Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Bedömning av befintliga väg- och järnvägsbankars stabilitet vid planering av stabilitetshöjande åtgärder. BIG A2015:5
Förbättring av bärighet hos befintliga järnvägsanläggningar. Teori och praktik
1) Inledning; (2) Teknik och regelverk; (3) Projekt Frövi-Ställdalen; (4) Spårläge och rälsnedböjning före och efter upprustning; (5) Rekommendationer; (6) Förslag på fortsatt forskning och utvecklingSGI Dnr 1604-0296</p
Klimatlasters effekter på naturlig mark och geokonstruktioner : Geotekniska aspekter på klimatförändringen
I Sverige förväntas klimatförändringen innebära bland annat förändrad temperatur, nederbörd och avrinning. Det kommer att få konsekvenser för markens byggbarhet och naturolyckor. Insatser av olika slag behövs för att klimatsäkra samhället, allt från storskalig omlokalisering till lokala tekniska lösningar och geotekniska förstärkningsåtgärder. Klimatförändringen påverkar markförhållandena och därmed ett stort antal befintliga geokonstruktioner och markens byggbarhet. Med geokonstruktioner avses stödjande eller bärande konstruktioner som antingen helt utgörs av jord eller berg eller vars funktion är beroende av omgivande jords eller bergs egenskaper. Exempel på geokonstruktioner är marköverbyggnad och markunderbyggnad, avvattnings- och infiltrationsanläggningar, markförstärkning, stödkonstruktioner, grundkonstruktioner för broar, byggnader och övriga anläggningar (pålade konstruktioner, plattgrundlagda konstruktioner och förankrade konstruktioner med hjälp av dragstag eller dragpålar). Geokonstruktionerna ska dimensioneras för olika laster, bland annat klimatlaster. Med klimatlaster menas exempelvis vattennivåer, vattenflöde, portryck (grundvattentryck), grundvattenflöde, temperatur, snölast och vindlast
Förorenad mark vid uppställningsplatser för fritidsbåtar. Inventering, undersökning, riskbedömning och åtgärd
(1) Inledning; (2) Branschhistorik; (3) Föroreningsproblematik; (4) Undersökningar; (5) Bedömning; (6) Åtgärder; Bilaga: (1) Checklista för undersökningssteg
Methodology for Quick Clay Mapping. Guidelines
Rapporten presenterar olika metoder för kartläggning av kvicklera, vilka metoder som rekommenderas och metodiken som omfattar geologiska förutsättningar för bildning av kvicklera samt olika geologiska, geofysiska och geotekniska metoder. Målgruppen är de som ska utföra kartläggningen, det vill säga geotekniker, geologer och geofysiker
Säkra bergslänter. Kunskapsläget och fallstudier
Ras i berg inträffar årligen runt om i Sverige. Vanligen sker rasen utan personskador eller allvarliga olyckor, varför många av rasen inte kommer till allmän kännedom. Även större ras beskrivs ofta enbart i lokalpress. Hur stora riskerna egentligen är för det svenska samhället har inte studerats eller beskrivits i detalj. För att exemplifiera de risker som föreligger och för att beskriva hur hanteringen av bergstabilitet idag sker vid byggnation och underhåll beskrivs några inträffade fall av ras i rapporten. Potentialen för allvarliga konsekvenser är tydlig för dessa fall, som alla ägt rum de senaste tio åren. Flera brister i hanteringen av slänter i nära anslutning till infrastruktur och bebyggelse belyses i rapporten. Det faktum att ras i berg sällan förorsakat allvarliga olyckor har lett till att dessa frågor haft låg prioritet, vilket inte är bra då följderna i enskilda fall kan vara katastrofala. En kunskapsgenomgång av koppling mellan väder- och klimatfaktorer visar att det finns tydliga samband mellan framförallt vattentryck, isbildning och ras i berg. Strukturer i berggrunden har stor betydelse för om och hur ett ras sker, men för sprängda slänter är geokonstruktion och utförande av sprängningen minst lika viktiga faktorer. I rapporten ges grundläggande geologisk och mekanisk kunskap för förståelsen för problematiken kring stabilitet i bergslänter
Oljelukt i jord : Orsaker och förslag till hantering
Denna rapport behandlar luktproblematik i anslutning till avfallsanläggningar, med särskilt fokus på deponigas och dess påverkan på omgivande miljö och befolkning. Luktutsläpp från avfallshantering kan orsaka betydande olägenheter för närboende och utgör en viktig aspekt i miljöprövningar och tillsyn. Rapporten redogör för källor till lukt, inklusive biologiska nedbrytningsprocesser, hantering av organiskt material samt utsläpp från deponier. Särskild vikt läggs vid karakterisering av emissioner och spridning i atmosfären. För att bedöma luktens omfattning och spridning används olika metoder, däribland fältmätningar, kemiska analyser och spridningsmodellering. Dessa kompletteras med beräkningar av lukttröskelvärden och jämförelser mot gällande riktlinjer. Resultaten visar att luktproblematik är starkt beroende av lokala förhållanden såsom meteorologi, topografi och anläggningens tekniska utformning. Studien belyser också svårigheten att kvantifiera lukt på ett enhetligt sätt, eftersom både subjektiva och objektiva metoder har begränsningar. Rapporten presenterar exempel på möjliga åtgärder för att minska luktstörningar, bland annat tekniska lösningar för gasinsamling, täckning av avfallsytor samt förbättrad drift och övervakning. Vidare diskuteras behovet av tydligare riktlinjer för lukt i miljölagstiftningen och vikten av fortsatt utveckling av mät- och bedömningsmetoder. Slutsatsen är att lukt från avfallsanläggningar utgör en komplex miljöfråga som kräver kombinerade insatser av teknik, regelverk och dialog med berörda intressenter. Rapporten bidrar med kunskap som kan användas vid planering, prövning och drift av avfallsanläggningar i syfte att minska risken för luktstörningar.This report addresses odour issues associated with waste management facilities, with particular emphasis on landfill gas and its impact on the surrounding environment and nearby residents. Odour emissions from waste treatment can cause significant nuisance for local communities and are therefore a central aspect in environmental assessments and regulatory supervision. The report describes key sources of odour, including biological degradation processes, handling of organic material, and emissions from landfills. Special attention is given to the characterisation of emissions and their atmospheric dispersion. To assess the extent and spread of odour, several methods are applied, such as field measurements, chemical analyses, and atmospheric dispersion modelling. These are complemented by calculations of odour threshold values and comparisons with existing guidelines. The results indicate that odour issues are highly dependent on local conditions such as meteorology, topography, and the technical design of the facility. The study also highlights the challenge of quantifying odour in a consistent manner, as both subjective and objective methods have their limitations. The report presents examples of possible measures to reduce odour disturbances, including technical solutions for gas collection, covering of waste surfaces, and improved operational routines and monitoring. Furthermore, it discusses the need for clearer regulatory guidance on odour and the importance of continued development of measurement and assessment methods. In conclusion, odour from waste facilities represents a complex environmental issue that requires a combination of technical measures, regulatory frameworks, and dialogue with stakeholders. The report contributes knowledge that can support planning, permitting, and operation of waste facilities with the aim of reducing the risk of odour nuisance
Landslide risks in a changing climate - The Säveån valley. Part 2: Method for mapping
(1) Inledning; (2) Utredningens genomförande; (3) Klimat; (4) Geologi; (5) Geoteknik; (6) Yt- och grundvattenförhållanden; (7) Erosion; (8) Stabilitetsberäkningar; (9) Sannolikhetsanalys; (10) Konsekvensanalys; (11) Analys av skredrisker; (12) Tolkning av resultat och fortsatt klimatanpassningsarbete; Bilagor: (1) Sektionsbeskrivning och sannolikhetsvärdering; (2) Sektionsbeskrivning klimatpåverkan; (3) Insamlade geotekniska utredninga
Sulfidjord - kompressionsegenskaper och sättningar. En studie av provbankar i Lampen och andra bankar
För att bidra till att öka kunskapen om hur sulfidjord beter sig samt hur detta ska beaktas vid byggande har ett forskningsprojekt genomförts vid SGI. Syftet har varit att för sulfidjord: (I) Öka kunskapen om kompressionsegenskaper inklusive krypegenskaper. (II) Ta fram förbättrade verktyg inom området sättningar vad gäller: (a) laboratorie- och fältförsök (b) fältmätningar (c) prognostisering avsättningar. (III) Ge praktiska rekommendationer för sättningsberäkningar. Forskningsprojektet har, förutom de två provbankarna i Lampen etablerade år 2010 av SGI, omfattat studier av väg- och järnvägsbankar på sulfidjord längs Norrlandskusten
Geo-calculation system with sustainability criteria. Amendment and implementation of Geo-calculation according to a governmental commission
(1) Beskrivning av uppdraget; (2) Geokalkyl i korthet; (3) Hänsyn till klimatpåverkan från grundläggningsåtgärder; (4) Hänsyn till schaktmassors användbarhet; (5) Utbildningspaket; (6) Utvecklingsbehov och möjlighete