Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen. Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen
No full text(I) Bakgrund; (1) Göta älvutredningen; (2) Ansvar för insatser och finansiering av åtgärder i Göta älvdalen; (II) Syfte; (III) Efter Göta älvutredningen - möjligheter och begränsningar; (1) Förtydligande av Götaälvutredningens resultat; (2) Hantering av vidareutredda/åtgärdade områden (3) Ansvar för geotekniska säkerhetsfrågor; Bilagor: (1) Beskrivning av geoteknisk utredning; (2) Krav på geoteknisk säkerhet (enligt IEG Rapport 4:2010
Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven. Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat
No full text(1) Landslide risk analysis along the Nors River valley – in brief; (2) Landslide risks in Nors River valley; (3) Reducing landslide risk; Appendices: (1) Overview of map charts; (2) Probability maps; (3) Consequence maps; (4) Landslide risk map
Wermlandskajen - WP3 - Utvärdering av en platsspecifik kemisk metodik för att bedöma effekter på markmiljön
No full textFör vissa föroreningar är skyddet av markmiljön i många fall styrande i bedömningen av om ett område behöver saneras eller ej. Detta är vanligt förekommande för gruppen polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er), där markmiljön är styrande för det gene-rella riktvärdet för känslig markanvändning (KM) för lågmolekylära PAH:er, samt för mindre känslig markanvändning (MKM) för såväl låg- och högmolekylära PAH:er. Vi har i detta projekt undersökt möjligheten att använda en kemisk metodik för plats-specifik riskbedömning av PAH:er som bygger på principen att markorganismernas upptag av PAH:er sker från porvattnet, d v s porvattenkoncentrationen av PAH:er utgör ett bra mått på den potentiella risken som PAH:erna utgör för markorganismerna. Meto-den är enkel och innebär att ett tunt membran av polyoxymetylen (POM) jämviktas med en jordsuspension (POM-metoden). Genom att man vet hur ’fria’ PAH:er i vattenlös-ningen fördelar sig mellan membranet och vattenfasen (bestämd i kända system) kan man genom att analysera membrankoncentrationen räkna ut den ‘fria’ koncentrationen av PAH :er i vattenfasen, vilket i sin tur antas motsvara den i porvattnet. Vid bedömning av kritiska koncentrationer i porvattnet kan riktvärden som Nederländska institutet RIVM har tagit fram användas, dels ett bakgrundsvärde där det inte kan förväntas någon negativ effekt på ekosystemet (MPC), dels ett värde där allvarlig risk för markmiljön föreligger (SRC). Inom projektet validerades POM-metoden genom att jämföra porvat-tenkoncentrationer av PAH:er med upptaget i småringmask (Enchytraeidae).
Mapping subsidence with very high resolution (TerraSAR-X) radar images and comparing with traditional measurements - Test area Gothenburg
No full textGround movements, whether they are attributed to natural processes or to human activity, are often sufficient to cause damage to buildings and infrastructure. Subsidence measurements in the central parts of Gothenburg have been carried out for a long time. Metal pegs have been installed in several places around buildings and infrastructure. Currently, precision leveling of the pegs is carried out every fifth to seventh year by the City of Gothenburg, which requires a great deal of work. Satellite images cover a wide area and can provide additional information such as the magnitude and distribution of movements in an area. In certain areas, the requirements demand very precise movement measurements through methods such as precision leveling. However in these cases, the satellite images can provide insight as to which areas need the more detailed precision leveling. It is also possible to ascertain ongoing movements in an area before an excavation or similar construction. The objective of the project is to investigate whether interferometry using very high resolution satellite radar TerraSAR-X images, can improve the results from a previous study and provide detailed enough subsidence measurements in an urban area, to serve as the basis for a commercial service
Contaminated land - Inventory of efficiency barriers and knowledge gaps 2014. Spatial planning of contaminated land
No full text(1) Inledning; (2) Metod; (3) Enkätresultat; (4) Synpunkter från länsstyrelserna; (5) Synpunkter från FoU-utförare; (6) Tolkning av resultaten; (7) Slutsatser; Bilagor: (1) Enkätfrågor; (2) Diagram över forskningsbehov inom förorenade områden; (3) Fritextsvar: FoU-behov förorenade områden; (4) Fritextsvar: Kunskapsspridning via publikationer, utbildningar, seminarier; (5) Fritextsvar: Hållbarhet för exploateringsprojekt; (6) Fritextsvar: Tillämpbarhet för Naturvårdsverkets vägledningar inom exploateringsområden; (7) Fritextsvar: Byggnadstekniska åtgärder; (8) Fritextsvar: Kontroll av byggnadstekniska åtgärder; (9) Fritextsvar: Användning av EBH-stödet vid fysisk planering; (10) Fritextsvar: Diskussion av planprogram/planförslag med miljöhandläggare; (11) Fritextsvar: Konsekvenser av förorenad mark vid exploatering; (12) Fritextsvar: Förorenade områden i översiktsplaner; (13) Fritextsvar: Villkor/planbestämmelser; (14) Fritextsvar: Planläggning av förorenad mark; (15) Fritextsvar: Kontroll av undersökningar/skyddsåtgärder; (16) Fritextsvar: Diskussion av bygglovsansökningar med miljöhandläggare; (17) Fritextsvar: Vägledning/stöd för hantering av förorenade områden i den fysiska planeringen; (18) Fritextsvar: Behov av mer vägledning/stöd; (19) Fritextsvar: Kontakt för ytterligare vägledning/stöd; (20) Fritextsvar: Myndighet som ansvarar för planläggning/byggande på förorenade områden; (21) Fritextsvar: Konsekvenser av otydligt ansvar gällande planläggning/byggande på förorenade områden; (22) Fritextsvar: Möjliga lösningar av otydligt ansvar gällande planläggning/byggande på förorenade områden; (23) Fritextsvar: Exempel på icke-samstämmiga vägledningar/stöd; (24) Fritextsvar: Frågor med otillräcklig vägledning/stöd; (25) Fritextsvar: Konsekvenser för plan- och byggprocessen när aktiva exploatörer finns; (26) Fritextsvar: Avgränsning av efter behandlingsområde vid exploateringsdriven efterbehandlin
Schakta säkert : Säkerhet vid schaktning i jord
No full textSchakta säkert 2015 är en vägledning framtagen av Statens geotekniska institut (SGI) i syfte att öka säkerheten vid gräv- och schaktarbeten i jord. Dokumentet belyser de vanligaste orsakerna till ras och olyckor i samband med schaktningsarbeten och förklarar hur dessa risker kan hanteras genom geoteknisk förståelse, rätt arbetsmetoder och lämpliga skyddsåtgärder. Boken vänder sig till yrkesgrupper inom bygg- och anläggningssektorn, såsom entreprenörer, projektörer, arbetsledare och tillsynsmyndigheter och kombinerar praktiska exempel med rekommendationer som bygger på SGI:s erfarenheter och gällande föreskrifter. Syftet är att bidra till en säkrare arbetsmiljö och minska antalet olyckor vid arbete att schakta.Tillstånd från Svensk Byggtjänst att publicera i DiVA.</p
Erosion in river valleys in Sweden. Survey mapping of areas prone to erosion. Background material
No full textWermlandskajen - WP1 - Hållbart skydd av markmiljön – Inverkan av markens uppbyggnad och djup
No full textVid efterbehandling av förorenad mark är det många gånger riskerna för markmiljön som påkallar saneringsåtgärderna. Inom miljöbranschen diskuteras ofta hur efterbehandlingsåtgärder kan leda till fungerande markmiljö. Diskussionerna förs av problemägare, konsulter och tillsynsmyndigheter, dels generellt och dels konkret i enskilda projekt. Eftersom det är svårt att definiera vad som avses med en fungerande markmiljö kan beslut om kostsamma åtgärder tas utan att det finns ett relevant beslutsunderlag. De vägledningar som finns från Naturvårdsverket är inte detaljerade beträffande markmiljöfrågorna. Det har resulterat i att många aktörer inom branschen efterfrågar mer konkret vägledning än vad som finns idag. Markens ekosystem är komplext och i marken sker en samverkan mellan prokaryoter, eukaryoter, fungi och växter. I marken råder stor heterogenitet och beroende på bland annat markens densitet, syrehalt, pH, fukthalt, halt organiskt material, näringstillgång och textur varierar markens artsammansättning och därmed även de naturligt pågående processerna. Vid efterbehandling av förorenad mark är det därför viktigt att bestämma vilka markfunktioner som önskas och vilka fysikaliska och kemiska parametrar som behöver beaktas. Om marken är fri från föroreningar men övriga parametrar såsom textur, näring och organiskt material inte är gynnsamma kommer markens ekosystem ändå inte att vara i balans. Syftet med föreliggande projekt är att undersöka hur skyddet av markmiljö kan upprätthållas vid efterbehandling av förorenade områden genom att studera två frågeställningar: Hur inverkar markdjupet på markmiljön? Hur påverkar uppbyggnaden av efterbehandlad mark markmiljön? Dessa frågeställningar är ofta återkommande i kontakter mellan problemägare, konsulter och tillsynsmyndigheter och det råder oklarheter i hur frågorna bör beaktas vid efterbehandling av förorenade områden. Frågeställningarna ovan har undersökts i en litteraturstudie men projektet innefattar även en studie av hur dessa frågor behandlas av tillsynsmyndigheter idag, genom en enkät och intervjuer. Projektet visar att om efterbehandlingen syftar till att återskapa en fungerande markmiljö, för exempelvis grönområden eller odlingsområden, är återfyllnadsmassornas förmåga att stödja biologiskt liv givetvis av stor betydelse. Om marken däremot ska hårdgöras minskar förutsättningarna att uppnå en gynnsam markmiljö, även om markmiljön kan ha ett skyddsvärde även i sådana fall. I detta fall bör också hårdgörningens livslängd beaktas. I de fall där högsta skyddsnivå önskas bör därför marken inte hårdgöras. En slutsats är att efterbehandlingen bör fokusera mer på vad som ska åstadkommas med markområdet, både på kort och lång sikt. Det är viktigt att varje förorenad område bedöms för sig och att många faktorer beaktas vid efterbehandlingen såsom reduktion av föroreningsmängd, resurshushållning, materialåtervinning och koldioxidutsläpp.
Landslide risks in a changing climate - The Nors River valley. Impact assessment. Part 3: Advanced annexes
No full textI uppdraget har målsättningen varit att ta fram en enkel och generell metod för att visualisera konsekvenser av skred längs ett vattendrag. Konsekvenskartan ska tillsammans med sannolikhetskartan resultera i en skredriskkarta som kan utgöra ett översiktligt planeringsunderlag för identifiering av områden i behov av klimatanpassningsåtgärder
Preliminary guideline values for highly fluorinatd substances (PFAS) in soil and groundwater
No full textDet övergripande målet med denna publikation är att tillsynsmyndigheter (kommuner, länsstyrelser och Generalläkaren), konsulter och problemägare ska få ett stöd i sin bedömning av miljö-och hälsorisker av områden som är förorenade med PFAS. Riktvärden behövs även för prioriteringar och bedömning av åtgärdsbehovet av PFAS-förorenade områden. Metodiken kan även användas för framtagning av generella och platsspecifika riktvärden för olika PFAS-föreningar. I publikationen ges förslag på preliminära riktvärden för perfluoroktansulfonat (PFOS) i mark och grundvatten. För mark har två riktvärden beräknats, ett för känslig markanvändning och ett för mindre känslig markanvändning