Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Flyktiga petroleumföroreningar - Identifiering av föreningar som utgör en potentiell fara vid exponering av ångor
No full textSom ett steg i utvecklingen av en strategi för förbättrad karakterisering och riskbedömning av petroleumförorenade områden, har SGI genomfört ett projekt som kopplar till bedömning av risker för människors hälsa vid inandning av flyktiga föroreningar. Den metodik som beskrivs och tillämpas i denna rapport är tvådelad. Dels görs en bedömning av om en förening kan anses vara tillräckligt flyktig, dels om den är tillräckligt toxisk. Om båda dessa villkor är uppfyllda klassas föreningen som en potentiell fara för människor som exponeras för ångor. Metodiken är mycket grov och säger ingenting om de faktiska risker som flyktiga föreningar utgör inom ett specifikt område. Istället kan man se det som en faroidentifiering. När metodiken testats inom ramen för det genomförda arbetet, blir slutsatsen att det finns ett stort antal föreningar i petroleumprodukter som kan utgöra en potentiell fara för människor som exponeras för ångor. För att tillämpa metodiken krävs olika fysikalisk-kemiska data samt humantoxikologiska data. Fysikalisk- kemiska data finns redovisat för en betydande uppsättning av petroleumföreningar. Humantoxikologiska data utgörs av referenskoncentrationer i luft (RfC-värden) samt riskbaserad acceptabel koncentration i luft (eng. inhalation unit risk), RISKinh. Humantoxikologiska data saknas däremot för en mycket stor andel av de föreningar som finns i petroleumprodukter. Bristen på toxikologiska data sätter en begränsning i tillämpbarheten av metodiken eftersom metodikens ena ben, bedömning av om en förening är toxisk, inte går att utvärdera för dessa ämnen
Förutsättningar att bedöma klimatpåverkan från grundläggning och geokonstruktioner
No full textByggbranschen har en hög miljöpåverkan. Enligt Boverkets miljöindikatorer bidrog bygg- och fastighetssektorn med 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2016 (Boverket, 2019). Vid analyser av byggnaders klimatpåverkan bör hela dess livscykel inkluderas. I dagsläget fokuserar de analyser som görs generellt sett mest på klimatpåverkan från driftfasen medan det är mindre fokus på klimatpåverkan från byggfasen. Dessutom tas sällan byggnationens nödvändiga förberedande markåtgärder med i kalkylerna. I de fall klimatpåverkan av grundläggning och grundkonstruktioner analyseras sker det separat från bedöm-ningen av själva byggnadens klimatpåverkan. Enligt Sveriges Byggindustrier och IVA skulle klimatbelastningen från byggfasen öka med storleksordningen 50 procent om markberedning och grundarbeten ingick i klimatberäkningarna för en byggnad (Sveriges Byggindustrier och IVA, 2014). Det behövs således ökad kunskap och ökad insikt hos branschens aktörer gällande byggfasens och markåtgärdernas betydelse för klimatet, så att mer korrekta livscykelanalyser av byggnader kan göras. Denna rapport visar på vilka förutsättningar som finns för att beakta klimatpåverkan från grundläggningsmetoder nationellt
Pålning i förorenade områden. Kunskapssammanställning
No full textDenna rapport sammanfattar den litteratur som hittats men innehåller också allmänna introduktioner till pålning, föroreningar och riskbedömning. Dessa avsnitt vänder sig framförallt till dem som inte arbetar inom respektive område och kan förhoppningsvis underlätta kommunikationen mellan geotekniker, miljötekniker och tillsynsmyndigheter. Mot slutet av rapporten finns också en sammanställning av vad som behövs för att bedöma riskerna med att påla i ett förorenat område samt en diskussion om kunskapsluckor
Egenskapsförändringar med tid under befintliga bankar - delrapport 1 : Geotekniska undersökningar utförda av Banverket. Sammanställning och analys. BIG A2016-10
No full text(1) Överkonsolideringsgrad; (2) Skjuvhållfasthetsförändring under befintliga järnvägsbankar; (3) Andra egenskapers förändring under befintliga järnvägsbankar
Egenskapsförändringar med tid under befintliga bankar. Huvudrapport. BIG A2016-10
No full text(1) Litteraturstudie avseende egenskapsförändringar under bank; (2) Förändring av egenskaper bankar - teoretisk beskrivning; (3) Förslag på metodik för bestämning av odränerad skjuvhållfasthet under bank; (4) Förslag på metodik av naturlig vattenkvot, tunghet och portal under bank; (5) Analys av underlag från undersökningar utanför bankar; (6) Utvärdering av föreslagen metodik för bestämning av egenskaper under bank; (7) Kostnadsupskattning av föreslagen metodik
Siltslänter längs Ångermanälven. Metodik för parameterbestämning som underlag för stabilitetsberäkning
No full textStatens geotekniska institut (SGI) har i uppdrag av regeringen att genomföra skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige med anslag för klimatanpassning. Karteringen innefattar även en bedömning av klimatförändringens inverkan på skredrisken. De geologiska och geotekniska förhållandena längs Ångermanälven skiljer sig markant från de av SGI tidigare karterade älvarna; Göta älv, Norsälven och Säveån, för vilka jordlagren består av lös lera och slänter med måttlig höjd. Därför påbörjades tidigt ett arbete för att ta fram en utredningsmetodik för den konsultutredning av stabilitet som ska utföras inom skredriskkartering av Ångermanälven. Syftet med rapporten är att ge anvisningar för hur parametrar vid stabilitetsutredning längs Ångermanälven bör bestämmas. Detta inkluderar metodik för hur en jordmodell bör utföras med avseende på lagerindelning och hållfasthetsparametrar för en stabilitetsutredning. Den ger även underlag för framtagande av ett Riktlinjer för tekniskt arbete (Styrdokument) och för förfrågningsunderlag för stabilitetsutredning. Resultaten i denna rapport kan endast användas för aktuell sträcka utefter Ångermanälven och inte för någon annan lokal i Sverige utan att kompletterande provningar och analyser görs för dessa lokaler. Uppdraget som har pågått mellan åren 2015 och 2019 har omfattat många delmoment och ett flertal personer har varit engagerade under hela eller delar av arbetet
Egenskapsförändringar med tid under befintliga bankar. Rekommendationer. BIG A2016-10
No full text(1) Metodik för bestämning av odränerad skjuvhållfasthet under bank; (2) Metodik för uppskattning av naturlig vattenkvot, tunghet och portal under befintlig bank; (3) Metodik för uppskattning av egenskaper under bankarna i övriga sektioner i samma område; (5) Metodik för verifiering av beräknad hållfasthet och övriga bestämda egenskaper; (6) Förslag på forsatt arbet
GIS-verktyg och bearbetning av drönardata för generering av markprofil och överslagsberäkning av markstabilitet för riskminskande åtgärder : Stöd till räddningstjänsten i akuta ras- och skredsituationer
No full text(1) Bakgrund samt behovs- och målbeskrivning; (2) Utveckling av verktyget Plan/Profil; (3) Drönare för att fånga detaljerade och uppkomna geometriska förändringar vid skred; (4) Fältövning och diskussion med räddningstjänsten samt förslag till fortsatt arbete; Bilagor: (1) Manual ArcGIS Desktop; (2) Manual ArcGIS online webbversion
Markunderbyggnaders egenskapsförändringar med klimatlaster. BIG A2017-28
No full textUppgraderingar av det befintliga väg- och järnvägsnätet sker årligen, exempelvis för att öka kapaciteten eller kvaliteten och minska underhållet. Kontinuerligt underhåll av väg- och järnvägsnätet utförs som förebyggande underhåll eller som avhjälpande underhåll. Dessa åtgärder påverkas av geokonstruktionernas funktion dvs. dess egenskaper. Kunskapen om befintliga konstruktioners egenskaper är grunden för tillståndsbedömning, planerat effektivt underhåll och för att kunna projektera relevanta ombyggnadsåtgärder. Klimatförändringar kan förändra geokonstruktionernas egenskaper. Detta kan exempelvis bero på förändrad (minskad eller ökad) regnintensitet, vattennivå, grundvattennivå samt förändrade tjälnings- och tiningsförhållanden, kyla och snödjup. Målsättningen med detta projekt inom Trafikverkets forskningsprogram BIG (Branschsamverkan i grunden) är att en bedömning av egenskapsförändringar på grund av olika klimatförutsättningar ska kunna göras
Skredrisker i ett förändrat klimat. Prioritering för kartering
No full textSamhället behöver anpassas till den pågående klimatförändringen vid planering av bebyggelse och infrastruktur. För en effektiv klimatanpassning krävs planeringsunderlag och beslutsstöd som är flexibla, ämnesövergripande och tar hänsyn till lokala variationer. De bör också göra det möjligt att samordna olika åtgärder på regional nivå. Statens geotekniska institut, SGI, har sedan 2009 tilldelats statliga medel från anslag 1:10 Klimatanpassning för klimatanpassningsinsatser genom bland annat skredriskkarteringar, metodutveckling och nyttiggörande av material från karteringarna. Skredriskkarteringar har hittills utförts för Göta älv, Norsälven och Säveån och pågår för Ångermanälven. Kartläggningarna syftar till att ge ett heltäckande planeringsunderlag för respektive område längs vattendragen för att underlätta prioriteringar i kommuners och länsstyrelsers fortsatta arbete med att anpassa samhället till förändring i klimatet. År 2013 gjorde SGI en prioritering av vilka områden längs vattendrag som var i störst behov av en kartering, och gör nu en förnyad prioritering av kommande områden för skredriskkartering. Syftet med att göra en förnyad prioritering är ta fram en aktualiserad, långsiktig nationell plan för SGI:s arbete med skredriskkartering. Sedan 2013 har det tillkommit förbättrat och nytt underlag i GIS-format som också motiverar att ett nytt analysarbete görs av prioriterade vattendrag. Prioriteringsarbetet kan även användas som ett delunderlag i det nyligen uppstartade regeringsuppdraget, att identifiera särskilda områden i Sverige där det finns risk för ras, skred, erosion och översvämning som är kopplade till klimatet, som SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för