Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Circular flow of tradition in Old Norse religion
No full textThis paper discusses processes that drove the ability of pre-Christian religion in Scandinavia to vary and adapt to shifting conditions and contexts in society. They also helped to keep religion cohesive over both social and geographical boundariesand hierarchies. Based on a substantially reduced and contextually modified variant of McKim Marriott’s description of the changeability of religious traditions asa constantly on-going circular flow, I tentatively exemplify the dynamism of religionin the Late Iron Age through three case studies.The first of these concerns the relationship between local, regional and supraregionaldeities; the second addresses the axis mundi complex and the relationship between private and public worship; and the third examines the exchange of mortuarypractices and eschatological religious traditions across social boundaries. Allthese cases also illustrate the ability of religious elements to spread geographically,and in doing so adapt to varying sociocultural contexts. Such processes took placein all contexts where people interacted. The sociocultural foundations of religioncan in this sense be compared to a multitude of overlapping, interacting, changeable networks of social and cultural relationships.The characteristics that kept religion dynamic and alive were flexibility and anability to adapt to this sociocultural patchwork. Religion was part of culture, andjust like culture, it was shaped by the constant circular flow of tradition
Återbesök i Hågahögen : nya analysresultat
No full textThis paper discusses the results of new analyses of bones and finds from the famous Bronze Age barrow at Håga near Uppsala. Despite its importance very few studies have been made on the material since the excavation and publication by Oscar Almgren in 1905. We now present new, surprisingly early radiocarbon dates for the human bones in the barrow fill, and we argue that they were included deliberately. An osteological analysis reveals that one individual aged 40–60 has been cremated, but the sex could not be determined. Isotope analyses show that the deceased had lived in the eastern part of the Lake Mälaren area, where the barrow is situated. The barrow itself however was strongly influenced by south Scandinavian tradition. Finally, some newly discovered decoration on a few objects in the grave is discussed
Samordnad skadedjurskontroll, IPM : att hindra skadedjur
No full textAtt hindra skadedjur från att ta sig in och försvåra för dem som redan har etablerat sig är ett viktigt steg i arbetet med att skydda föremål i samlingar från skadedjur. Detta Vårda väl-blad ingår i en serie om samordnad skadedjurskontroll och vänder sig till alla som förvaltar samlingar och särskilt till dig som är IPM-koordinator
Ett förändrat fornlämningsbegrepp : länsstyrelsernas tillämpning av 1850-årsgränsen enligt 2 kap.1a § kulturmiljölagen
No full textEnligt kulturmiljölagen (KML) ska en lämning uppfylla ett antal rekvisit för att kunna skyddas som fornlämning. Den 1 januari 2014 infördes ett fjärde rekvisit till de tidigare tre – att en lämning inte kan antas vara en fornlämning om den tillkommit 1850 eller senare. Som ett tillägg infogades också att länsstyrelsen kan fornlämningsförklara en lämning som antas ha tillkommit 1850 eller senare om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Avsikten med att införa tidsgränsen 1850 var enligt regeringens proposition1 att förtydliga fornlämningsbegreppet, dvs. definitionen av fornlämning, och att tillämpningen skulle bli mer enhetlig.I denna rapport redovisas hur länsstyrelserna har tillämpat det nya rekvisitet vid bedömning av en lämnings antikvariska status. I fokus står att undersöka på vilka grunder och med vilka motiv länsstyrelserna gör bedömningen om lämningen tillkommit före eller efter 1850 samt vilka konsekvenser som införandet av 1850-årsgränsen har medfört. I kartläggningen ingår även att undersöka i vilken mån länsstyrelserna fattat beslut om fornlämningsförklaring av yngre lämningar. Till grund för kartläggningen ligger svaren från samtliga länsstyrelser på en enkät, intervjuer med länsstyrelsehandläggare, undersökare och intressenter samt en genomgång av beslut fattade av länsstyrelserna under året 2016 enligt 2 kap. 11-13§§ KML
Länsstyrelsernas yttranden över kyrkoantikvarisk ersättning
No full textSedan år 2002 får Svenska kyrkan en ersättning av staten för vården av det kyrkliga kulturarvet. Indikationer finns på att ersättningen inte fullt ut fördelas i enlighet med intentionerna. Av den anledningen har Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt överinseendeansvar genomfört en utvärdering av länsstyrelsernas yttranden över kyrkoantikvarisk ersättning. Syftet med utvärderingen är att identifiera och belysa eventuella brister i lagtillämpningen med avsikt att ge stöd för att uppnå mer likartade bedömningar.
Flytta föremål : planering
No full textEn stor del av de skador som uppkommer på föremål i museisamlingar sker i samband med att föremålen hanteras, flyttas och transporteras. Förflyttning av konst- och kulturarvsobjekt behöver planeras väl för att minska risken för skador. Detta Vårda väl-blad riktar sig till dig som packar,transporterar och vårdar föremål i samlingar och är ett av fyra Vårda väl-blad om att flytta föremål
Byggnadsminnen : byggnadsminnesförklaring (3 kap 4-9 §§): Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen
No full text
Värdet av ett kyrkligt kulturarv : Kyrkoantikvarisk ersättning 2002-2018 – Redovisning av regeringsuppdrag KU2017/0094KL
No full textI regleringsbrevet till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 2018 gav regeringen myndigheten i uppdrag att analysera och redovisa vilka effekter som den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Uppdraget redovisas genom denna rapport