Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Färgforum 2023 : så mycket mer än bara en kulör – Tekniska egenskaper och miljöbelastning
No full textFärgforum 2023 arrangerades 4–5 maj av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Kalmar läns museum, Göteborgs universitet, Statens fastighetsverk och Svenska byggnadsvårdsföreningen. Konferensen hölls i Kalmarsalen och på länsmuseet i Kalmar samt livesändes via zoom med tillhörande Färgforumstudio från Visby. Rapporten sammanfattar de presentationer som hölls under konferensen och har sammanställts av Färgforums projektgrupp på Riksantikvarieämbetet. I rapporten ingår en sammanfattning av konferensen, sammanfattningarav föredragen samt konferensprogrammet som bilaga. Projektgrupp på Riksantikvarieämbetet: Anna Thorsell, Johan Gardelin, Kathrin Hinrichs Degerblad, Maria Rossipal och Tom Sandström I Färgforumstudion:Alissa Anderson och Kaj Thuresson Arbetsgrupp, samarbetspartner och moderatorer: Charlotta Bylund Melin, Göteborgs universitetHélène Hanes, Statens fastighetsverk, Johanna Nilsson, Göteborgs universitet, Maria Höijer, Kalmar läns museum, Stephan Fickler, Svenska byggnadsvårdsföreningenRiksantikvarieämbetet i samarbete med Kalmar läns museum, Göteborgs universitet, Statensfastighetsverk och Svenska byggnadsvårdsföreningen.</p
Förutsättningar för identifiering och återlämnande av samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor : redovisning av regeringsuppdrag i Riksantikvarieämbetets regleringsbrev 2023, Del 1
No full textRiksantikvarieämbetet har på uppdrag av regeringen analyserat hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar möjliggör respektive utgör ett hinder för identifiering och återlämnande av samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor
Kulturprägel i fjällnära skog
No full textDen fjällnära skogen är inte orörd Människan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen. Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskap Fjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald. Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnad Kunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter. För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap
Är Lojsta slott på Gotland fästet Gullborg som erövrades av Tyska orden 1404? : marinarkeologiska svar på gammal frågeställning
No full textMore than fifty years ago it was suggested that the stronghold of Lojsta slott in southern Gotland might be identical to a stronghold mentioned in a written source as Goltborch. The name has been translated as Gullborg and is probably one of the wooden castles erected by the troops of Queen Margaret of Denmark-Norway beginning in the winter of 1394/95. These were torn down in 1398, rebuiltin 1403, and finally conquered and destroyed by the Teutonic Order in 1404. As Lojsta slott has never been subject to archaeological excavation, the identification has remained an open question. This paper reports a recent underwaterarchaeological survey carried out in the waters around Lojsta slott, consisting of fieldwork that has included sampling for dendrochronological analysis. The dendrochronological results match the written sources very well and thus confirm the assumption that Lojsta slott is the stronghold of Gullborg mentioned in written sources. Moreover, the survey reveals that the underwater environment in the area has great archaeological potential
Länsstyrelsens hantering av kulturmiljöer i samband med återvätning av tidigare utdikade marker
No full textSedan lång tid tillbaka har stora arealer våtmark dränerats för att frigöra mark för jord- och skogsbruk. I dag står vi inför en motsatt process med återvätning av de utdikade markerna i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Men hur påverkas kulturmiljön vid återvätning och vilken hänsyn tas till kulturmiljöintresset vid handläggning av våtmarksärenden på länsstyrelsen? Det är huvudfrågorna för denna förstudie som tagits fram enligt en överenskommelse om uppdrag mellan Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket
Beskrivning av Riksantikvarieämbetets allmänna handlingar och arkiv fr.o.m den 1 juli 2023
No full textDetta dokument ska översiktligt beskriva Riksantikvarieämbetets allmänna handlingar, sökingångar till dem och begränsningar i tillgängligheten till dem. Som en bakgrund till det beskrivs även myndighetens historia samt verksamhet och organisation idag. Enligt 3 § arkivlagen (1990:782) bildas en myndighets arkiv av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering.1 Detta dokument uppfyller kraven i 4 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) på att översiktligt beskriva Riksantikvarieämbetets samtliga allmänna handlingar, samt kraven i 6 § arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter RA-FS 1991:1 (med ändringar till och med RA-FS 2021:5) på att beskriva arkivet
Workshop : characterisation of plant fibres from New Zealand: Documentation of a guest colleague projectat the Swedish National Heritage Board
No full textPå Världskulturmuseerna finns en samling som Sir Joseph Banks tog med sig från kapten James Cooks första expedition 1768–1771. Denna samling inbegriper bland annat en sällsynt maorimantel, ID 1848.01.0064. Catherine Smith, University of Otago i Nya Zeeland, hörde av sig till museet med en förfrågan om ett materialprov från denna maorimantel. Catherine Smith informerade museet om att den här manteln är en av sjubevarade maorimantlar i museisamlingar, som tillverkats med Rãrangatekniken. I sin forskning försöker hon visa på en koppling mellanpolynesiska migranter till Nya Zeeland (de första nybyggarna) och detekniker som användes för att tillverka mantlarna.The ethnographic museum of the Museums of World Culture has a collection that Sir Joseph Banks brought back from Captain James Cook’s first expedition 1768–1771. This collection includes a rare Maori cape, ID1848.01.0064, for which the museum received a sample request from Catherine Smith of the University of Otago in New Zealand. Catherine Smith informed the museum that this cape is one of seven surviving Maori capes made using the Rãranga technique in museumcollections. In her research, she is trying to show a link between Polynesianmigrants to New Zealand (the first settlers) and the techniques used to makethe capes
