Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Synkrotron- och neutronstudier inom heritage science : möjligheter och utmaningar
No full textKulturarvsföremål är ofta komplexa föremål sammansatta med olika material som åldrats genom åren. Forskningsfrågorna inom området heritage science kan ställas ur flera synvinklar: det historiska sammanhanget och bevarande aspekter, men även kring tillverkning och användning av föremålet. Naturvetenskapliga analysmetoder används mer och mer, men ibland ligger frågeställningarna bortom vad som går att svara på med de mer konventionella analysmetoderna. Då kan synkrotron- och neutronanalyser vara en möjlighet. Synkrotron- och neutronanalyser görs vid storskaliga forskningsinfrastrukturer på ett fåtal platser i världen. I Sverige finns en synkrotronanläggning i Lund – Max IV – och i dess anslutning är en neutronanläggning under uppbyggnad – European Spallation Source (ESS). Synkrotronstrålning är en mycket kraftig röntgenstrålning, vilket gör att analyser kan utföras med bättre noggrannhet än med andra röntgenmetoder. Då strålningen är mycket fokuserad kan ytterst små provmängder analyseras. Neutronstrålning, å andra sidan, kan tränga in djupare i ett material, vilket kan användas för att studera insidan av komplexa föremål. Vidare kan neutronstrålning användas för att studera organiska material och andra svåranalyserade föreningar så som vatten. Rapporten avser att visa på möjligheter och utmaningar med att använda synkrotron- och neutronmetoder inom kulturarvsområdet, men även visa på de risker som finns. Exempel på forskningsfrågeställningar för ett flertal olika material- och föremålskategorier ges där många av frågeställningarna kretsar kring följande: - Spårämnesanalys för proveniensbestämning: glas, keramik och pigment - Visualisering av innandömet av ett föremål genom radiografi och tomografi: metalliska föremål eller stenskulpturer - Fuktgradienter och vatteninnehåll: arkeologiskt material, träföremål och byggnadsdetaljer - Mikrostrukturen hos olika material: fibrer, metalliska material, arkeologiska gravfyndigheter - Inre påfrestningar i material: tillverkningsmetoder, ombearbetningar eller tidigare konserveringsåtgärder. Rapporten ger även en generell beskrivning över ansökningsprocessen för att ansöka om analystid, inklusive en övergripande checklista med frågeställningar att beakta innan en ansökan utarbetas. En ansökan om analystid vid någon storskalig forskningsanläggning kräver vanligtvis samarbeten mellan ägaren av föremålet/frågeställningen, forskare vid forskningsinfrastrukturen och en samarbetspart som har erfarenhet av både kulturarvsforskning och storskaliga forskningsinfrastrukturer för dataanalys och tolkning av resultat, exempelvis Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet deltar även i nationella nätverk kring synkrotron- och neutronforskning och kan vara en länk för vidare samarbeten.
Samlingsforum 2024 : framtidens magasin för alla tiders samlingar
No full textSamlingsforum 2024 arrangerades i samarbete med Dalarnasmuseum, Falu kommun och branschorganisationen Sveriges Museer
Byggnadsvårdsåret 50 år 1975–2025
No full textÅr 2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret utlystes av Europarådet. Byggnadsvårdsåret var en reaktion mot 1960- och 70-talens stora rivningsvågor i stadskärnor runt om i Europa. Det finns många paralleller med dagens situation. Syftet med byggnadsvårdsåret var att göra människor medvetna om de kulturhistoriska värden som finns i våra byggnader och miljöer. Stora och små initiativ togs runt om i Europa och många miljöer uppmärksammades och bevarades. I Sverige kom året att få ett stort gensvar under parollen ”Låt husen leva”. Byggnadsvårdsåret ledde till ett stort intresse för byggnadsvård hos allmänheten. Viktiga initiativ togs som bildandet av Svenska byggnadsvårdsföreningen. Åren efter byggnadsvårdsåret kom ny lagstiftning på plats som bättre skulle tillvarata kulturvärden i samhällsplaneringen
Spectrum 5.1 : standard för samlingsförvaltning på museer
No full textSpectrum innehåller väl beprövade råd för de arbetsuppgifter som de flesta museer utför när de förvaltar sina samlingar. Vissa av dessa arbetsuppgifter utförs dagligen, som att flytta objekt eller uppdatera information om objektets placering. Andra utförs då och då, som att se över och uppdatera försäkringar. Dessa arbetsuppgifter kallas i Spectrum för processer och är 21 stycken till antalet. Råden som ges i Spectrum kan användas och anpassas när museer själva skriver ned sina egna policyer och arbetsrutiner för varje process.Detta är en svensk översättning av Spectrum 5.1 som gjordes av Riksantikvarieämbetet under 2024 och 2025. Översättningen av Spectrum 5.0 gjordes av Riksantikvarieämbetet under 2018 och 2019. Redaktörer för översättningsarbetet var Annika Carlsson och Ingela Chef Holmberg. </p
Medieval groove plane : a wood-carving tool from the archaeological excavations in Elbląg
No full textThe author focuses on explaining the way of using and the function of an iron-and-wood object found during archaeological research of a site at the back of a town plot in the Old Town of Elbląg. The object is dated to the 1240s. A search for analogous archaeological finds in combination with the study of other categories of sources, including ethnographic and iconographic ones, made it possible to establish that this was a tool for cutting grooves in wood. It served to produce long, relatively narrow and not very deep grooves, mainly in shingles
Import eller hemmagjort? : metallografiska analyser av bronsplattor med järnbeslag från Hassledepån
No full textAI i verksamheten. : ett regeringsuppdrag
No full textRiksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att redovisa myndighetens användning av AI och AI-teknik. Redovisningen skulle inbegripa hur AI påverkar myndigheten samt om vi har någon policy eller inriktning för användning av AI. Vidare skulle vi kartlägga och redovisa hur de centrala museer som är myndigheter och Musikverket använder AI i sin verksamhet. Kartläggningen har konstaterat följande: • Riksantikvarieämbetet använder AI ytterst begränsat i verksamheten. • I den mån AI används i verksamheten så handlar det om så kallade AI verktyg. • Riksantikvarieämbetet saknar idag egna riktlinjer för användning av AI. • De centrala museer som ingår i myndigheter använder AI ytterst begränsat i verksamheten. Sammantaget placerar detta såväl Riksantikvarieämbetet som de centrala museer som ingår i myndigheter (inbegripande Musikverket) på ungefär samma nivå som de flesta andra myndigheter. Det finns en stor vilja att använda AI och en stor nyfikenhet. Samtidigt finns det vissa hinder som först behöver överbryggas innan en myndighet kan börja använda AI. Sådana hinder kan handla om legala förutsättningar, behov av uppföljningssystem och informationssäkerhet och -kvalitet. Om dessa hinder kan överbryggas finns det stor potential och möjligheter med AI. Dock kan de ha betydelse för hur fort myndigheter kan börja använda AI
