Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Travelogue and Autobiography 1647–1656 : Coastal Africa, the Red Sea, Persia, Mesopotamia, Coastal India, Sri Lanka, South-East Asia / Nils Mattsson Kiöping ; translated and annotated by Martin Rundkvist ; with an afterword by Carina Lidström
The Swede Nils Mattsson Kiöping (1621–1680) was a priest’s son and a bastard grandson of the Queen’s brother. From 1648 to 1656 he travelled around the coasts of Africa, Arabia and southern Asia before returning home and becoming a naval officer. He left two longer pieces of writing: the first book in Swedish about the area he sailed in, published in 1667, and an autobiographical essay published posthumously in 1773. This extensively annotated volume contains the first translation into another language of both.The reader is invited to join the curious and perceptive Swede as he wonders at the inhabitants of coastal Africa, visits St. Catherine’s monastery in Sinai, serves in the army of the Persian Shah, studies the ruins of Persepolis, searches for Old Testament sites in Mesopotamia, visits India’s Malabar coast, attends the cremation of a provincial governor under the Sultan of Golconda, catches wild elephants in Sri Lanka, visits Java and is shipwrecked off Taiwan
Uppdragsarkeologi : beslut
Myndigheters beslutsfattande regleras av förvaltningslagen (2017:900). Här tas endast sådant upp som är specifikt för länsstyrelsens beslut enligt 2 kap. 11-13 §§ kulturmiljölagen(KML). Beslutet är en juridisk handling som ska formuleras så att det är tydligt för berörda parter vad beslutet avser. Det är därför viktigt att se beslutet ur ett mottagarperspektiv. Beslutet ska innehålla tydlig och användbar information som riktas till den det gäller. Beslutet bör vara kortfattat med hänvisning till att fullständig information om undersökningens genomförande finns i bilagor.
Fornlämningsbegreppet : vägledning för tillämpning av fornlämningsbegreppet enligt 2 kap. 1 § och 1a § kulturmiljölagen (1988:950)
Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Myndigheten ska verka för att länsstyrelsernas tillståndsprövning och tillsyn av kulturminnen och kulturmiljöer är rättssäker. I detta ligger bland annat att ge länsstyrelserna vägledning i tillämpningen av kulturmiljölagen (1988:950). Vägledningar för kulturmiljölagen syftar till att skapa samsyn, inte bara för att uppnå rättssäkerhet, utan också kvalitet och effektivitet vid tolkning och tillämpning av bestämmelserna i lagen. Därutöver kan vägledningar fylla en funktion som informationskälla för myndigheter, företagare, fastighetsägare och andra intresserade när det gäller att ta tillvara kulturmiljön. Vägledningar är inte juridiskt bindande utan är Riksantikvarieämbetets tolkning av hur bestämmelserna i kulturmiljölagen bör tillämpas. Denna vägledning utgör ett förtydligande av Riksantikvarieämbetets allmänna råd om fornlämningar, KRFS (2020:1)
Uppdragsarkeologi 2019 : statistik baserad på beslut fattade av länstyrelser enligt 2 kap. 11-14 §§ KML
I föreliggande rapport redovisas statistik över de beslut som länsstyrelserna 2019 fattade med krav på uppdragsarkeologiska insatser enligt 2 kap. 11 – 14 §§ kulturmiljölagen (KML). Tidigare har liknande statistik publicerats för åren 2003 –2007 i årsvisa sammanställningar. Statistik för åren 2008 – 2011 finns redovisad i återrapporteringen av regeringsuppdraget rörande utfallet av de verkställighetsföreskrifter för uppdragsarkeologi som infördes 2007. Motsvarande statistik för åren 2012 – 2018 saknas. År 2019 införde länsstyrelserna ett digitalt handläggarstöd, ASK, för hanteringen av beslut om uppdragsarkeologi. Riksantikvarieämbetet har möjlighet att ta del av viss information som läggs in i ASK, bland annat att ta ut statistik i form av exceltabeller. Parallellt med införandet av ASK fortsatte länsstyrelserna inledningsvis 2019 att skicka kopior på beslut digitalt till Riksantikvarieämbetet. Statistiken för den uppdragsarkeologi som genomfördes 2019 redovisas i rapporten i form av diagram som försetts med kortfattade kommentarer
Built cultural heritage in Antarctica : remains and uses of the first Swedish SouthPolar expedition 1901–1903
In 1901, Otto Nordenskjöld led the first Swedish South Polar expedition with a multidisciplinary team of researchers in geology, geography, biology and medicine. The original plan was to hibernate in Antarctica and stay for one year to survey the land, measure the climate, and collect samples, but their ship was wrecked and the expedition came to last more than two years. Today, the remains from this expedition are protected as cultural heritage according to the Antarctic Treaty and they have been maintained by Argentinian efforts. Among five protected cultural environments, the wooden research station on Snow Hill Island stands out. Sweden joined the Antarctic Treaty in 1984 but has not actively engaged in the management of cultural heritage there until the CHAQ2020 expedition in 2020. The fieldwork presented in this report was carried out in Antarctica with the purposes of documenting and assessing the condition of the remains and providing a knowledge base for policy and decision-making concerning Swedish cultural heritage in Antarctica.Report from the expert and research expedition CHAQ2020Swedish National Heritage Board (RAÄ) in collaboration with:Argentine National Directory for Antarctica (DNA) Argentine Institute for Research in Antarctica (IAA)Swedish Polar Research Secretariat (SPRS)University of Gothenburg (UGOT), Conservation and Centre for Digital Humanities Royal Institute of Technology (KTH), Philosophy and History Luleå University of Technology (LTU), Business Administration, Technology and Social Sciences</p
A mysterious stud from Tune, Zealand
In the flood of metal artefacts received by the National Museum of Denmark due to private metal detecting, some stand out more than others due to their enigmatic appearance. One such item is a circular domed object of silver, almost 3 cm in diameter, height 1.5 cm (fig. 1), found 2018 in Tune, south of Copenhagen
Ett skepp kommer lastat : metallurgisk identifiering av osmundjärn funnet i ett skeppsvrak från 1500-talet i Stockholms skärgård
Vraket av ett drygt 20 meter långt och knappt 8 meter brett klinkbyggt lastfartyg påträffades under 2017 i Stockholms mellersta skärgård. Trots att skrovet har kollapsat i såväl fören som aktern är vraket ovanligt välbevarat
Uppdragsarkeologi : samråd och tillståndsprövning inför arbetsföretag
I kulturmiljölagen (KML) anges att det är ett nationellt intresse att fornlämningar bevaras och att den som vill göra ett ingrepp i en fornlämning, det vill säga rubba, ändra eller ta bort en fornlämning, ska ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan lämna tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till dess betydelse. Varje tillstånd till ingrepp innebär ett undantag från denna grundprincip. Skyddet för fornlämningarna gäller generellt och omedelbart utan något myndighetsbeslut. Skyddet är utformat som ett tillståndstvång som gäller både själva fornlämningen och det område som fornlämningen behöver för att kunna bevaras (fornlämningsområdet). KML:s bestämmelser reglerar även skyddet för okända fornlämningar. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen