Stockholm University of the Arts
Not a member yet
538 research outputs found
Sort by
Alanisse : an essay about synchronisation
No full text‘Alanisse’ is a performance by Maya Giraudet and Saga Ivéus Wenglert, putting different forms of synchronisation in the center to explore language, speech, listening and (mis)communication. The performance is framed as a game for two players, with the purpose of making the third entity Alanisse appear and perform. During the game Alanisse speaks to, through and with the performers and the audience. This essay investigates the role of synchronisation and the various forms it found within this project
NATALIA: STADIUM WORLD TOUR
No full textNATALIA: Stadium World Tour examines through the lens of contemporary dance performance within large-scale popular music events. Situating the tour within the broader discourse of concert dance, spectacle, and popular culture, the study navigates how choreography functions not only as entertainment but as a critical tool for narrative construction, identity expression, and audience engagement. Through analysis of selected performances, choreographic structures, rehearsal processes, and spatial dynamics, the research explores the integration of commercial dance vocabularies with theatrical and cinematic aesthetics. The study contributes to mass media contexts and the evolving place of choreography in global entertainment industries.
Susinnan och Grevanna : Ett praktiskt utforskande av två karaktärers tekniska och dramatiska aspekter för att renodla mitt arbete och utveckling som sångare.
No full textUnder lång tid har frågor kring röstfack och rollstudier inom opera varit ett ämne för reflektion. Redan i början av min klassiska sångarbana blev det tydligt för mig att yngre sångare ofta tilldelas rollen som Susanna, medan mer erfarna och mogna sångerskor får ta sig an rollen som Grevinnan; oftast med motiveringen att Grevinnan tycks vara för svår att sjunga i ett tidigt stadium av sångarutvecklingen (Cone, 1974, s. 45).Dessa roller tycks representera olika stadier i en sångares karriär och speglar samtidigt röstliga karaktärer som ofta delas upp mellan lyriska sopraner och de mer fullyriska. Vad är det som egentligen skiljer sig mest mellan dessa karaktärer om vi utgår ifrån de mest framträdande aspekterna ålder, röstkaraktär och status? Är det en så kallad mogenhet och värme i rösten som krävs för en stark Grevinna, eller vilka kvaliteter är det som behövs som tillägg för att hon ska komma till sin rätt? Vad är mest behjälpligt för en vacker klang och när stöter man på tekniska utmaningar? Är verkligen Grevinnan svårare som roll ur teknisk bemärkelse medan Susanna är mer lättillgänglig även för mer ovana röster? Vad är fakta och vad är fördomar i sammanhanget? Och slutligen: Vilken är min egen uppfattning och är min bild av hur omvärlden ser på rollerna faktiskt sann
Om ett forskningsprojekt som ändrade riktning
No full textMin forskningsfråga handlade om hur scenaktörer, huvudsakligen mimskådespelare och cirkusartister, arbetar med, eller skulle kunna arbeta med, intention/vilja i sina rörelser när de är involverade i mer komplicerade moment som akrobatik.
Att gestalta klaverutdrag : operarepetitörens perspektiv
No full textEn repetitör är en pianist vars uppgift är att musikaliskt instudera sångarnas partier, både i utbildningssammanhang och i professionella sammanhang inför föreställningar. Det tillkommer spel under sceniska repetitioner, orkesterspel under föreställning och repetitionsdirigering. Det händer också ofta att pianister får ackompanjera hela operaföreställningar, när man inte har möjlighet att anlita en orkester. Ett klaverutdrag är i sin tur ett arrangemang eller en komprimerad version av en orkestersats, som är skriven för piano. Pianot får ofta agera orkester på grund av sitt breda register och möjlighet att spela många toner samtidigt. Det gör att pianot ofta får ersätta orkester i väldigt många sammanhang. Det kan vara ackompanjemang av andra soloinstrument, agera orkester i operasammanhang, balettrepetitioner och liknande. Å andra sidan är det ett instrument som saknar väldigt många av kvaliteterna som många av orkesterinstrumenten har. Tonen på ett piano dör ut ganska snabbt, det går inte att utveckla en ton i styrka och intensitet utan att ta om den. Det medför en del utmaningar med att försöka återskapa orkesterklang på piano. Jag är själv pianist och repetitör och använder klaverutdrag i mitt arbete nästan dagligen. Intresset för att utforska den orkestrala klangen i klaverutdrag väcktes ganska tidigt, redan under mina studier på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, när jag spelade en sångcykel av Gustav Mahler och arbetade med hans orkestrering av sångcykeln. Att arbeta med att utveckla gestaltningen av orkesterklangen är inte bara ett intresse, det är dessutom absolut nödvändigt för varje repetitör. Därför valde jag att utforska det här spåret i mitt magisterarbete.Min främsta forskningsfråga i det här arbetet lyder som följande: Hur gestaltar jag operamusik för orkester på pianot utifrån klaverutdrag med hjälp av partitur och befintliga inspelningar? Eftersom jag som operarepetitör jobbar med sångare, är det också relevant att ta in deras perspektiv, därav min andra fråga, eller en underfråga: Vilka val i gestaltningen av klaverutdraget främjar arbetet med sångare bäst?
Hur kan jag förvränga verkligheten? : -Ett praktiskt och emotionellt ljus
No full textExamensföreställningen Armie Hammars längtan efter jodren spelades på Stockholms Konstnärliga Högskola, Studio 2, i mitten på maj 2024. I min uppstts diskuterar jag om hur man kan göra ett rent praktiskt ljus spännande konstnärligt genom ett emotionellt ljus. Hur påverkar en lång fade med en färgade toning föreställningen samtidigt som ljuset hjälper till att höja förståelsen av texten? Vad färgvalen ger, en varm vit färg till en grön sjukligare färg. En monokrom färgsättning.
The Dark Summer : A Reconstructing Documentary Film Journey
No full textThis is a journey of making a reconstructing documentary film about three brothers, who survived the mass-execution in 80s in Iran. The brothers who appeared in the main court of justices in Stockholm in 2020, in order to recognise the detained executioner and also testify what the prisoners had been through at the time. The filmmaker sat in the court and observed that the court was inappropriate place for them to tell their very sensitive and personal stories. She decided to reconstruct the spaces and let the stories be heard by a wider audienc.
Nära inpå och långtifrån : En undersökning om sceniskt uttryck från olika perspektiv
No full textThis work examines the laboration of an opera scene performed from three different perspectives and distances. With my own experience of learning acting from two different schools I have in this project developed a method through observing the different feelings and experiences when acting for three different viewpoints. One being as close as a movie camera would be, the second resembling a smaller hall and the third resembling a bigger theater. The purpose and hope for this project would be to connect the similarities and differences in each take and work toward creating honest acting in every form and size one might be asked to perform. Not only did I observe the different impulses and instincts created in me within each take but I also discovered that this could become a method I will use in the future as it brought me closer to my character by going from ”small” to big” in a methodical way
What is my Fach ? : Accepting confusion
No full textI have researched how one can improve ones learning eventough you might not know what your voice type is yet. It is a personal account on my process where I have develloped tools that I and hopfully others can use in the future.
Kroppslig läsning : Att överbrygga skådespelarens arbete med kroppen som instrument, det undermedvetna och dramatisk text.
No full textKroppslig läsning är en reflekterande text om att överbrygga skådespelarensarbete med kroppen som instrument, det undermedvetna och dramatisk text. I ett ständigt pågående sökande efter en kroppslig metod för repetitionsarbete omprövar jag och ibland ifrågasätter det vokabulär som jag själv använder mig av för att kommunicera mitt praktiska arbete och erfarenhet. Genom denna text har jag gjort en ansträngning att beskriva min metod som i det dagliga arbetet ofta sker genom ordlösa handlingar, fysiska skeenden och där mina språkliga påståenden är fyllda med öppna, poetiska liknelser och symboler. Jag försöker inte påvisa att min metod skulle vara lösningen på en ultimat repetitionsteknik. Jag hoppas i stället på att väcka frågor kring skådespelarens arbete med den dramatiska texten på kroppsliga villkor. Min intention är att lägga fram en pusselbit till den pågående dialogen om ett förkroppsligat arbete med dramatisk gestaltning