RISE – Research Institutes of Sweden
Not a member yet
7718 research outputs found
Sort by
Structure-Modified Zeolites for an Enhanced Production of Bio Jet Fuel Components via Catalytic Pyrolysis of Forestry Residues
No full textAromatic hydrocarbons are important components of jet fuels mainly due to their effects on lowering the freeze point, enhancing the lubricity, and preventing the fuel leakage in the engines and fueling systems by interacting with their polymer seals. Produced from fossil resources, jet fuel consumption contributes to rising atmospheric CO2 levels. Therefore, efficient utilization of renewable resources, such as biomass, to produce jet fuel components is an important step toward building a sustainable society. Hence, structure-modified zeolite catalysts that determine a high selective production of aromatic HCs in the range of jet fuel chemicals from biomass via catalytic pyrolysis were synthesized and engineered in a PyroGC-MS/FID system. The structure-modified catalysts of hierarchical HBeta (HRCHY HBeta) and defect-free nano-sized crystals ZSM-5 (ZSM-5-F) were used to selectively deoxygenate the reactive species in biomass pyrolysis vapors leading to a high production of renewable jet fuels (bio jet fuels; BJFs). The morphology of zeolites were designed for an enhanced diffusion of biomass pyrolysis vapors and upgraded products, in and out of the catalyst, to selectively produce monoaromatic HCs. A comprehensive comparison of the experimental and theoretical results obtained from biomass pyrolysis using the commercial catalyst of HBeta and the structure-modified catalysts of hierarchical HBeta and defect-free ZSM-5 was accomplished in in-situ and ex-situ catalytic configurations. Meanwhile, the catalytic performance of the ZSM-5-F catalyst in the conversion of a biomass pyrolysis oil model into jet fuel chemicals was investigated using a fixed bed catalytic reactor. Open access funding provided by RISE Research Institutes of Sweden. The authors would like to thank the Swedish Energy Agency for fnancially supporting this study via the project P2021-00086</p
Filtermaterial i markbaserade avloppsanläggningar : Hållbara alternativ till naturgrus
No full textDet filtermaterial som används i markbaserade avloppsanläggningar, avsedda för rening av hushållsspillvatten, utgörs traditionellt av naturgrus. Kring hälften av de små avloppsanläggningarna i Sverige bedöms vara markbaserade anläggningar. Samtidigt finns en målsättning om att minska det nationella naturgrusuttaget, och det är inte tillåtet att etablera en naturgrustäkt om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett alternativt material. Detta med anledning av att naturgrus betraktas som en ändlig resurs av stor betydelse för Sveriges dricksvatten försörjning, med tanke på naturgrusförekomsters förmåga att lagra vatten och potential att därmed utgöra vattentäkter. Detta projekt har syftat till att identifiera material som skulle kunna ersätta naturgrus som filtermaterial i markbaserade avloppsanläggningar, samt att bedöma teknisk funktionalitet och hållbarhet hos dessa alternativa material. Bedömningen av hållbarhet har delats in i miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Projektets huvudsakliga frågeställningar var: 1. Vilka material har högst potential som hållbara filtermaterial i markbaserade avloppsanläggningar? 2. Vilka ytterligare studier behövs för att bättre kunna utvärdera respektive materials potential samt optimera användningen av dessa material som filtermaterial? Inledningsvis identifierades 35 potentiella filtermaterial, baserat på erfarenhet hos projektgruppen men också genom inhämtning av förslag från externa parter och litteratursökningar. För att avgränsa studiens omfång beslutades att sju filtermaterial skulle väljas ut för vidare undersökningar, här benämnda djupstudie. Urvalet av material till djupstudien gjordes baserat på hur mycket litteraturdata som fanns tillgänglig rörande respektive material. Bedömning av mängden tillgängliga litteraturdata baserades på litteratursökning via den vetenskapliga databasen Scopus, där artiklar som inkluderade tema avloppsrening samt filtrering söktes ut (1 529 artiklar identifierades). Urvalet av de sju filtermaterialen baserades också på om det gick att hitta en expert som kunde ställa upp och svara på frågor gällande respektive material. Experterna var viktiga för projektet då det bedömdes vara svårt att få fram heltäckande information om respektive material och hållbarhetsaspekt enbart via litteraturkällor. Den litteratur som sökts fram användes som databas för att undersöka filtermaterialens tekniska funktionalitet med avseende på reningseffektivitet (för organiskt material, fosfor, kväve, metaller, bakterier och virus samt organiska mikroföroreningar). För att bedöma materialens potential med avseende på övriga kriterier utfördes ytterligare riktade informationssökningar via vetenskapliga databaser samt bredare sökmotorer (för att finna ”grå” litteratur och andra rapporterade erfarenheter). Dessutom hölls workshops och intervjuer med de experter som identifierats.8NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 7160Filtermaterial i markbaserade avloppsanläggningar – Hållbara alternativ till naturgrusDe sju material som valdes ut för djupstudien var: • Ballast från tvättade schaktmassor • Bark • Bergkross • Biokol • Däckklipp • Krossad betong • Grov morän Bedömningen av materialen skedde genom multikriterieanalys (MKA). MKA är en väletablerad beslutsstödsmetod som används då olika beslutsalternativ, i detta fall val av filtermaterial, utvärderas med avseende på ett flertal aspekter och syftet är att kunna ge en sammanfattande helhetsbild över alternativens för- och nackdelar. Då de alternativ som ska jämföras i MKA:n har identifierats följer beslut om vilka aspekter, det vill säga kriterier, som ska ingå i analysen. Sedan görs en bedömning av respektive material utifrån respektive kriterium. I detta fall definierades totalt 19 olika kriterier, vilket betyder att totalt 133 individuella bedömningar gjordes (=19 kriterier × 7 material). Varje bedömning länkades även till en osäkerhetsbedömning för att belysa vilka aspekter som bedöms vara i störst behov av ytterligare utredning. För att räkna fram en totalbedömning av respektive materialräknades poängen för de 19 kriterierna samman till ett slutresultat. Innan dess genomförde dock projektgruppen, med bidrag från projektets referensgrupp, en viktning av de individuella kriterierna, där vissa kriterier bedömdes ha större betydelse än andra för materialens sammantagna hållbarhet. Sammantaget resulterade bedömningarna i att alla material förutom biokol bedöms kunna ha likvärdig eller högre hållbarhet än naturgrus. Att biokol fick ett sämre poäng är framför allt förknippat med att detta material i dagsläget bedöms kosta betydligt mer än naturgrus. Samtliga material har både för- och nackdelar jämfört med naturgrus – ur olika aspekter beroende på material. Det gör att det högsta totalpoäng som tilldelats ett material (0,35 poäng för bark) är betydligt lägre än det teoretiskt möjliga maxpoänget (3 poäng). Att flera material förefaller ha högre potential än naturgrus tycks lovande för framtiden. En viktig sak att påpeka är dock att denna studie inte har haft till syfte att fastställa vilka material som bör godkännas för faktisk tillämpning i markbaserade anläggningar. För verklig til -lämpning bedöms de flesta materialen behöva genomgå ytterligare granskning, bland annat med avseende på: • Modifieringar för att anpassa materialen för aktuell tillämpning. • Efterföljande utvärdering av materialens långsiktiga reningsförmåga. • Hur sammansättning (t.ex. kornstorleksfördelning) och riskminimering (läckage av t.ex. organiska mikroföroreningar) inför användning/försäljning av materialen ska fastställas. Dessutom finns behov av att utreda den regionala tillgången på material inom olika landsdelarrojektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslagFinansierad av Naturvårdsverke
Processer och samarbetsmodeller för transporteffektiva stadsdelar i medelstora kommuner
No full textProcesser och samarbetsmodeller för transporteffektiva stadsdelar i medelstora kommuner: Om STARK-projektet Ur fallstudier i fyra mellanstora svenska kommuner identifierades framgångsrika metoder, lösningar och affärs- och samarbetsmodeller för hur kommuner tillsammans med fastighetsägare och mobilitetsleverantörer kan skapa transporteffektiva stadsdelar. Kunskaperna sammanfattades i en tillämpbar handbok. Hur områden planeras, utformas och vilka mobilitetslösningar som erbjuds har stor påverkan på behovet av att äga och använda bil, vilket i sin tur påverkar hur stora ytor som går åt till parkering och annan infrastruktur liksom hur mycket fossila bränslen och annan energi som går åt till att flytta människor och varor. För att sänka p-talen subventionerar idag enskilda fastighetsägare mobilitetstjänster men tillgängligheten och nyttjande är ofta lågt. För att vara bärkraftiga och få effekt måste lösningarna vara stadsdelsövergripande och samarbetsmodellerna långsiktiga. De behöver också kunna tillämpas i befintliga områden. Baserat på fallstudier i fyra mellanstora svenska kommuner identifierade projektet framgångsrika metoder, lösningar och affärs-och samarbetsmodeller för hur kommuner tillsammans med fastighetsägare och mobilitetsleverantörer kan skapa transporteffektiva stadsdelar. Kunskaperna har sammanfattats i en tillämpbar handbok och spridits via workshops, konferenser och artiklar
Experimental Case Study of Sonic Perception of a First-Generation Electric Truck
No full textThe sound generated by electric propulsion systems differs compared to the prevalent sound generated by combustion engines. By exposing listeners to various sound situations, the manufacturer can start understanding which direction to take to achieve compelling battery electric vehicle trucks from a sound perspective.The main objective of this study is to understand what underlying aspects decide the experience and perception of heavy vehicle–related sounds in the context of electrified propulsion. Using a thematic analysis of data collected at a listening experiment conducted in 2020, factors affecting the perception of novel sounds generated by a first-generation electric truck are investigated. A hypothesis is that the experience of driving or being a passenger in electric trucks will affect the rating and response differently compared to listeners not yet experienced with this sound. The results show that the combination of individual preference and experience, hearing function, acoustic content, time variation, signal stability, load-dependent feedback, and situation-equivalent sounds affect the outcome. The assessment and rating of quality and acceptance did not differ between battery electric truck experienced listeners and first-time listeners in general. The only driving condition clearly breaking this pattern was the auxiliary brake condition, which, besides being significantly higher rated by novel listeners, also stood out as the highest-rated and most positively commented driving operation overall. In conclusion, several combined factors affect the assessment of electric truck sounds. Three identified aspects are removing disturbing sounds, making the sound environment smooth and silent, and providing clear functional feedback. Memory of the contextual experience is a key factor when assessing sounds from driving operations. The expected difference between listeners with and without experience with electric truck sounds will be minor unless there is exceptionally high sound quality.Scania CV AB financed this project. </p
Emissionsfaktorer för gödselbaserad biogasproduktion på gårdsnivå – underlag till klimatklivet
No full textGödselbaserad biogasproduktion har i flera sammanhang setts som en åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från gödselhanteringen. Det har varit ett av de drivande argumenten för flera styrmedel som syftat till ökad gödselbaserad biogasproduktion. Men bilden är inte entydig. I Sveriges växthusgasinventering skattas metanemissionerna från rötad flytgödsel vara något högre än från orötad flytgödsel. I denna rapport har vi sammanställt emissionsfaktorer som kan användas på gårdsnivå för att skatta förväntade förändringar av växthusgasutsläpp från stallgödselhanteringen vid gårdsbaserad biogasproduktion från stallgödsel. Emissionsfaktorer har sammanställts för metan, lustgas och ammoniak (ger indirekt lustgas), och de ska reflektera ett generellt snitt för svenska förhållanden. Utgångspunkten har varit metoden och upplägget i växthusgasinventeringen, men emissionsfaktorerna är anpassade för att användas inom Klimatklivet genom att uttryckas per ton stallgödsel eller per MWh biogas. Emissionsfaktorer har sammanställts för stallgödsel som vanligtvis rötas i Sverige, både vad gäller djurslag och gödselslag. Den mesta gödseln som rötas är nöt- och grisflytgödsel, men det rötas även fasta gödselslag som exempelvis fjäderfägödsel och djupströgödsel från nötkreatur och suggor. Eftersom emissionsfaktorerna ska kunna visa skattade förändringar i växthusgasutsläpp behövs det emissionsfaktorer dels för traditionell gödselhantering, dels för rötning av stallgödsel (inklusive lagring av flytande rötrest). Dessutom beskrivs emissioner från spridning av orötad och rötad stallgödsel. Emissionsfaktorerna uttrycks per ton stallgödsel respektive per ton stallgödsel som rötats, och räknas därefter om till att uttryckas per MWh biogas. Det finns mycket som talar för att vi har låga växthusgasutsläpp från den traditionella gödselhanteringen i Sverige. Snabb utgödsling av flytgödsel från stall samt kallt klimat under lagringstiden gör att vi i en internationell jämförelse kan räkna med låga metanemissioner från den traditionella flytgödselhanteringen. Lustgasemissioner och växthusgasutsläpp från andra gödselslag är också generellt sett låga, men kunskapsunderlaget om dessa emissioner är sämre. Men en konsekvens av att vi har så låga växthusgasutsläpp från den traditionella gödselhanteringen är att gödselbaserad biogasproduktion inte har så stor potential att minska växthusgasutsläppen ytterligare. De beräkningar som gjorts i denna rapport tyder på att växthusgasutsläppen från orötad flytgödsel, som är det dominerande gödselslaget som rötas, är en bråkdel av gödselkrediten som ingick i Klimatklivets utsläppsfaktor för gödselbaserad biogas innan ansökningsomgången i september 2025. Värdet på gödselkrediten kom från normalvärdet (g CO2e per MJ biogas) för gödselbaserad biogas enligt EU:s förnybartdirektiv (REDII), och motsvarade de undsluppna emissionerna från traditionell gödselhantering. Dessutom sker det växthusgasutsläpp från rötning av stallgödsel och lagring av rötrest. I flera fall är det inga eller mycket små skillnader i skattade växthusgasutsläpp (kg CO2e per ton stallgödsel) från gödselhanteringen mellan referenssystemet (ingen rötning) och biogassystemet. Det gäller till exempel för flytgödsel (nöt- och grisflyt) med täckning. Växthusgasutsläppen från djupströgödsel skattas minska (gäller samtliga djurslag), medan de skattas öka bland annat för fjäderfägödsel och fastgödsel från häst. Djupströgödsel samt fjäderfä- och hästgödsel utgör dock volymmässigt en begränsad andel av stallgödseln som rötas, och emissionsfaktorerna för dessa gödselslag är mer osäkra än för flytgödsel. Så även om det skulle gå att producera gödselbaserad biogas utan några som helst emissioner från biogasanläggningen och rötresthanteringen skulle klimatvinsten i gödselhanteringen bara bli en bråkdel av gödselkrediten enligt REDII och av den utsläppsfaktor som användes i Klimatklivet innan ansökningsomgången i september 2025. Det finns flera områden att arbeta med för att minska växthusgasutsläppen från biogassystemet. Det handlar om god utrötningsgrad, hålla låg temperatur i rötresten som lagras och täckning av rötrestlager för att minska ammoniakemissionerna. Det är främst metan som påverkar storleken på växthusgasutsläppen från hanteringen av stallgödsel, såväl rötad som orötad. Emissionerna av kväve, som lustgas eller andra kväveformer, ger främst miljöpåverkan som övergödning och försurning. Lantbrukaren värderar såväl orötad som rötad stallgödsel främst för dess innehåll av växttillgängligt kväve. Därför är åtgärder för att minska kväveförluster viktiga, både för minskad miljöpåverkan och ökad beredskap via tillgång på värdefull stallgödsel. Kunskapsunderlaget för att skatta emissionerna från svensk stallgödselhantering och rötning av stallgödsel är begränsat. Exempelvis bygger skattningarna av metanemissioner från flytgödsel och lagring av rötrest på ett fåtal studier i pilotskala. Det skulle behövas fler emissionsmätningar, gärna på biogasanläggningar och fullskaliga gödsellager, för att fånga upp de verkliga förhållandena och hur stora emissionerna kan vara i praktiken
Att fråga ungdomar om våld : Analys av skolenkätdata och rekommendationer för framtida frågebatteri till Stockholmsenkäten
No full textSlutrapport i projektet Resilient material- och produktförsörjning i händelse av kris och konflikt : Fallstudier och analys av svenska möjligheter och utmaningar vid kris och konflikt
No full textProjektet har studerat sårbarheter i försörjningen av kritiska material och produkter vid kris eller konflikt, men också möjligheter till stärkt nationell resiliens. Genom fallstudier och systemanalys har projektet undersökt hur Sverige kan öka sin förmåga att snabbt ställa om och säkra tillgången till viktiga komponenter inom vård, skyddsutrustning och elektronik.Projektet har fokuserat på följande materialområden: plast, metall och elektronik. Plast är till stor del fossilbaserad och har låg återvinningsgrad, metaller kräver ofta importerade legeringsämnen trots goda inhemska resurser och dagens elektronikproduktion är starkt globaliserad med låg självförsörjningsgrad. Samtidigt finns betydande inhemsk kapacitet inom flera områden –exempelvis plastformulering, metallbearbetning och elektronikmontering – som kan mobiliseras vid behov.Fallstudier på medicintekniska produkter visade att additiv tillverkning (3D-printing) kan bidra till snabb omställning men har begränsningar i materialval och produktionsvolym. För formsprutning, som traditionellt har längre ledtider, kan dessa reduceras kraftigt genom effektiv samverkan och parallella arbetsmoment. En ny produkt designades, verifierades och producerades inom 60 timmar – ett tydligt exempel på hur svensk industri kan agera snabbt vid behov.För munskydd klass IIR genomfördes nödproduktion med testning enligt gällande standarder. Nationell kapacitet finns för vissa non-woven-material, medan man för andra är beroende av import. En mobil produktionslinje testades och utvärderades genom sårbarhetsanalys, vilket visade att även små enheter kan bidra till märkbart ökad resiliens.Inom elektronikområdet identifierades flera utmaningar. Fallstudien på växelriktare visade att återtillverkning och reparation är möjligt med rätt kompetens och tillgång till komponenter. Många delar kan återanvändas från konsumentelektronik, men avancerade halvledarkomponenter kräver import. Inhemsk kapacitet finns för mönsterkort, transformatorer och montering, vilket ger goda förutsättningar för decentraliserad produktion.Rapporten presenterar även metoder för att utvärdera resiliens – både kvalitativt och kvantitativt – där samspelet mellan teknik, organisation och kompetens är avgörande. Genom att identifiera svaga länkar, bygga redundans och träna personal kan svensk försörjningsförmåga stärkas. Slutsatsen är tydlig: Sverige har kapacitet och kapabilitet att bygga ett mer motståndskraftigt system, men kräver strategiska investeringar och samordning.Slutrapport för projektet Resilient material- och produktförsörjning i händelse av kris och konflikt, finansierat av MSB, utfört av RISE</p
Analys av insamlat halkbekämpningsmaterial
No full textDuring the winter months, anti-skid material is used to improve traction and thus increase traffic safety. A common side effect of this measure is that small particles from the road surface can be thrown up by passing vehicles and cause stone chips on windshields. To limit the risk of such damage, there are specific requirements for the grain size of the material: for high-traffic roads in classes 1–3, the maximum grain size may be 4 mm, while roads in classes 4–5 are allowed up to 6 mm. The results of this work show that the occurrence of stone chips can be linked to both pavement damage and non-compliance with requirements for anti-skid materials. To reduce the risk of stone chips, it is recommended that road surfaces be swept more frequently, especially on sections where the pavement is damaged and where loose stones are likely to spread. This helps to remove particles that could otherwise cause damage to vehicle windows
Traumatic injuries detected at slaughter in cattle : impact of production system and season on animal welfare and meat condemnation in Sweden
No full textThe purpose of ante- and post-mortem inspections at slaughterhouses is to ensure that meat and other relevant food products of animal origin are safe for human consumption. However, these inspections can also be useful for detecting animal health and welfare issues. In cattle, traumatic injuries from on-farm incidents, transport or handling at the slaughterhouse are indications of both reduced animal welfare and increased risk of food waste, ultimately resulting in economic losses for both farmers and slaughterhouses. This observational study aimed to investigate the prevalence and seasonal variation of traumatic injuries in cows and heifers reared on organic and conventional farms in Sweden. The study includes slaughter remarks and condemnations from meat inspection data from 336,071 animals slaughtered between 2020 and 2022. Two types of injuries were analysed: “chronic traumatic injuries” (CTI) sustained on-farm and “acute traumatic injuries” (ATI) sustained during transport or at the slaughterhouse. Logistic regression models were developed to assess the influence of production system and season. Results show a higher prevalence of CTI in animals from conventional farms (9.8%) compared to organic farms (6.9%; P < 0.001), which may indicate that animals from organic farms are managed and handled in a way that makes them better prepared for challenges that they are later exposed to on-farm prior to slaughter. ATI were more frequent in animals from organic farms during the grazing period (interaction between production system and season: P = 0.002), which may indicate that animals from organic farms find the transition to the slaughterhouse environment more abrupt and stressful during the grazing period. Condemnations due to injuries were significantly higher for animals with CTI or ATI compared to animals without these specific remarks. These findings highlight the importance of pre-slaughter management, both on-farm and at the slaughterhouse, and slaughterhouse design in improving animal welfare and reducing food as well as economic losses associated with carcase condemnations. This study was funded by SLU Ekoforsk (project ”Improved welfare of organic pigs and cattle at slaughter—evaluation and development of animal welfare indicators and their association to meat quality” ) and the Swedish Research Council for sustainable development (FORMAS), grant number 2018–01134.</p