Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Quality assurance of data for human health risk-based soil guideline values
No full text(1) Inledning; (2) Förutsättningar; (3) Föreslagen metodik; (3.1) Arbetsgång; (3.2) Översiktlig datainventering och genomgång av särskilda egenskaper; (3.3) Fördjupad datainventering; (3.4) Kvalitetsklassning av ämnesdata; (3.5) Kvalitetssäkring av riktvärden; (3.6) Granskning av riktvärden; (3.7) Dokumentation; Bilagor: (1) Databaser och andra källor för ämnesspecifika data; (2) Mall till Ämnesdatablad (http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/varia/amnesdatablad-rev-20150928.docx)Utgåva 2, oktober 2015</p
Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier. Information och råd
No full textPublikationen syftar till att fördjupa kunskaperna om äldre nedlagda deponier och till att utgöra ett komplement till Naturvårdsverkets rapport 4918 "Metodik för inventering av förorenade områden" (MIFO-handboken). Målsättningen är att främja kommunernas och länsstyrelsernas arbete med inventering, riskbedömning och riskklassning av nedlagda deponier, samt att möjliggöra likvärdiga bedömningar och underlätta för tillsynsmyndigheterna att fokusera på arbetet med nedlagda deponier
Effects of societal security measures within landfill. Final report from the ESS project, work package Landfill accidents
No full text(1) Deponering; (2) Identifierade säkerhetsåtgärder; (3) Kompletterande undersökningar; (4) Kostnad/nytta-bedömning; (5) Brister i dagens säkerhetsarbete och förslag på förbättringar; Bilagor: (A) Lagstiftning och regelverk med direkt koppling till deponering; (B) Enkät om olyckor på deponier (för kalenderåren 2009, 2010 och 2011
Enhanced reductive dechlorination in aquifer contaminated with chlorinated solvents. Experiences on real and potential effects and recommendations
No full textÅtskilliga områden i Sverige, vanligtvis belägna i stadsmiljöer, bedöms vara förorenade med klorerade lösningsmedel som är toxiska för människa och miljö. En in situ baserad saneringsmetod som vid flera tillfällen visat sig vara kostnadseffektiv är förstärkt självrening av naturligt pågående reduktiv deklorering via tillförsel av kolkälla (biostimulering) och ibland också mikroorganismer (bioaugmentation). Metoden är relativt ny i Sverige men har använts i betydligt större utsträckning internationellt. SGI har i samarbete med WSP tillämpat och utvärderat några undersökningsmetoder som eventuellt kan ersätta, eller komplettera, mer omfattande pilottester i fält. Försöken har utförts i ett område där man sedan tidigare påbörjat saneringsåtgärder med förstärkt självrening och där man önskat klargöra effekter av en eventuellt framtida bioaugmentation och/eller utökad biostimulering. I och med att en in situ sanering redan inletts i området, fanns möjlighet till jämförelse med tidigare analysresultat. SGI:s samverkansprojekt har därför tagit utgångspunkt i befintliga resultat från WSP men utökat provtagnings- och analysunderlaget med en ny typ av passiv provtagare (s.k. avancerad Bio-Trap) från Microbial Insights Inc. USA, som tillåter en samtidig utvärdering av både biostimulering och bioaugmentation. I projektet har följande undersökts: (1) Gensekvenser för att karakterisera det mikrobiella samhället med fokus på reduktiv dekloreringsförmåga. (2) Isotopsammansättning för direkt bevis på nedbrytning. (3) Effekter på det mikrobiella samhället respektive på nedbrytning av klorerade etener beroende på om ytterligare kolkälla (biostimulering) och/eller mikroorganismer (bioaugmentation) tillförs
Contaminated land - Inventory of efficiency barriers and knowledge gaps, 2013
No full text(1) Inledning och bakgrund; (2) Metodik; (3) Enkätresultat; (4) Synpunkter från länsstyrelserna; (5) Synpunkter från FoU-utförare; (6) Frågor om förorening i berg; (7) Diskussion och slutsatser; Bilagor: (1) Enkätfrågor; (2) Diagram: svar på fråga om forskningsbehov, förorenade områden; (3) Fritextsvar: FoU-behov Förorenade områden; (4) Fritextsvar: Precisering av sedimenttyper; (5) Diagram: svar på fråga om forskningsbehov, förorenade sediment; (6) Fritextsvar: FoU-behov Förorenade sediment; (7) Fritextsvar: Vägledningar för undersökningar; (8) Fritextsvar: Vägledningar från andra länder; (9) Fritextsvar: Ansvarig myndighet; (10) Fritextsvar: Arbetsprocessen; (11) Fritextsvar: Behov av normer vid riskbedömning; (12) Fritextsvar: Faktorer som styr val av åtgärder; (13) Fritextsvar: Åtgärdsmetoder; (14) Fritextsvar: Åtgärdsmetoder med potential att användas i Sverige; (15) Fritextsvar: Upphandlingsformer; (16) Inventering hos branschen avseende DNAPL i ber
Recovery of valuable metals from contaminated soils - existing experiences and future possibilities
No full textFör områden som är förorenade med höga metallkoncentrationer kan återvinning av metallerna potentiellt vara ett mer miljömässigt hållbart alternativ än att flytta de förorenade massorna till en deponi. Idén att återvinna metaller från förorenade områden anses god och har stor acceptans i ett internationellt perspektiv. I riktlinjer som utgivits av amerikanska Environmental Protection Agency, EPA, anges återvinning av metaller exempelvis som ett förstahandsval i fall då det är möjligt. Samtidigt finns det en rad hinder av såväl ekonomisk som teknisk natur. Vårt syfte med denna kunskapssammanställning är att: (1) Översiktligt inventera genomförda projekt nationellt och internationellt; (2) Sammanställa och utvärdera befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller från förorenad mark; (3) Inventera möjligheter och hinder att i framtiden återvinna metaller från förorenade jord i större omfattning
Prioritering av områden för skredriskanalys. Klimatanpassningsanslag 2013
No full textFör att skredriskkarteringarna ska ge så stor samhällsnytta som möjligt så har SGI studerat de tidigare identifierade vattendragsområden (Slutrapport: Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen, SGI 2012) närmare och tagit fram en inbördes prioriteringsordning. Prioriteringen har gjorts i två steg: (I) statistisk analys av förutsättningar för skred, möjliga konsekvenser av skred samt förväntad klimatpåverkan med två olika metoder baserat på ett antal specificerade kriterier; (II) sammanvägning av resultatet från den statistiska analysen och andra samhällsaspekter som är viktiga i sammanhanget. Baserat på resultatet från den statistiska analysen så har områdena rangordnats från 1-12. Ångermanälven får högst rangordning sammanlagt. Därefter kommer områdena Säveån, Umeälven och Dalälven A med något varierande inbördes ordning. Beroende på osäkerheter och ojämnhet i data kan endast en relativ ordningsföljd ges, observera att samtliga områden bedöms viktiga att skredriskkartera ur ett samhällsperspektiv. Efter en sammanvägning med andra samhällsaspekter blir rekommendationen att Ångermanälven, Säveån och Norrströms utlopp är de mest angelägna att skredriskkartera före övriga vattendrag
Geotechnical theme portal - from field investigations to standardized WMS Web Map Services. Main study
No full text(1) Översikt av teknisk utformning; (2) Registerapplikation för geotekniska undersökningsområden; (3) Från GeoSuite via databas till WMS-publicering; (4) Ansvarsförhållanden; (5) Workshop; (6) Förslag till organisation; (7) Förslag till fortsatt arbete; Bilaga: (1) Ordlist
Environmental investigations at market gardens. Experiences and recommendations
No full text(1) Historik för branschen; (2) Branschtypiska föroreningar; (3) Erfarenheter från undersökning av handelsträdgårdar i Värmlands län (4) Slutsatser; (5) Tips och råd för undersökning av handelsträdgårdar; Bilagor: (1) Handelsträdgårdar i Värmlands län; (2) Analyspaket för jord; (3) Analyspaket för vatte
Coastal and river bank erosion. Inventory of problems and identification of knowledge gaps
No full text(1) Bakgrund och syfte; (2) Problemställningar och utmaningar; (3) Vem har behov av kunskap?; (4) Kunskapsbehov; (5) Kompetensförsörjning; (6) Forskningsmiljöer i Sverige; (7) Förslag till branschgemensamt utvecklingsprogram; Bilagor: (1) Litteratur om stranderosion med SGI-medverkan; (2) Centrala myndigheter med ansvar inom strandnära område