Stockholm University of the Arts
Not a member yet
538 research outputs found
Sort by
Motivation in dance : Intrinsic and extrinsic motivation of adult evening class pupils
No full textThe purpose of this study is to examine what motivates adult pupils to participate evening dance classes at School of Dance and Circus. In addition to this, the purpose is to find out if their motivation is more intrinsic or extrinsic. Furthermore, the study aims towards investigating how dance pedagogues can develop their teaching with this specific target group to support the pupil’s interests and desires. The questionnaires of one evening dance course consisting of 11 pupils are analysed with Grounded Theory. The results show that there are 15 motivational factors: Joy, Development in dance, Physical development, Promotion of mental well-being, Other activity and Other form of training, Price, Curiosity, Cognitive development, Challenge, Aesthetics, Different experience of dance class, Social interaction, Prevention of pain and Prevention of injuries. The first six ones can be summarized as Self-fulfilment that work as the basis for the theory of the study. It is also shown that the motivation of the target group is more intrinsic than extrinsic. Promotion of experience of flow and creativity, preference of using mastery goal structures and teaching with direct instructions enforce intrinsic motivation and serve pupils’ interests and desires. These are suggested to dance pedagogues to use for developing their teaching with this target group
Den Inre Kritikern : tankar om skapande och självkritik
No full textJag sökte utbildningen därför att jag hade ett uppdämt behov av att reflektera och komma vidare i min kreativa utveckling. När jag kom till Svarta Speglar var jag alltså i begrepp att börja något nytt, som legat och pockat på i flera år men av olika skäl inte kommit fram. Jag ville bli mera självständig och fristående i mitt skapande. Jag ville arbeta med min egen musik och mig själv även som artist och sångerska, inte enbart instrumentalist och bandmedlem. Jag såg det som så att orsaken att jag inte drivit mina egna projekt ligger hos mig själv och delvis grundas i överdrivet negativ självkritik. Därför valde jag efter viss tankemöda att utforska den inre kritikern och hur den kan gå bärsärkagång och allvarligt skada vårt - mitt - konstnärskap. Då jag kom till kursen mottogs jag med värme av mina nya klasskamrater som redan börjat två dagar tidigare. De teater- och yogaövningar som gjordes på golvet öppnade upp och svetsade samman gruppen på ett djupare plan än enbart ord kan göra. Klassen kallas för ”kören”, inspirerat av den grekiska kören. Vi skulle spegla varandra och använda oss av varandras erfarenheter och blickar i arbetet. Utmaningarna haglade, vi arbetade hårt och jag njöt. Nästa fas innebar att var och en skulle leda gruppen i ”labb” där man skulle utforska sin konstnärliga frågeställning. Jag utforskade ledarskap, röst, negativa tankar,var de kommer ifrån och ritualer för att göra sig av med dem, och som avslutning bjöd jag in gruppen att musicera med mig. Jag hade även en konstnärlig utmaning: att spela egna, nyskrivna låtar ensam för gruppen. Allas labb var djupa, tankeväckande och kraftfulla, och många gånger emotionellt omskakande. Det var ett stort privilegium att få delta i så många kreativa människors processer som de delade med så stor öppenhet och stort mod. Andras processer närde och hjälpte min. Svarta Speglar handlar mycket om att få syn på saker och att våga pröva. Enkelt och svårt samtidigt. I nästa fas arbetade vi med att skriva, vilket mest kändes som en underbar lek för mig, något jag inte gjort, förutom sångtexter, på oerhört länge. Här fick vi backa från det emotionella jobbet och ta in de mentala processerna mera, observera och arbeta med former. Delvis pga mycket intensivt arbete även utanför skolan var jag uttröttad efter påsk då vi skulle göra ett andra labb. Jag föll ned i en svart svacka av ifrågasättande, kraftlöshet och apati. Vi arbetade med clown och schamantekniker som går djupt i det undermedvetna och inte tillåter förställning på något sätt. Gamla sår revs upp och mitt förtroende fick en knäck. Jag var vilse och övervägde att sluta på kursen. Frasen ”De Brända Landen” ekade i mitt huvud. Var jag slut? Var det ens meningsfullt att fortsätta försöka utvecklas? En gammal bok föll då ur min bokhylla: Hal & Sidra Stone: Voice Dialogue. Jag bestämde mig för att göra övningar ur boken och renodla och gestalta vad boken kallade min Inre Kritiker - låta den komma till tals helt ostörd och låta mina klasskamrater intervjua den. Detta gjorde jag i mitt andra labb. Det jag kom fram till då redovisades på scen i publikmötet vid terminsavslutningen. Efter sommaren återförenades vi. Jag hade jobbat som teatermusiker under sommaren i min vanliga musikerroll som medlem i ett band. Reflektion och inre utveckling hade fått vänta. Vi reste till Tallinn och arbetade med en kraftfull teknik som kallas Kroppslig läsning av platser. Denna teknik leder till ett förhöjt medvetandetillstånd och en intensiv närvaro i nuet. Sedan filtreras 2. ens upplevelser genom ens eget urval bland de intryck man minns. Slutresultaten kan ofta förvåna och säga något om en själv, samt ge stoff till konstnärligt arbete. Denna termin har för mig handlat om uppsamlande men även gett nya upptäckter. Saker har mognat och frågeställningen djupnat och blivit mer komplex. I dagsläget vill jag skriva om Den Inre Kritikern, och också om historier vi berättar om oss själva, och om att läka emotionella sår genom kreativiteten
Det dolda : Filmen om Carina
No full textA written work about the process of working with the experimental film Carina
To let things unfold (by catching the centre)
No full textThe research project wasconducted by Jan Burkhardt and Cecilia Roos between 2016-2018 and financed by Stockholm University of the Arts. The research started with the pilot study Gestures of exchangefrom a shared interest in how performers exchange methods during an artistic process and our aim was to explore different ways of articulating that. During that study we realized that our interest was rather in how we can experience each other’s methods through sensation. That brought us into To let things unfold (by catching the centre), where we have been working on expanding the notions of sensation and practicing different ways that experiences of sensation can be used as a material in choreographic processes. The questions we have asked ourselves are:What is the role of sensation in choreographic processes?In what ways are sensations exchanged, transformed and transacted between performers in a creative process?What kind of possibilities can emerge out of purposelessness?The act of sharing became our primary research practice supported by sensation as one of the fundaments for sharing. The completed activities and the result of the research will be published in Nordic Journal of Dance in October 2019
Mamma och maskinen
No full textDen här uppsatsen består av en samling texter som jag skrivit under tiden jag arbetat med filmprojektet ME och relaterar till tankar och idéer som jag känt ett behov av att formulera. Texterna ligger kronologiskt i den ordning de skrevs, över en period på cirka 2 år. Texterna är hämtade från mobilanteckningar, utdrag från min produktions-loggbok, skriv-övningar, samt nedtecknade reflektioner skrivna för denna uppsats. Jag ser på texterna som dokumentära spår att följa. Min utgångspunkt har varit att arbeta med textmaterialet på samma sätt som jag jobbar med filmat material. Jag har därför begränsat mina möjligheter att ändra på eller skriva om texterna
Front
No full textFRONT in the anthology Thinking Alongside is a text from the performance practice Front, Facing and Dis/Orientation by Chrysa Parkinson. The publication "Thinking Alongside" is an appendix to Ingri Midgard Fiksdal's artistic PhD project "Affective Choreographies" (2013-2018). The project started within the framework of The Norwegian Artistic Research Program, and was in 2018 transferred to the new PhD program in artistic research at Oslo National Academy of the Arts. Artistic practice is at the core of this program. This publication is designed by Aurora Bratli Brunvoll in dialogue with Signe Becker and Ingri Midgard Fiksdal
An imminent danger of collapse
No full textBoka ser på tekstens og dramaturgens rolle i teaterkompaniet Verk
Composing The Performance : An Exploration Of Musical Composition As A Dramaturgical Strategy In Contemporary Intermedial Theatre
No full textThis thesis explores musical composition in the context of contemporary theatre. It suggests methods where compositional thinking – broadly understood – can be used as a dramaturgical device in the creation of theatre performances. Such musicalization of theatre provides new methods for an artistic practice and questions traditional artistic hierarchies and working structures. The investigation departs from a process of transference of radiophonic art to stage performances. From this a series of interdisciplinary works in the intersection between concert, theatre performance, radio play and music theatre has been created, each with different approaches to the roles and functions of musical composition. Through these works the creative processes and methods are examined and analysed. The notion of vertical dramaturgy and polyphony in theatre contexts is discussed and demonstrated, which pinpoints the significance of interaction between the elements of a performance. The interplay between dramatic writing, acting methods and musical composition is under scrutiny, as is the way in which visual elements as video, light and scenography are integrated into polyphonic theatre experiences. Transformation is an essential compositional and dramaturgical tool as it allows a performance to move seamlessly between different art forms, continuously creating new relationships. Through the research a model for interdisciplinary, collaborative work in performing arts emerges. The concepts of Shared space and Shared time are introduced and enable a collective ‘thinking-through-practice’ and expansion of the artistic roles. This joint arena of space and time opens up new connections, interactions and mutual exchanges between artists and art forms. The outcome provides a range of artistic methods in the field of contemporary intermedial theatre where musical composition is one of the dramaturgical devices for composing the performances
On Temperament, Steps and other Apparatuses of my Choreographic Practice:
No full textSimilarly to how I write dance, my approach to writing this essay will be descriptive, in such a way developed by Simon Hecquet and Sabine Prokhoris in their book Fabriques de la Danse1. Description for them is a way to construct gazes or manners of seeing2 and not merely the communication of a preexisting gaze. In such, it is a mode of giving accounts to another as well as to oneself. In this giving of accounts, my aim is to dissect some of the choreographic apparatuses I have been developing throughout the years, analyse what they do and if they are useful in fulfilling what I want my work to do. This essay will consider my entire body of works and will especially focus on the current work ’d he meant vary a shin’s, a dance trio for Eva Honings, Lena Schattenberg and myself
Granatäppleblomknopp : rytm som dramatisk båge
No full textABSTRACT How can I as a Swedish dancer devoted to the Indian classical dance form, kathak, re root it into my own cultural sphere? And express topics beyond the Sub Indian continent without diluting the essence of the art form? I don’t want to create a new dance style.I don’t want to add anything. I want to explore and investigate how I within the tradition of kathak dance and Hindustani music can shuffle the classical format in order to create a longer narrative. To create a dramaturgical nerve in the performance and take it further than the traditional short dances and compositions connected by being strung together on a basic rhythm. During this work I have followed different strands of evolution within me as a kathak dancers as well as personal experiences that has led up to this need of making it my kathak dance, rather than my Indian kathak dance. It’s also a close study of the relationship between a student and her master and how the master forces his student to mature to become her own master. I want to use the kathak dance as an artistic expression to create performances based on topics interesting to me. I want to use the rhythmical patterns to enhance, elaborate and ornament the story told. How can I use the bols and sound from the kathak dance and Hindustani music? What happens if I instead of using bols create similar material but based on the Swedish language? The unexpected result of my research, the unexpected finding of what happened with me after I decided to drop India, and to focus my gaze to my own cultural space by being a native Swedish person living in Stockholm was that I lost my dance. I lost my geography.