Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven : Huvudrapport del 1: Sammanfattning och kartredovisning
No full textSkredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Hög skredrisknivå förekommer i liten omfattning längs Ångermanälven, inom cirka 1,5% av markytan inom utredningsområdet. Dessa områden utgörs bland annat av grupperingar av bebyggelse vid Storåkerdalen, Berg och Skärvsta väster om Sollefteå tätort, Nipgränd och Bruket i östra delen av tätorten, samt Mobacken, Mångrav och Grönvallen i öster. Medelhög skredrisknivå finns inom cirka 20 % av markytan. Medelhög och hög skredrisk liksom påtaglig och tydlig sannolikhet för skred förekommer främst i de branta slänterna mot älven och i större raviner. Huvuddelen av området har låg risknivå, cirka 70 % av markytan. Resterande markområden består av fastmark eller områden där skredrisken inte kunnat bedömas, så kallade ”ej klassade områden”. Stor känslighet för klimatpåverkan förekommer främst inom områden med medelhög och hög skredrisk. Inom områden med låg skredrisk är klimatpåverkan oftast låg. De framtagna skredriskkartorna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detaljerat genom att klarlägga de geotekniska förhållandena och vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som långsiktigt kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden. Det är viktigt att inte försämra stabiliteten i slänterna och därmed öka sannolikheten för skred. Det är bland annat viktigt att tänka på att avvattning/dränering inte ska mynna nära slänt, att upplag placeras längre från släntkrön, att utföra släntskötsel då vegetation i slänter ökar slänternas stabilitet, och att inte hyggesavverka ovan slänter. Karteringen längs Ångermanälven har lett fram till förbättrade metoder för geotekniska undersökningar och beräkning av stabiliteten i slänterna i den här typen av geologiska områden. Den har också gett en förbättrad förståelse för de processer som påverkar stabiliteten idag och i ett förändrat klimat.
Kartläggning av roller och ansvar för ras- och skredfrågor i samhället : En översikt av brister och behov
No full textKlimatförändringen och de globala hållbarhetsmålen ger ett ökat fokus på ras- och skredfrågor, då situationen kommer att bli värre i flera områden. Ras och skred påverkar redan idag individer, samhället och miljön på flera olika sätt. Det är därför viktigt att redan nu arbeta med frågorna ur ett förebyggande perspektiv. Statens geotekniska institut (SGI) har utfört en kartläggning för att tydliggöra ansvar och roller för olika aktörer som arbetar med ras- och skredfrågor. Uppdraget ingår som en aktivitet under Arbetsgrupp naturolyckor som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Syftet med kartläggningen är att få en helhetssyn på hur ras- och skredfrågor hanteras i samhället och skapa förståelse för olika aktörers roller, ansvar och möjligheter att hantera ras- och skredfrågor. Rapporten utgör ett underlag för att kunna ge ett mer effektivt och målinriktat stöd till olika aktörer i samhället, för att därigenom minska riskerna för ras och skred. Analysen visar att komplexiteten för att hantera ras- och skredfrågor är stor och berör många aktörer och sektorer i samhället. Behov och möjligheter som bedöms viktiga att åtgärda har identifierats. De sektorer som berör en stor del av samhället och där konsekvenserna kan bli stora om det sker en naturolycka är framförallt fysisk planering, planering av vägar och järnvägar, projektering, byggande och förvaltning av byggd miljö samt skogsbruk. Sammanfattande behov och möjligheter som bedöms vara viktiga att åtgärda finns redovisade i rapporten. Målgrupp för rapporten är sakkunniga inom olika sektorer/områden och handläggare vid olika myndigheter och kommuner. Rapporten kan utgöra ett underlag för att planera insatser och ge stöd till olika aktörers fortsatta arbete att minska riskerna för ras och skred och skapa en förbättrad hantering i samhället ur ett hållbarhetsperspektiv
Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven : Fördjupningsbilaga del 3E: Metodikval sannolikhetsberäkning
No full textSkredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-sE fokuserar på metodikval för sannolikhetsberäkning av skred
Klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder : Utgåva 1 - Rekommendationer för kvalitetssäkring och resultatredovisning
No full textI takt med ett förändrat klimat med mer nederbörd kan risk för ras, sked och erosion öka i vissa delar av Sverige. Då är det nödvändigt att vidta stabilitetshöjande åtgärder med hänsyn till teknisk möjlighet, ekonomisk rimlighet och även andra hållbarhetsfaktorer. Utöver stabilitetskrav och projektkostnader bör geotekniker och berörda aktörer ta hänsyn till bland annat klimat- och miljöpåverkan som stabilitetshöjande åtgärder medför ur ett livscykelperspektiv. I beaktande av Sveriges klimatmål bör klimatpåverkan från stabilitetshöjande åtgärdsprojekt beräknas och minskas redan i tidiga planeringsskeden. Resultat av väl genomförda klimatberäkningar kan användas som beslutstöd för minskning av växthusgasutsläpp som stabilitetshöjande åtgärdsprojekt ger upphov till. Resultatkvalitet av en klimatberäkning kan påverkas av ett flertal faktorer, såsom indata (både projektspecifika resursanvändningsdata och klimatdata av resurser) och avgränsning av klimatberäkningen. Därför är det nödvändigt för berörda aktörer i klimatarbetet att få en bra förståelse för kvalitetssäkring av klimatberäkningar samt för nyttan med att beräkningsresultat redovisas på ett så transparent sätt som möjligt. Denna vägledning innehåller generella rekommendationer för resultatredovisning av klimatberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder utifrån ISO- och europastandarder. Syftet med vägledningen är att förbättra beräkningsresultatens kvalitet, öka transparensen i beräkningsunderlag och beräkningsprocessen, och underlätta kommunikation mellan olika aktörer. Rekommendationerna kan utgöra en grund vid upprättande, resultatredovisning samt kvalitetsgranskning av klimatberäkningar, oavsett vilket beräkningsverktyg som används. Målgruppen är främst konsulter, projekterande entreprenörer, myndigheter och kommuner i samband med planering, projektering och genomförande av stabilitetshöjande åtgärder
Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven : Huvudrapport del 2: Metodik och analys
No full textSkredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-2 – Metodik och analys innehåller en mer utförlig beskrivning av utredningens metoder, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser.
Skredrisk i ett förändrat klimat - Ångermanälven : Fördjupningsbilaga del 3B: Grundvatten och portryck
No full textSkredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för grundvatten och portryck
A review of environmental aspects of beach nourishment
No full textBeach nourishment is a “soft engineering” solution to protect sandy shorelines from erosion. It can be defined as a process of mechanically placing sand directly on an eroding beach to increase its recreational value and to counteract coastal erosion. This method has been used globally for many decades and it is also gaining attention in various locations and municipalities in southern Sweden as a nature-based solution to coastal erosion. It is sometimes considered a primary solution with few negative impacts on the environment. However, there is still little known about the environmental impacts from beach nourishment projects. It is important to understand biological effects, both negative and positive, that might occur at both extraction and nourishment sites, because in the future beach nourishment might potentially be used more widely in Sweden as a mitigation strategy for coastal erosion. The objectives of this report were to present an overview of Swedish beach ecosystems and provide information on current trends, future scenarios, and history of beach nourishment in Sweden
Åtgärdstekniker för PFAS i jord och grundvatten
No full textSGI har i sitt regleringsbrev för 2022 fått ett regeringsuppdrag att arbeta med forskning och spridning av kunskap, med särskilt fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden. Arbetet ska omfatta både studier i laboratorieskala och pilotprojekt. Målsättningen är att identifiera, testa och vidareutveckla en eller flera åtgärdsmetoder för sanering av områden förorenade med PFAS. Arbetet görs tillsammans med SGU och i samverkan med Naturvårdsverket och andra statliga myndigheter. Ett inledande steg i detta uppdrag är att fatta beslut om vilka åtgärdsmetoder som SGI ska testa och vidareutveckla. Som en del i ett underlag för ett sådant beslut har SGI sammanställt det aktuella kunskapsläget kring åtgärdsmetoder för PFAS, sett i ett internationellt perspektiv. Resultatet av detta arbete redovisas i denna rapport. I rapporten beskrivs översiktligt metoder för att behandla PFAS i jord och vatten ex situ, fastläggning av PFAS i jord och grundvatten in situ, behandling av PFAS i jord och grundvatten in situ och till sist destruktionsmetoder av PFAS i vatten. För respektive metod ges en kortfattad beskrivning av metoden, vilken reningsgrad som uppnåtts, för- och nackdelar med metoden, ett urval av den pågående forskning som bedrivs samt vilken slutsats vi drar av metodens utvecklingspotential inom regeringsuppdraget
Säker uppställning av tunga anläggningsmaskiner
No full textDenna rapport behandlar säkerhetsrisker vid tillfälliga uppställningar av tunga anläggningsmaskiner såsom bandgrävare, bandlastare, vältar och liknande. Utgångspunkten är två inträffade olyckor där uppställda maskiner välte och där bristfällig riskvärdering och kommunikation identifierades som bakomliggande orsaker. I rapporten utvecklas en strukturerad metod för riskvärdering med fokus på maskinens stabilitet, underlagets bärighet och lutning, samt påverkan från väder och vind. Resultatet är en praktisk checklista och arbetsgång som kan användas av entreprenörer, arbetsledare och maskinägare för att säkra uppställningar i fältmiljö. Syftet är att minska risken för framtida olyckor genom ökad medvetenhet, bättre kommunikation och tydligare kravställning vid uppställning av tunga maskiner.Tillstånd från Svensk Byggtjänst att publicera i DiVA</p
Use of scent detection dogs to screen large numbers of soil samples or large areas for chemical pollutants
No full textMed de sex sökhundar som deltog i projektet har försök med DDT och trikloretylen (TCE) genomförts på en så kallad sökkarusell inomhus och på DDT i fält. Försöken på sökkarusell visade att det är betydligt svårare för hundarna att lära in och detektera det mindre flyktiga ämnet DDT än det lättflyktiga TCE. Det innebär att det kommer krävas avsevärt mer av sökhundar som ska användas på DDT, speciellt i fält, än av hundar som används för att hitta TCE. På sökkarusell kunde hundarna med hög tillförlitlighet detektera DDT ner till en koncentration på 50 mg/kg TS i jordprover från förorenade områden, vilket motsvarar den hot spot-koncentration som definierades av projektet. För TCE detekterade hundarna i de inledande försöken utan problem koncentrationer ner till 50–100 ppb i luften ovanför de prov med sand och TCE som användes. Detta ligger i nivå med vad som kan vara aktuellt att detektera i fält. Kostnaden för att med hund detektera DDT i jordprover på sökkarusell inomhus beräknades till 104 SEK per prov. Dock kan denna kostnad inte jämföras med den betydligt högre kostnaden för analys hos ett ackrediterat analysföretag och syftet är inte heller detsamma. Men resultatet ger vid handen att hundar i laboratoriemiljö på ett kostnadseffektivt sätt skulle kunna användas med uppgift att skanna av ett stort antal jordprover från förorenade områden. Detta under förutsättning att hundar utbildade på DDT kan beläggas med arbete i tillräckligt stor omfattning, motsvarande minst 100 arbetsdagar per år. Baserat på de begränsade försöken på TCE/PCE kunde inga kostnadsberäkningar göras för användningen av sökhundar för att detektera dessa föroreningar