Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Precisera bristerna - åtgärda behoven : en utvärdering av kulturmiljöarbetet i transportplaneringens tidiga skeden
Denna rapport redovisar utvärderingen av förutsättningarna för kulturmiljöarbetet i transportplaneringens tidiga skeden. Utvärderingen utgår från frågorna (1) Hur fungerar kulturmiljöarbetet i de skeden av planeringen när behoven av åtgärder i transportinfrastrukturen identifieras samt (2) vad finns det för hinder och möjligheter för att utveckla arbetet så att synergierna stärks mellan de statliga målen för transporter och de för kulturmiljöarbetet
Avrättningar och centralmakt i Stora Tuna i Dalarna under den tidiga medeltiden : nya analyser av benen från Kyrkskolan
When construction started on a new school at Stora Tuna, Dalecarlia, almost 100 years ago, skeletal remains of sixteen people were found. Several had been executed and some showed clear traces of decapitation. The newspapers immediately linked this remarkable find to political opponents executed at the site by King Gustav I in1528. This story stuck. In 2016 the local historical society transferred the bones tothe Swedish History Museum in Stockholm. In this connection, new analyses were carried out whose results tell a completely different story: of power and centralised organisation hundreds of years before King Gustav's day
Järnåldersarkitekter, universitetsforskare, uppdragsarkeologer och kulturmiljövården
This paper aims mainly to analyse the relationship between university scholars andheritage conservation by means of two examples: Iron Age house types, which ishistory, and the analysis of planned Iron Age architecture, which has not yet benefitedsufficiently from contract archaeology. I recognise the duty of universityscholars to develop research topics that may be useful to contract archaeology aswell as to heritage conservation and university archaeology. As a topic of research,I suggest a cognitively based understanding of Iron Age house planning and construction.I suggest that an important understanding of cognitive history can berelated to a shift in Iron Age building principles: in the Early Iron Age form followsfunction, but in the Late Iron Age construction principles give form
Pigmenten i Margaretalegenden i Hackås kyrka, Jämtland
Byn Hackås i Jämtland ligger vackert vid Storsjöns södra strand. Talrika gravhögar vittnar om att trakten varit bebyggd sedan järnåldern. Under 1100-talet ersattes byns träkyrka av en större stenkyrka med halvrund korabsid. Det är landskapets enda bevarade absidkyrka, och den nordligaste i Skandinavien
En senvikingatida storgård i Hjärup, Skåne : nya analysresultat
Hjärup in Scania is near both the immense 1st millennium AD settlement of Uppåkra and the Medieval town of Lund. Excavations here have revealed a manorial farm active from AD 950–1050. Thirteen buildings belonged to it,of which the largest measured 42 by 8 metres. A Viking Period building tradition can be seen to mix with subsequent buildingtypes. There are indications of a divided residential area, the western part being used for public display and the eastern one for housing, food preparation and stock holding. A large plot of land named Tåfter, "the tofts"on an early map belonged to the farm. Spectacular smallfinds include Urnes brooches, a rare birdbrooch, a large pendant replicating a coin of Svend Estridsen, balance scales and a weight and a silver coin reflect associations with an upper social elite and alliances with the Danish kingdom, which seem to have been accentuated after AD 1000. Some finds have military connotations. A "post-Jelling" runestone, probably belonging to this farm, speaks about Navne who raised the stone after his brother Toke, who participated in a Viking raid to the west and died there. Toke may have been given the estate in gratitude by a Danish king for having accompanied him to England on raids. The estate was reorganised and divided into several ordinary farms in the mid-11th century. This was probably the genesis of the Medieval village of Hjärup
Riksintressen i siffror – statistik över kulturmiljövårdens riksintressen
Riksantikvarieämbetet är den centrala myndighet som ansvarar för att peka ut och lämna uppgifter om områden som bedöms vara av riksintresse för kulturmiljövården. Avsikten är att de tillsammans ska ge en bred bild av landets historia och kulturhistoriska utveckling samt att de genom sina kulturhistoriska värden ska vara miljöer som är av stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. Riksantikvarieämbetet har också ett uppsiktsansvar över områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Mot bakgrund av detta har olika statistiska uppgifter om kulturmiljövårdens riksintressen ställts samman. Syftet är att ge en överblick över befintliga riksintressen för kulturmiljövården och relatera befintliga riksintresseunderlag till annan information, exempelvis om markanvändning och skyddade kulturmiljöer
Forum för klimat och kulturarv
3–4 maj 2107 samlades ca 100 personer i Göteborg för att delta i Forum för klimat och kulturarv 2017. Syftet med forumet är att fortsätta att nätverka kring frågor som länkar samman arbete med klimatanpassning och kulturarv. Det fanns även möjlighet att på plats testa verk-tyg i detta ämne. Sedan det första Forum för klimat och kulturarv hölls i Uppsala 2015 har man arbetat aktivt på flera ställen i landet. I detta arbete är planeringsunderlag centralt. I Västsverige har projektet ”Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige” genomförts. Därför genom-fördes Forum för klimat och kulturarv 2017 som ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Hallands län, Bohusläns museum, Västarvet, Kulturmiljö Halland, Göteborgs stad och Göteborgs stadsmuseum. Slutsatser från projektet presenterades under forumet som ett gott exempel på hur man kan ta fram kunskap om klimatförändringar och kulturarv till kommunala och regionala planeringsunderlag
Råd och riktlinjer för färgundersökningar
Färganalys kräver ofta att prover tas från bemålade ytor. Vilka tillstånd krävs för att genomföra en färgundersökning i kulturhistoriskt värdefulla miljöer? Detta Vårda väl-blad beskriver ansvar, tillståndsplikt och möjlighet att söka bidrag för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, samt hälsoaspekter vid färgundersökningar. Bladet riktar sig till kulturvårdare som står inför färgundersökningsuppdrag. Vårda väl-bladet ingår i en serie om färgundersökningar i byggd miljö