Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Vad var laukr?
No full textThe frequent use of the term laukaR (‘leek’/’onion’) in the oldest Nordic runictexts, and the context of laukr in the sagas, implies that this plant was central as a symbol and tool in Iron Age magic. Yet, our perception of the laukr, its function, use and meaning is dim. Moreover, the archaeobotanical record is scarce in leek and onion remains, and the few existing finds do not seem to cast any light on the problem. Obviously, different leeks and onions were cultivated, foraged andused, but we have not yet found traces of their strong connection to, or use in, magic and cult. A way around this problem might be to approach the term laukras a folk plant name, including a broad spectrum of plants with onion-like bulbs and tubers in general. New possibilities open up if bulbs and tubers of tuber oatgrass(Arrhenatherum elatius ssp. bulbosum) and dropwort (Filipendula vulgaris) are considered as some of the lost laukr, especially since those plants has a well-known record of being used in burials. This also creates possibilities for new ways of interpreting the role of those bulbs within the death cult
Undersökningar på fiberprover från Paracastextilier : dokumentation av gästkollegeprojekt
No full textDetta gästkollegeprojekt bygger vidare på tidigare undersökningar av Paracastextilier. En viktig frågeställning var att utreda om den behandling med ammoniakgas som användes under 1990-talet påverkade fibrernas nedbrytningsgrad. Det utökade analysmaterialet visade inte på andra slutsatser än de som dragits tidigare, att färg och/eller betningsmedel har en så pass stor betydelse för nedbrytningen att det är omöjligt att avgöra påverkan av andra faktorer, såsom bevarandemiljö eller tidigare ammoniak-behandlingar. Däremot ledde arbetet till utökad kunskap om färgämnen och betningsmedel i sydamerikanska arkeologiska textilier, vilket redovisats i en vetenskaplig publikation och även presenterats på två konferenser. Färgämnesanalys inom projektet utfördes av University of Pisa
Fornlämningsområde : vägledning för tillämpning av fornlämningsområde 2 kap. 2 § första stycket kulturmiljölagen (1988:950)
No full textDenna vägledning utgör ett förtydligande av Riksantikvarieämbetets allmänna råd om fornlämningar (KRFS 2022:3). De allmänna råden finns återgivna i rutor i början av de olika avsnitten
Heritage Science Sweden : forum 2021 : 30th November–2nd December 2021: konferensrapport från Riksantikvarieämbetet
No full textThe fourth annual conference of the Heritage Science Sweden network was arranged by the University of Gothenburg and the Swedish National Heritage Board. The entire conference was digital, held in english, and broadcast live from the Cultural Heritage Studio at the Swedish National Heritage Board in Visby. The conference was held between 30 November–2 December 2021, in total 335 researchers and practitioners from the cultural heritage community from 40 countries were registered. The conference had 31 different program items consisting of presentations, poster sessions and a concluding panel discussion. The presentations were divided in five sessions with different themes: Session 1: Science in archaeology Session 2: From object to impact Session 3: Diagnostics and documentation Session 4: Innovation and outreach Session 5: Pieces of a puzzle, infrastructures for heritage science in Scandinavia.I samarbete med Göteborgs universitet</p
Byggnadsanknuten offentlig konst : metod för värdering utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter
No full textByggnadsanknuten offentlig konst, som exempelvis kan utgöras av en takmålning, en fris på en vägg eller en skulptur i en park, har under de senaste åren i högre grad kommit att betraktas som en del av vårt moderna kulturarv. Detta ställer krav på ökad kunskap om 1900-talets och vår samtids offentliga konst i samband med kulturhistoriska värderingar. Riksantikvarieämbetet har därför fått regeringens uppdrag att, i samverkan med Statens konstråd, verka för att denna konst i högre grad kan beaktas vid kulturhistorisk värdering. Betydelsen av offentlig konst framhålls i propositionerna Kulturarvspolitik och Politik för gestaltad livsmiljö. Uppdraget, att i högre grad beakta byggnadsanknuten offentlig konst vid värdering inom kulturmiljöområdet, är även en konkretisering av de kulturpolitiska mål som bland annat lyfter allas rätt till kulturupplevelser, vikten av kvalitet och konstnärlig förnyelse samt ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. I den metod som har utvecklats i detta uppdrag står kulturhistoriska och estetiska aspekter i fokus. Den estetiska aspekten utgör delvis ny terräng då den innebär ett vidgat perspektiv inom kulturmiljö- respektive konstområdet. Den metod som presenteras i denna rapport är ett led i att konkret bemöta ovan angivna mål och därigenom bidra till en långsiktig och hållbar förvaltning av byggnadsanknuten offentlig konst
Runic writing on Bornholm
No full textRunic writing was invented in Scandinavia in the 2nd century AD, at a time when contacts between the Roman Empire and the Barbaric North were most intense (Stoklund 2003a; Imer 2015a). On Bornholm, however, the earliest evidence of runic writing is dated to the latter half of the 5th century or the first half of the 6th century. This article presents an overview of the inscriptions on Bornholm, from the earliest evidence in the Iron Age to the latest inscriptions in the Middle Ages. The aim is to compare the traditions on Bornholm with the traditions on the other Baltic islands, Öland and Gotland.Evighetsruno
Heritage Science Sverige forum 2022 : 8–9 november 2022: konferensrapport från Riksantikvarieämbetet
No full textÅrets forum är det femte i raden sedan 2018 och arrangeras dennagång av Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer och Vasamuseet, genom nätverket Heritage Science Sverige.I samarbete med Statens historiska museer</p