Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Uppdragsarkeologi : det uppdragsarkeologiska systemet
No full textUpphört, se uppdaterad vägledning Uppdragsarkeologi är ett samlingsbegrepp för de arkeologiska utredningar och undersökningar som länsstyrelsen beslutar ska genomföras i samband med markexploateringar. Dessa regleras av 2 kap. 11 och 13 §§ i kulturmiljölagen (1988:1188) (KML). Kostnadsansvaret för uppdragsarkeologiska undersökningar vilar i normalfallet på företagaren, enligt 2 kap. 14 § KML. Den 1 maj 2017 juli 2015 trädde Riksantikvarieämbetets nya föreskrifter i kraft; Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd om uppdragsarkeologi (KRFS2017:1). Införandet av Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister (KMR) innebar vissa ändringar av föreskrifterna (KRFS 2018:6). Dessa trädde i kraft 1 januari 2019
Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020
No full textRiksantikvarieämbetet är den nationella myndighet som leder och stödjer arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Myndighetensuppdrag är i korthet att: • se till att kulturarvet tas tillvara i samhällsutvecklingen, • följa, analysera och utveckla musei- och kulturarvsarbetet, • se till att styrmedlen och arbetssätten fungerar väl, och • se till att det finns användbar information och kunskap om kulturarvet och kulturarvsarbetet. Myndigheten har valt att redovisa verksamheten i verksamhetsområden och avsnitten i årsredovisningen följer denna uppdelning. Verksamhetsområdena omfattar uppgifter, ansvarsområden och styrmedel som ges i förordningen med instruktion, regleringsbrevet för myndigheten och i författningar som berör myndigheten. Verksamhetsområdena är Kulturarv och samhälle, Regler och bidrag, Information och kunskap samt Kulturarvscentrum. Varje avsnitt inleds med en beskrivning av verksamheten inom ramen för området och en sammanfattning av bedömd måluppfyllelse
Till diskussionen om källor till Olaus Petris skrift : en svensk krönika
No full textEn svensk krönika (En Swensk Cröneka) skrevs av reformatorn och historikern Olaus Petri och väckte starkt missnöje hos kung Gustav Vasa som förbjöd att trycka krönikan. Vilka källor utnyttjade Olaus Petri när han skrev sin krönika
The scale of dirham imports to the Baltic in the ninth century : new evidence from archaeometric analyses of early Viking-Age silver
No full textWe present a high precision, minimally-destructive geochemical (lead isotope and trace element) analysis of nine cast silver items from early Viking-Age hoards from the Baltic. Comparing the data to a large reference dataset comprising Islamic dirhams and ninth-century Western European silver, we find that the artefacts were cast chiefly from recycled Islamic silver. Isotopic modelling reveals, further, that the Islamic silver derives from a stock that entered the central Baltic in the first half of the ninth century. This period has traditionally been characterised as one of low-level dirham import, before the escalation of the dirham trade from c. AD 860/70. Our results suggest instead that dirhams entered the central Balticin significant numbers before c. 850, but were routinely melted down for casting into artefacts. This has two important implications. First, it suggests that the early ninth-century Baltic economy was more closely coupled to Eurasian trade networks than current appreciated. Second, it calls into question the reliance on extant dirhams as a guide to Scandinavia’s engagement in long-distance traderoutes
Kulturmiljövårdens regionala organisation : en historisk analys av roller och ansvar i förändring
No full textEn välfungerande kulturmiljövård förutsätter en transparent organisation och parter med tydliga mandat. Men hur ska roller och ansvar egentligen fördelas och hur ska lokala, regionala och centrala aktörer samsas för att nå sina gemensamma mål i allmänhetens tjänst? Utgångspunkten för denna studie är 1976 års länsantikvariereform som innebar att länsstyrelsen tog över ansvaret för den kulturmiljövård som då i decennier hade vilat på landets regionala museer och dess chefer, landsantikvarierna. Reformen väckte omgående starka reaktioner och delade tidens intressenter i sympatisörer och kritiker. Sedan dess har kulturmiljövården genomgått både smärre och mer omfattande förändringar som skapat en i långa stycken välfungerande organisation. Icke desto mindre har den varit kantad av kritik mot att roller och ansvar förblivit otydliga. I boken redogörs för vilka uttryck kritiken tagit sig, vem som varit avsändare och mottagare och hur återkommande utredningar för att övervinna problemen blivit utformade. Svensk kulturmiljövård har osedvanligt gamla anor. Studien tar sitt avstamp redan i 1600-talet för att visa på hur senare skeenden i kulturmiljövårdens utveckling har påverkats av tidigare ideal och upparbetad praxis. Översikten avslutas med en genomlysning av vilka faktorer som har påverkat och alltjämt påverkar relationer i en alltmer komplex kulturmiljövård. Till det ges förslag på hur sektorn möjligen kan öka sin tydlighet kring roller och ansvar
Uppdragsarkeologi : rapportering, förmedling och arkeologiskt dokumentationsmaterial : vägledning för tillämpning av kulturmiljölagen
No full textUpphört, se uppdaterad vägledning Som ett villkor för att ge tillstånd till ingrepp i en fornlämning får länsstyrelsen ställa krav på en arkeologisk undersökning för att dokumentera fornlämningen, ta till vara fornfynden och förmedla resultaten. Att dokumentera innebär att samla in data om en fornlämning samt att strukturera materialet och att tolka iakttagelserna. De sistnämnda utgör undersökningens rapportering och resultaten presenteras och redovisas i en eller flera rapporter
Samlingsforum 2020 : människan och samlingen - om etiska frågor i samlingsförvaltningen
No full textDenna rapport innehåller artiklar om programpunkterna i Samlingsforum 2020 sammanställda av medarbetare på Riksantikvarieämbetet samt länkar till webbplatser och dokument som nämndes av föreläsarna på konferensen. Samlingsforum arrangerades i år av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Tekniska museet, Statens museer för världskultur och Sveriges Museer. Årets tema var etiska frågor i samlingsförvaltningen
Strukturfonder och kulturarvsprojekt : exempel från norr till söder - turism, stadsutveckling och hantverk
No full textSverige går in i en ny programperiod för EU:s struktur- och investeringsfonder under åren 2021–2027. Riksantikvarieämbetet vill genom denna skrift inspirera kulturarvsaktörer att söka finansiering från EU:s fonder