glaciated landscapes, where they represent areas that have escaped significant glacial modification. Frequently distinguished by blockfield mantles, relict non-glacial surfaces are important archives of long-term weathering and landscape evolution processes. The aim of this thesis is to examine the distribution, weathering, ages, and formation of relict non-glacial surfaces in the northern Swedish mountains. Mapping of surfaces from aerial photographs and analysis in a GIS revealed five types of relict non-glacial surfaces that reflect differences in surface process types or rates according to elevation, gradient, and bedrock lithology. Clast characteristics and fine matrix granulometry, chemistry, and mineralogy reveal minimal chemical weathering of the blockfields. Terrestrial cosmogenic nuclides were measured in quartz samples from two blockfield-mantled summits and a numerical ice sheet model was applied to account for periods of surface burial beneath ice sheets and nuclide production rate changes attributable to glacial isostasy. Total surface histories for each summit are almost certainly, but not unequivocally, confined to the Quaternary. Maximum modelled erosion rates are as low as 4.0 mm/kyr, which is likely to be near the low extreme for relict non-glacial surfaces in this landscape. The blockfields of the northern Swedish mountains are Quaternary features formed through subsurface physical weathering processes. While there is no need to appeal to Neogene chemical weathering to explain blockfield origins, these surfaces have remained continuously regolith-mantled and non-glacial since their inception. Polygenetic surface histories are therefore indicated, where the large-scale surface morphologies are potentially older than their regolith mantles
