Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Stigande hav – tröskelanalys för Båstad kommun : Stöd för att hantera risker från höga havsnivåer och kusterosion, nu och i framtiden
No full textDenna rapport redovisar konsekvenser som kan drabba befintlig bebyggelse inom Båstad kommun vid höjda vattenstånd i havet. Studien analyserar sömlöst konsekvenserna av alla vattenstånd mellan 0 och 10 m (relativt höjdsystemet RH2000). Intervallet är medvetet valt brett för att ge bredd i typen av beslutssituationer där rapporten kan erbjuda stöd. Analyserna bygger på en överlagringsanalys mellan höjddata, byggnadsdata och tröskelnivåer. En tröskelnivå beskriver den nivå havet måste stiga till för att kunna översvämma en plats. Ofta är tröskelnivån och platsens marknivå samma sak, men om en plats skyddas mot översvämning av naturliga eller skapade höjdryggar så motsvarar platsens tröskelnivå den nivå havet måste stiga till för att den skyddande höjdryggen ska översvämmas. Rapporten visar det totala antalet byggnader inom Båstad kommun som riskerar att översvämmas från havet vid vattenstånd mellan 0 och 5 m (RH2000), oaktat byggnadens ändamål. Vidare visas antalet bostadshus, antalet flerfamiljshus och antalet byggnader som nyttjas för samhällsfunktioner, avgränsat till sjukhus, vårdcentral, brandstation, polisstation eller kommunhus, som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Härutöver visas det samlade taxerade värdet av bostadshus inom Båstad kommun som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Rapporten redovisar också hur stort vattendjupet vid översvämningsdrabbade byggnader riskerar bli vid olika vattenstånd, samt beskriver kommunens kustnära bebyggelsestruktur genom att länka byggnaders ändamål, tröskelnivåer och avstånd från kustlinjen. Detta är relevant för att bedöma erosionsrisker och risker kopplade till kustzonsinklämning/coastal squeeze. Rapporten kan läsas fristående, men den kompletterar även underlag från SMHI och MSB. Tillsammans kan de statliga underlagen ge kommunen både bredd och djup i sin förståelse av risker kopplade till höga havsvattenstånd och erosion, och kan därmed stärka kommunens förmåga att fatta robusta beslut även under stor osäkerhet
Långtidsegenskaper hoskalkcementpelare : BIG-projekt A2021-05
No full textI denna rapport redovisas ett forskningsprojekt om långtidsegenskaper hos kalkcementpelare som installerades i lera i tre fältlokaler för cirka 20-30 år sedan i anslutning till infrastrukturprojekt på svenska Västkusten. Syftet med forskningsprojektet var att genom kalkpelarsondering och provtagning av pelarna i fält och laboratorieförsök undersöka homogenitet och hållfasthet. Vidare var ett syfte att utveckla laboratorieutrustning och metodik för lakningsförsök för accelererad åldring och genomföra lakförsök på borrprover från pelarna. I fält genomfördes provtagning i pelarna med S-Geobor och i laboratoriet undersöktes hållfastheten hos borrkärnorna genom enaxliga tryckförsök och skjuvstansförsök. Homogeniteten hos pelarna undersöktes genom visuell inspektion och röntgentomografi av borrkärnor. Resultaten från undersökningarna visar att kalkcementpelarna har en betydligt högre hållfasthet efter 30 år än vad som ansattes vid dimensionering av förstärkningsåtgärden. Kalkcementpelarnas hållfasthet har ökat något i jämförelse med hållfastheten uppmätt vid pelarsonderingar som utfördes cirka 10 år efter installationen. Hållfastheten utvärderad från kalkpelarsonderingar i pelare i fält överensstämmer ej med hållfastheten utvärderad från laboratorieförsöken. Laboratorieförsöken visar generellt på en stor spridning i hållfasthet på ungefär samma nivåer, både mellan olika pelare och inom en och samma pelare. Sonderingsresultaten från kalkpelarsonderingar visar generellt på en större spridning i utvärderad hållfasthet mellan pelarna i respektive lokal de översta två metrarna än på djup därunder. Baserat på okulär bedömning av borrkärnor från pelare var det större variationer av bindemedlets blandning med leran de översta två metrarna än på djup därunder. Spridningen i hållfasthet mellan pelare, samt skillnaden i hållfasthet mot djup, har statistisk kunnat kvantifieras för pelarsonderingarna i fältlokal Håby. Vid pelarsondering kan vingen styra ur pelaren och gradvis gå från att mäta sonderingsmotståndet (hållfastheten) i pelaren till det i omgivande naturliga jorden. Vid analys av resultat från pelarsonderingar bör detta beaktas. Det fungerade bra att använda S-Geobor för att i fält ta upp kärnborrprover från kalkcementpelarna. Proverna var generellt av hög kvalitet. En modifierad utrustning har utvecklats för att i laboratoriet kunna genomföra forcerade laktester på prover tagna från stabiliserade pelare i fält.This report presents a research project on the long-term properties of lime-cement columns that were installed in clay at three field sites approximately 20–30 years ago in connection with infrastructure projects on the Swedish west coast. The purpose of the research project was to investigate homogeneity and strength through predrilled column penetration test (pillar sounding) and sampling of the columns in the field, as well as laboratory testing. A further aim was to develop laboratory equipment and methodology for leaching tests for accelerated ageing, and to carry out leaching tests on core samples from the columns. In the field, sampling in the columns was carried out with S-Geobor, and in the laboratory the strength of the core samples was examined through uniaxial compression tests and shear punching tests. The homogeneity of the columns was investigated through visual inspection and X-ray tomography of the core samples. The results of the investigations show that the lime-cement columns have significantly higher strength after 30 years than what was assumed in the design of the reinforcement measure. The strength of the lime-cement columns has increased somewhat compared with the strength measured in pillar soundings performed after about 10 years. The strength evaluated from the pillar soundings in the field does not correspond with the strength evaluated from the laboratory tests. The laboratory tests generally show a large variation in strength at roughly the same levels, both between different columns and within a single column. The probing results from the pillar soundings generally show a greater variation in evaluated strength between the columns at each site in the upper two meters than at greater depths. Based on visual assessment of the core samples from the columns, there were larger variations in the mixing of the binder with the clay in the upper two meters than below. The variation in strength between columns, as well as the difference in strength with depth, has been statistically quantified for the pillar soundings at the Håby field site. During pillar sounding, the vane can deviate from the column and gradually transition from measuring probing resistance (strength) in the column to that in the surrounding natural soil. This should be considered when analysing results from column probing. The use of S-Geobor for obtaining core samples from the lime-cement columns in the field worked well. The samples were generally of high quality. A modified apparatus has been developed to perform accelerated leaching tests in the laboratory on samples taken from stabilized columns in the field
Ny torvprovtagare : Utveckling och testning
No full textDet har funnits ett behov av att utveckla en ny torvprovtagare som kan möjliggöra fler lyckade provtagningar i torv och även kan förbättra kvaliteten på de prover som tas upp. Den gamla SGI-torvprovtagaren har i pågående forskningsprojektet hos SGI visat på flera brister. Det har särskilt varit problem att få upp prover i provtagningsrören för obelastad torv på myr. Behovet av en ny utrustning har identifierats både ur ett forsknings- och branschperspektiv. Med anledning av detta har SGI utvecklat en ny torvprovtagare som är uttestad och nu färdig att använda för provtagning. I denna rapport presenteras den nya torvprovtagaren och dess kringutrustning. Provtagarens delar och utvecklingsarbetet fram till färdig provtagare beskrivs. Slutligen ges rekommendationer kring utförande av provtagning i såväl tidigare obelastad torv som tidigare belastad och komprimerad torv. Den nya torvprovtagaren har använts med goda resultat, 2023 i en fältlokal i ett forskningsprojekt om torv. Den upptagna torven fyllde väl ut hylsorna axiellt och radiellt. Volymförändringen vid provtagningen förefaller vara liten eller försumbar i den styva och komprimerade torven från under bank och vara begränsad och liten i torven från myr. Detta tyder på bra kvalitet på tagna prover, men vad gäller prover från tidigare obelastad torv (exempelvis myr) bör volymändringen och provkvaliteten studeras närmare vid kommande provtagningar. Provtagningen i komprimerad torv under bank kunde genomföras genom konstant neddrivningshastighet medan provtagning i torv på myr behövde genomföras genom slag med hammare. Efter provtagningen genomfördes under 2024 vissa mindre modifieringar av provtagningsutrustningen huvudsakligen för att den ska kunna klara av slag med borrmaskinens hammare samt kunna evakuera eventuellt grundvatten som kan samlas överst i provtagaren
Torvs hållfasthet och stabilitet för bankar på torv : Torvs egenskaper under och vid sidan om bank
No full textErfarenheter i Sverige och internationellt visar att stabilitetsanalyser av befintliga järnvägsbankar på torvmark ofta resulterar i låga säkerhetsfaktorer. Detta har antagits huvudsakligen bero på att torvs hållfasthet underskattas i beräkningar. Det är ovanligt att brott av bankar inträffar under bruksskedet. I denna rapport redovisas ett forskningsprojekt om låg- och mellanhumifierad torvs hållfasthetsegenskaper. Syftet med projektet var att genom fältförsök bestämma hur den odränerade hållfastheten i vertikal/aktiv-riktningen förändras med tiden under bankar, genom laboratorieförsök undersöka hållfasthetsanisotropi samt studera beräknad säkerhetsfaktor för befintliga bankar med traditionell respektive ny metodik. Tre fältlokaler i Sverige med nedlagda järnvägsbankar har studerats där torvens hållfasthetsegenskaper har undersökts dels under bankarna, dels på myr vid sidan om bankarna. I fält genomfördes sonderingar med CiPPT (utvecklad i projektet), CPT, T-bar och vingförsök. Provtagningar har utförts med den gamla SGI-provtagaren och den nya SGI-provtagaren (testad i projektet). I laboratoriet har genomförts triaxialförsök, direkta skjuvförsök och olika kompressionsförsök. Beräkningar av stabilitet för de undersökta järnvägsbankarna har genomförts enligt föreslagen ny metodik i vilken torvens uppmätta hållfasthetsanisotropi och hållfasthetstillväxt beaktas. Som jämförelse har beräkningar av säkerhetsfaktorn utförts enligt traditionell metodik för undersökning och ansättande av hållfasthetsegenskaper för torv. Inom projektet har en ny metodik för att ansätta torvs hållfasthetsegenskaper utvecklats för förbättrad beräkning av stabilitet med odränerad analys för befintliga bankar på torv. En ny sonderingsmetod, CiPPT, har utvecklats, testats och kalibrerats. Det har tagits fram dels empiriska samband för CiPPT för bestämning av hållfasthet i torv, dels även en mindre CiPPT för sondering under befintlig järnväg eller väg. Olika empiriska samband för torvs hållfasthet, huvudsakligen kopplade till triaxialförsök och skjuvförsök, för praktisk användning har tagits fram. Resultaten i projektet indikerar att många befintliga järnvägsbankar och vägbankar på torv har tillräcklig stabilitet och behöver därmed inte förstärkas. Detta innebär en ekonomiskt och miljömässig besparing genom att koldioxidutsläpp undviks och naturresurser sparas. Slutligen ges i denna rapport rekommendationer som kan användas vid undersökning av hållfasthet i låg- och mellanhumifierad torv samt beräkning av stabilitet med odränerad analys för befintliga järnvägsbankar och vägbankar på torv.Experiences in Sweden and internationally show that stability analyses of existing railway embankments on peatland often result in low safety factors. This has primarily been assumed to be due to the strength of the peat being underestimated in calculations. It is uncommon for embankment failures to occur during the operational phase. This report presents a research project on the strength properties of low- and medium-decomposed peat. The purpose of the project was, through field testing, to determine how undrained shear strength in the vertical/active direction changes over time beneath embankments, to investigate strength anisotropy through laboratory testing, and to study the calculated safety factor for existing embankments using both traditional and newly proposed methodologies. Three field sites in Sweden with disused railway embankments were studied, where the strength properties of the peat were investigated both beneath the embankments and in adjacent bog areas. In the field, soundings were carried out using CiPPT (developed in the project), CPT, T-bar, and vane shear tests. Sampling was conducted with the old SGI sampler and the new SGI sampler (tested in the project). In the laboratory, triaxial tests, direct shear tests, and various compression tests were performed. Stability calculations for the investigated railway embankments were carried out using the proposed new methodology, which considers the measured strength anisotropy and strength development of the peat. For comparison, safety factor calculations were also performed using the traditional method for investigating and assigning strength properties of peat. Within the project, a new methodology was developed for assigning peat strength properties to improve stability calculations using undrained analysis for existing embankments on peat. A new sounding method, CiPPT, was developed, tested, and calibrated. Empirical correlations for CiPPT for determining peat strength were established, along with a smaller CiPPT device for probing under existing railways and roads. Various empirical correlations for peat strength, mainly related to triaxial and direct simple shear tests, were developed for practical application. The results of the project indicate that many existing railway and road embankments on peat are sufficiently stable and therefore do not require reinforcement. This results in economic and environmental savings by avoiding carbon dioxide emissions and conserving natural resources. Finally, this report provides recommendations that can be used for investigating the strength of low- and medium-decomposed peat and for calculating stability using undrained analysis for existing railway and road embankments on peat
1,4-dioxan inom områden förorenade med TCA och TCE : Riktad översiktlig undersökning av grund- och ytvatten
No full text1,4-dioxan är ett ämne som uppmärksammats som en ”contaminant of emerging concern” efter att det påträffats i dricksvattentäkter internationellt. I Sverige har ämnet fått begränsad uppmärksamhet och analyserats i liten omfattning. 1,4 dioxan har använts som tillsats i 1,1,1-trikloretan (TCA) och trikloreten (TCE). Syftet med undersökningen var att kartlägga eventuell förekomst av 1,4-dioxan i områden förorenade med TCA och/eller TCE i Sverige samt undersöka i vilka halter ämnet förekommer. Målet var att bedöma om det kan finnas behov av att inkludera 1,4-dioxan vid utredning av sådana områden i Sverige. Nio objekt valdes ut för studien, fyra med konstaterad förorening av TCA och TCE och fem med TCE. 1,4-dioxan påvisades i grundvatten vid sex av de nio undersökta platserna. I yt-vattenprov påvisades inte 1,4-dioxan vid någon plats. Rapporteringsgränsen för 1,4-dioxan varierade mellan 0,07 och 2 µg/L. De högsta halterna av 1,4-dioxan vid respektive objekt förorenat med både TCA och TCE var mellan 11,9 och 105 µg/L. Undersökningarna visar en tydlig koppling mellan TCA och 1,4-dioxan och en svagare koppling mellan TCE och 1,4-dioxan. Baserat på resultaten bedöms att 1,4-dioxan bör inkluderas vid utredning av om-råden förorenade med TCA. För områden förorenade med TCE bedöms det gene-rellt inte motiverat att utreda förekomst av 1,4-dioxan, men det kan vara relevant i vissa fall, exempelvis vid närhet till dricksvattenbrunnar.1,4-Dioxane has been identified as a "contaminant of emerging concern" following its detection in drinking water sources internationally. In Sweden, the substance has received limited attention and has been analyzed to a small extent. 1,4-Dioxane has been used as an additive in 1,1,1-trichloroethane (TCA) and trichloroethylene (TCE). The aim of the investigation was to map the potential presence of 1,4-dioxane in areas contaminated with TCA and/or TCE in Sweden, and to examine the concentrations at which the substance occurs. The goal was to assess whether there may be a need to include 1,4-dioxane in the investigation of such areas in Sweden. Nine sites were selected for the study: four with confirmed contamination by both TCA and TCE, and five with TCE only. 1,4-Dioxane was detected in groundwater at six of the nine sites. In surface water samples, 1,4-dioxane was not detected at any location. The reporting limit for 1,4‑dioxane varied between 0.07 and 2 µg/L. The highest concentrations of 1,4-dioxane at each of the sites contaminated with both TCA and TCE ranged between 11.9 and 105 µg/L. The investigations indicate a clear correlation between TCA and 1,4-dioxane, and a weaker correlation between TCE and 1,4-dioxane. Based on the results, it is recommended that 1,4-dioxane be included in the investigation of areas contaminated with TCA. For areas contaminated with TCE, it is generally not considered justified to investigate the presence of 1,4-dioxane, but it may be relevant in certain cases, such as in proximity to drinking water wells
Stigande hav – tröskelanalys för Varbergs kommun : Stöd för att hantera risker från höga havsnivåer och kusterosion, nu och i framtiden
No full textDenna rapport redovisar konsekvenser som kan drabba befintlig bebyggelse inom Varbergs kommun vid höjda vattenstånd i havet. Studien analyserar sömlöst konsekvenserna av alla vattenstånd mellan 0 och 10 m (relativt höjdsystemet RH2000). Intervallet är medvetet valt brett för att ge bredd i typen av beslutssituationer där rapporten kan erbjuda stöd. Analyserna bygger på en överlagringsanalys mellan höjddata, byggnadsdata och tröskelnivåer. En tröskelnivå beskriver den nivå havet måste stiga till för att kunna översvämma en plats. Ofta är tröskelnivån och platsens marknivå samma sak, men om en plats skyddas mot översvämning av naturliga eller skapade höjdryggar så motsvarar platsens tröskelnivå den nivå havet måste stiga till för att den skyddande höjdryggen ska översvämmas. Rapporten visar det totala antalet byggnader inom Varbergs kommun som riskerar att översvämmas från havet vid vattenstånd mellan 0 och 5 m (RH2000), oaktat byggnadens ändamål. Vidare visas antalet bostadshus, antalet flerfamiljshus och antalet byggnader som nyttjas för samhällsfunktioner, avgränsat till sjukhus, vårdcentral, brandstation, polisstation eller kommunhus, som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Härutöver visas det samlade taxerade värdet av bostadshus inom Varbergs kommun som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Rapporten redovisar också hur stort vattendjupet vid översvämningsdrabbade byggnader riskerar bli vid olika vattenstånd, samt beskriver kommunens kustnära bebyggelsestruktur genom att länka byggnaders ändamål, tröskelnivåer och avstånd från kustlinjen. Detta är relevant för att bedöma erosionsrisker och risker kopplade till kustzonsinklämning/coastal squeeze. Rapporten kan läsas fristående, men den kompletterar även underlag från SMHI och MSB. Tillsammans kan de statliga underlagen ge kommunen både bredd och djup i sin förståelse av risker kopplade till höga havsvattenstånd och erosion, och kan därmed stärka kommunens förmåga att fatta robusta beslut även under stor osäkerhet
Metodik för riskbedömning - naturliga bergslänter : Påverkan på anläggning vid blockutfall från omgivande fastighet
No full textRapporten redovisar metoder för att skapa underlag som stöd för att bedöma risker som finns på grund av potentiella blockutfall mot anläggning, samt ett verktyg för att bedöma effekten av skydd mot sådana utfall. Rapporten är ett resultat av ett forskningsuppdrag SGI bedrivit åt Trafikverket. Längs branta slänter vid Trafikverkets väg och järnvägar förkommer ras och skred. Trafikverket har rutiner för att underhålla bergslänter för att minimera risker på grund av instabila slänter i direkt anslutning till sina anläggningar. I omgivande slänter finns dock inga sådana rutiner. Trafikverket har därför önskat ett verktyg som stöd i riskbedömning med hänsyn till naturliga bergslänter – inför nybyggnation och i underhållet av vägar och järnvägar. En metod har tagits fram för att sålla bort risker för att enbart fokusera på bedömning av de slänter som har potential att utgöra risk, i en översiktlig riskbedömning. I ett skede för mer detaljerad riskutredning är det vanligt att det finns osäkerheter och stora kostnader för att bedöma och åtgärda risk. För att minska osäkerheter och precisera risk er har som stöd vid detaljerad riskbedömning en mer avancerad metod tagits fram. Den inkluderar datorsimulering av blockutfall. Föreslagen metodik syftar till ett bättre bedömningsunderlag för att minska risker för oförutsedda skadehändelser på grund av nedfallande block sker vid Trafikverkets anläggningar.
Spridning av PFAS i grundvatten : Simulerade halter över tid i en teoretisk grundvattentäkt
No full textPer- och polyfluorerade ämnen (PFAS) är ett samlingsnamn på en stor grupp syntetiskt framställda ämnen, som har använts under en lång tid tack vare sina smuts-, fett- och vattenavvisande egenskaper. Ett vanligt användningsområde har varit i brandskum, vilket innebär att många brandövningsplatser idag är förorenade av PFAS. Transporten av PFAS i grundvatten varierar beroende på vilken typ av PFAS som studeras. Dessa variationer kan till exempel resultera i att den maximala koncentrationen, som uppnås i en recipient nedströms föroreningskällan, kommer att skilja sig åt baserat på mindre skillnader i fördelningskoefficienterna för olika PFAS. I denna studie har SGI, på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt dessa effekter med hjälp av en fiktiv grundvattenmodell som är representativ för flera PFAS-förorenade områden. Syftet med grundvattenmodellering i denna rapport är att visa effekterna av skillnader i fördelningskoefficienter mellan olika PFAS samt hur dessa kan påverka en hypotetisk grundvattenförekomst. Den redovisade modelleringen ska inte betraktas som platsspecifik. Modellparametrar har valts för att vara representativa för en medelstor grundvattenförekomst. Tre olika åtgärdsstrategier simulerades: 40 år, 60 år och 80 år efter det att föroreningen antas ha uppstått (där 40 år efter det att föroreningen antas ha uppstått motsvarar nutid). Resultaten visar skillnader över tid mellan mindre mobila (exempelvis PFOS) och mer mobila (exempelvis PFHxS) PFAS. Vid en simulerad nutid hade mer mobila PFAS nått mer än 80 % av sin maximala koncentration vid uttagspunkten samtidigt som mindre mobila hade nått 24 %. Simuleringarna visar att en fördröjning av en åtgärd med 20 år kan resultera i att det tar mer än 20 år innan koncentrationerna vid recipienten återgår till ursprungliga nivåer. Tidig information om förekomst av PFAS-föroreningar i olika recipienter kan vara ett värdefullt underlag för riskbedömningar
Stigande hav – tröskelanalys för Kävlinge kommun : Stöd för att hantera risker från höga havsnivåer och kusterosion, nu och i framtiden
No full textDenna rapport redovisar konsekvenser som kan drabba befintlig bebyggelse inom Kävlinge kommun vid höjda vattenstånd i havet. Studien analyserar sömlöst konsekvenserna av alla vattenstånd mellan 0 och 10 m (relativt höjdsystemet RH2000). Intervallet är medvetet valt brett för att ge bredd i typen av beslutssituationer där rapporten kan erbjuda stöd. Analyserna bygger på en överlagringsanalys mellan höjddata, byggnadsdata och tröskelnivåer. En tröskelnivå beskriver den nivå havet måste stiga till för att kunna översvämma en plats. Ofta är tröskelnivån och platsens marknivå samma sak, men om en plats skyddas mot översvämning av naturliga eller skapade höjdryggar så motsvarar platsens tröskelnivå den nivå havet måste stiga till för att den skyddande höjdryggen ska översvämmas. Rapporten visar det totala antalet byggnader inom Kävlinge kommun som riskerar att översvämmas från havet vid vattenstånd mellan 0 och 5 m (RH2000), oaktat byggnadens ändamål. Vidare visas antalet bostadshus, antalet flerfamiljshus och antalet byggnader som nyttjas för samhällsfunktioner, avgränsat till sjukhus, vårdcentral, brandstation, polisstation eller kommunhus, som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Härutöver visas det samlade taxerade värdet av bostadshus inom Kävlinge kommun som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Rapporten redovisar också hur stort vattendjupet vid översvämningsdrabbade byggnader riskerar bli vid olika vattenstånd, samt beskriver kommunens kustnära bebyggelsestruktur genom att länka byggnaders ändamål, tröskelnivåer och avstånd från kustlinjen. Detta är relevant för att bedöma erosionsrisker och risker kopplade till kustzonsinklämning/coastal squeeze. Rapporten kan läsas fristående, men den kompletterar även underlag från SMHI och MSB. Tillsammans kan de statliga underlagen ge kommunen både bredd och djup i sin förståelse av risker kopplade till höga havsvattenstånd och erosion, och kan därmed stärka kommunens förmåga att fatta robusta beslut även under stor osäkerhet
Stigande hav – tröskelanalys för Landskrona kommun : Stöd för att hantera risker från höga havsnivåer och kusterosion, nu och i framtiden
No full textDenna rapport redovisar konsekvenser som kan drabba befintlig bebyggelse inom Landskrona kommun vid höjda vattenstånd i havet. Studien analyserar sömlöst konsekvenserna av alla vattenstånd mellan 0 och 10 m (relativt höjdsystemet RH2000). Intervallet är medvetet valt brett för att ge bredd i typen av beslutssituationer där rapporten kan erbjuda stöd. Analyserna bygger på en överlagringsanalys mellan höjddata, byggnadsdata och tröskelnivåer. En tröskelnivå beskriver den nivå havet måste stiga till för att kunna översvämma en plats. Ofta är tröskelnivån och platsens marknivå samma sak, men om en plats skyddas mot översvämning av naturliga eller skapade höjdryggar så motsvarar platsens tröskelnivå den nivå havet måste stiga till för att den skyddande höjdryggen ska översvämmas. Rapporten visar det totala antalet byggnader inom Landskrona kommun som riskerar att översvämmas från havet vid vattenstånd mellan 0 och 5 m (RH2000), oaktat byggnadens ändamål. Vidare visas antalet bostadshus, antalet flerfamiljshus och antalet byggnader som nyttjas för samhällsfunktioner, avgränsat till sjukhus, vårdcentral, brandstation, polisstation eller kommunhus, som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Härutöver visas det samlade taxerade värdet av bostadshus inom Landskrona kommun som riskerar att översvämmas vid vattenstånd mellan 0 och 10 m (RH2000). Rapporten redovisar också hur stort vattendjupet vid översvämningsdrabbade byggnader riskerar bli vid olika vattenstånd, samt beskriver kommunens kustnära bebyggelsestruktur genom att länka byggnaders ändamål, tröskelnivåer och avstånd från kustlinjen. Detta är relevant för att bedöma erosionsrisker och risker kopplade till kustzonsinklämning/coastal squeeze. Rapporten kan läsas fristående, men den kompletterar även underlag från SMHI och MSB. Tillsammans kan de statliga underlagen ge kommunen både bredd och djup i sin förståelse av risker kopplade till höga havsvattenstånd och erosion, och kan därmed stärka kommunens förmåga att fatta robusta beslut även under stor osäkerhet