Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Erosion conditions in the Göta river, Sweden
No full textI den utredning som Statens geotekniska institut (SGI) genomfört för att kartlägga stabilitetsförhållanden och skredriskerna i Göta älvdalen är kunskap om erosionsförhållandena en viktig förutsättning. Denna utredning om erosionsförhållandena har syftat till att översiktligt klargöra erosion och sedimenttransport i Göta älv vid dagens förhållanden och till följd av framtida klimatförändringar.
Sensitivity analysis for ground water level variations and estimation of maximum pore pressures in slopes along the Göta river – Example from a slope
No full textBeskrivningarna i denna rapport utgår från att en hydrogeologisk modell satts upp förden aktuella slänten samt att resultat från grundvatten-/portrycksmätningar finns tillgängliga. Sektionen som analyserats ligger i en slänt i Åkerström söder om Trollhättan. En känslighetsanalys avseende inverkan av varierande portryck på släntens stabilitet harutförts genom att beräkna släntens säkerhetsfaktor för kombinerad analys för tre olikaportryckssituationer (grundvattennivåer) (med övriga parametrar konstanta): 1. utifrån maximala uppmätta trycknivåer 2. med en ökning av trycknivåerna i det undre grundvattenmagasinet med 2 m, respektive 3. med en ökning i det övre grundvattenmagasinet med 1 m (dock högst tillmarkytan). I detta exempel har beräkningar av dessa tre fall bedömts vara tillfyllest, eftersom portrycken i slänten mätts under flera års tid och med stöd av resultatet från mätningarnadärmed bedöms vara relativt väl kända. Om så inte är fallet kan det vara aktuellt att ökastorleken på nivåökningarna, samt att inkludera en beräkning där nivåerna ökas samtidigt i det undre och i det övre magasinet. Därefter har maximala portryck bedömts utifrån uppmätta trycknivåer, känslighetsanalys, möjlig bräddnivå i terrängen för det undre grundvattenmagasinet, samt uppskattningav maximala trycknivåer i det undre grundvattenmagasinet utifrån Svensson och Sällfors metod. Slutligen har en känslighetsanalys för klimatförändringar gjorts utifrån bedömda maximala trycknivåer enligt styrdokumentet 99ST003 (Känslighetsanalys för ett förändratklimat)
Estimated change in maximal ground water levels in the Göta rivervalley due to climate change
No full textExtremvärdesanalyser avseende förändringen av de högsta grundvattennivåerna somkan väntas i ett framtida förändrat klimat har gjorts för ett antal öppna grundvattenmagasin i södra Sverige. Dessa grundvattenmagasin bedöms vara någorlunda jämförbaramed de öppna grundvattenmagasin, från vilka infiltration sker till de slutna grundvattenmagasinen i Göta älvdalen. Generellt gäller dock att lokala hydrogeologiska förhållanden styr nivåvariationerna mycket starkt, och att t.ex. bräddning kan vara uppåt begränsande för grundvattennivåerna i slutna magasin. Extremvärdesanalyserna visar att de högsta grundvattennivåerna under perioden 2070-2099 beräknas bli högre än motsvarande för perioden 1965-1994. Nivåskillnaden uppgår till omkring 1-3 decimeter för en återkomsttid på 100 år. Dessa resultat stöds ävenav enklare analyser, baserade på medel- och medianvärden. Analyserna visar också attsåväl höga som låga nivåer kommer att vara oftare förekommande, på bekostnad av demedelhöga nivåerna. Vidare har analyserats studier av markfuktigheten, vilken bedöms vara någorlunda representativ för grundvattennivåerna i torrskorpan. Resultaten pekar på att antalet dagarmed hög markfuktighet kommer att minska, och att minskningarna är mest markantaunder vår och sommar. Studier har visat att kortvarig extrem nederbörd kommer öka med ett förändrat klimat.Höga portryck förekommer främst under vinterhalvåret, medan extrem nederbörd normalt förekommer i samband med konvektiv nederbörd sommartid. Eftersom dessa företeelser inte sammanfaller bedöms effekten av kortvarig extrem nederbörd inte vara enviktig orsak till höga portryck.
A study of the impact on pore pressures from precipitation and riverlevel changes in three slopes along the Göta river
No full textI rapporten har portrycken i tre slänter mellan Trollhättan och Lilla Edet analyserats. Deaktuella slänterna har valts eftersom det där finns ett flertal portrycksmätare och portrycksprofilerna har konstaterats avvika från hydrostatiska. Studierna visar att portrycken sjunker långsamt under 1-2 månader i början av mätperioden i samtliga mätpunkter och att den nederbörd som faller inte ger något utslag påportrycken. Denna period ligger under försommaren, och därmed kan hög avdunstningoch omättade förhållanden vara en förklaring till de sjunkande portrycken. Under den senare delen av perioden, vilken motsvarar sensommaren och början på hösten, uppstår fluktuationer av de ytliga portrycken samtidigt som nederbörden blir merintensiv. Portrycksvariationen i de ytliga lagren tycks här vara väl sammankopplad medden nederbörd som faller. De portrycksspetsar som är monterade djupare än 10 m gerdock inget utslag på nederbörden, åtminstone inte under denna relativt korta mätperiod. De tre sektionerna ger ingen entydig bild av hur långt ner i jordprofilen och under vilkaperioder som portrycksprofilen är hydrostatisk. Värt att notera är att portrycket periodvis är hydrostatiskt mellan djupen 3 och 8 m under markytan för områden där det påstörre djup är såväl uppåt- som nedåtriktad gradient. Den maximala nolltrycksnivån ligger på ca 0,5-1 m under markytan i de båda nordligasektionerna och ungefär i markytan i den sydligaste. Den lägsta nolltrycksnivån liggerpå ca 1-2 m under markytan
Consequences of landslides in the Göta river valley – Water and sanitary system
No full textI den här rapporten presenteras en metod för att beräkna kostnader för skador på vaanläggningar till följd av ras eller skred. En del av kostnaderna ingår i fastigheternasmarknadsvärde. Andra delar utgörs av återuppbyggande av ledningar som inte bara ärnödvändiga för försörjningen av det aktuella skredområdet, utan som måste återuppbyggas för att kringliggande områden skall fungera. Dessutom uppstår särskilda kostnader om vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer eller tryckstegringsstationerskulle drabbas. Metoden har utvecklats med utgångspunkt från en fallstudie i Lilla Edets kommun. Denbör vara lämplig även för andra kommuner, men utförda kostnadsuppskattningar kan dåbehöva kompletteras eftersom ledningsnäten på många håll har betydligt grövre dimensioner än vad som förekommer i Lilla Edets kommun. Om en högre detaljeringsgrad iberäkningarna behövs får avgöras för det aktuella fallet som skall bedöma
: Manual for SGI 200 mm diameter ”Block sampler” – Undisturbedsampling in fine-grained soil
No full textVid provtagning med SGI:s 200 mm diameter provtagare förborras först ett stabiliserat hålned till provtagningsdjupet. Därefter förs den öppna cirka 1 m långa provtagaren, som nederstär försedd med en skarp egg, ned till hålbottnen varifrån den trycks vidare och stansar in provet. Borrvätskan i det stabiliserade hålet kan då passera genom provtagarens överdel. Efter attfullt instansningsdjup uppnåtts stängs provtagarens överdel och provtagaren får sedan ståminst 10 minuter, för att provet skall kunna häfta vid provtagarens inre yta. Inuti eggen finnsen trådavskärare där en avskärarlina löper i ett spår i den inre väggen och genom en tryckslang upp till markytan. Innan uppdragningen av provtagaren påbörjas ansätts ett lufttryck islangen som är minst lika med det totala överlagringstrycket på provtagningsnivån. Provetskärs sedan av i eggen genom att linan dras in, varefter lufttrycket förväntas hålla den så skapade slitsen öppen. Lyfttrycket hjälper sedan till att lyfta provtagaren och förhindrar att suguppstår under provet. Då provtagarens underdel nått över den förborrade nivån ersätts lyfttrycket av vätsketrycket från borrvätskan i hålet, vilket successivt avtar allteftersom provtagaren dras upp. Under den sista metern av uppdragningen hålls provet kvar av den inre sidofriktionen mot provtagarväggen, (samt ett eventuellt mindre undertryck i den slutna delen vidprovets överkant).
Measures for climate change in Sweden. Altered rainfall and sea levels
No full text(1) Planning and monitoring; (2) Resistance; (3) Resilience; (4) Domestic measure
Surficial geology survey by backscatter analysis ofGöta river and Nordre river
No full textPå uppdrag av SGI har Marin Miljöanalys AB (MMA) utfört en ytgeologiskklassificering i Göta älv och Nordre älv med avsikt att skapa ett underlag för bottenerosionsanalyser. Ytsedimenten är klassificerade utifrån backscatterdata frånden heltäckande multibeamekolodning som utfördes av MMA i Göta älv ochNordre älv 2009 och verifierad med hjälp av bottenprover tagna av SGI, MMAoch SGU. Till denna rapport hör digitala data redovisade i GIS-format för helaälven
Consequences of landslides in the Göta river valley – Environmentally hazardous activities and contaminated sites
No full textFör att värdera de konsekvenser som ett skred kan ge upphov har ett sektorsbaserat arbetssätt använts. Arbetet inom respektive sektor har innefattat följande moment:- identifiering av konsekvenser som bör beaktas,- val av konsekvenser som beaktas,- hur dessa konsekvenser skall värderas/bedömas i monetära termerI föreliggande rapport redovisas identifiering, inventering och metod för värdering inomkonsekvensområdet Miljöfarlig verksamhet och förorenade områden GÄU 19). Rapporten utgör en del av den serie rapporter som tagits fram inom uppdraget Metodik Konsekvensbedömning. En sammanställning av det sektorsvisa arbetet samt allmänna och gemensamma förutsättningar, såsom ansatta typer av skred, och de metoder som väljsför att beskriva konsekvensen för respektive sektorsområde finns i rapporten ”MetodikKonsekvensbedömning - Metodik för inventering och värdering av konsekvenser …”(GÄU 12). Resultatet av när metodiken appliceras för utredningsområdet och den känslighetsanalys som utförts redovisas i rapporten ”Metodik Konsekvensbedömning -Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik hela utredningsområdet”(GÄU 13).
Consequences of landslides in the Göta river valley – Cultural Heritage
No full textMålet med sektorsområdet Kulturarv är att undersöka vilka metoder som är användbaraför monetär värdering av kulturarvet i Göta älvdalen och vilka av dessa metoder som ärpraktiskt möjliga att genomföra med den information vi har tillgång till i dagsläget. Detfinns ett antal metoder att tillgå vilka på olika sätt kan beskriva eller uppskatta ett monetärt värde på ett kulturobjekt. Det är dock svårt att med dessa metoder hitta något generaliserande, monetärt värde som kan användas på en större mängd kulturobjekt. Ävenom metoder finns så är den information som behövs för att använda dessa metoder intealltid tillgänglig.