Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Utsläpp av 33 antibiotika, läkemedel och andra mikroföroreningar från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö till Sjölunda avloppsreningsverk
No full textUnder februari 2019 togs 7 dygnsprover på det totala utgående flödet av avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö samt på det totala inkommande flödet av avlopssvatten till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, som är Malmös största reningsverk. Syftet var att få kunskap om utgående koncentrationer av läkemedel från sjukhuset i relation till de inkommande koncentrationerna till avloppsreningsverket. Proverna togs från måndag till söndag under en och samma vecka och analyserades med avseende på förekomst av 33 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. Detta innefattade 9 st antibiotika, 19 st läkemedel samt 5 andra kemikalier
Adolescents’ experiences of staying overnight at family-centered pediatric wards
No full textBackground Sleep is essential for health and recovery. Hospital stays may affect adolescents’ sleep quality negatively as routines in the ward are not adapted for adolescents’ developmental status or sleep habits. The aims with this study were to (a) explore and describe how adolescents experience sleep in the family-centered pediatric ward, (b) explore and describe how adolescents experience the presence or absence of a parent during the hospital stay, and (c) identify circumstances that the adolescents describe as influential of their sleep in the pediatric wards. Methods This is a qualitative interview study employing thematic analysis with an inductive and exploratory approach. Sixteen adolescents aged between 13 and 17 years participated in the study. Results Three themes were found: the importance of good sleep, safety as a prerequisite for sleep in hospital, and circumstances influencing adolescents’ sleep in hospital. Conclusion The adolescents described their sleep at the pediatric ward positively, but mentioned disturbing factors associated with pain, nightly check-ups, noises, and inactivity. Parental presence was perceived as very positive both during the night and the day
Supporting students with neurodevelopment disorders in school health care : school nurses' experiences
No full textStudents with neurodevelopmental disorders (NDDs) are present in every school, and most likely, there are a few students in every class. School health care is responsible for providing support to all students, especially those with special needs. The aim of the study was to describe school nurses' experiences of supporting students with NDDs. A qualitative method consisting of seven focus group interviews (that included a total of 35 school nurses) in Southern Sweden was conducted. Three themes were identified in the findings: helping students with NDDs to interpret sensations, detecting early signs of distress among students with NDDs, and using an inclusive design for health education. This study highlights the importance of school nurses in identifying the needs of students with NDDs and promotes a person-centered approach to achieve a healthy and safe learning environment for all students
Fake news and aggregated credibility : conceptualizing a co-creative medium for evaluation of sources online
No full textThe accelerated spread of fake news via the Internet and social media such as Facebook and Twitter have created a debate concerning the credibility of sources online. Assessing the credibility of these sources is generally a complex task and cannot solely rely on computer-based algorithms as evaluation still requires human intelligence. The research question guiding this article deals with the conceptualization of a theoretically anchored concept of a participatory and co-creative medium for evaluation of sources online. The concept-driven design research methodology was applied to address the research question, which consisted of seven activities that unify design and theory. The result of this article is a proposed concept that aims to support the assessment of the credibility of sources online using crowdsourcing as an approach for evaluation. The practical implications of the proposed concept could be to constrain the spread of fake news, strengthen online democratic discourse, and potentially improve the quality of online information
När plikten kallar : en allmän litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse av att göra en orosanmälan när barn misstänks fara illa
No full textBakgrund: Barn som far illa är ett globalt problem och den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Sjuksköterskor har, bland flera yrkeskategorier, en anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa. I omvårdnadssituationen kan sjuksköterskor ha både direkt och indirekt kontakt med dessa barn. När barn far illa får det konsekvenser på både kort och lång sikt. Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever att göra en orosanmälan ökar kunskapen vilket skapar förutsättningar för att värna om barns framtida hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att göra en orosanmälan i omvårdnadssituationer där barn misstänks fara illa. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen gjordes i tre databaser och HKR:s granskningsmallar användes till artikelgranskningen. Därefter följde analysprocessen av artiklarna med hjälp av Fribergs (2012) trestegs analysmall. Resultat: Känslor av osäkerhet och oro uppkommer hos sjuksköterskor när barn misstänks fara illa. Tre huvudkategorier som har den personcentrerade omvårdnadsteorin som utgångspunkt utgörs av Upplevelser av förutsättningar i anmälningsprocessen, Upplevelser av vårdandets sammanhang vid en orosanmälan och Upplevelser av konsekvenser i mötet med familjen under personcentrerade processer. Sjuksköterskors upplevelse belyser en uttalad osäkerhet gällande när en orosanmälan måste göras. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån McCormack och McCances (2010) personcentrerade omvårdnadsteori samt utifrån pliktetik och samhällsperspektiv. Fynden är, Förutsättningar: Utbildning ger kunskap, Vårdandets sammanhang: Känna stöd från kollegor, och Personcentrerade processer: Att möta familjen efter en orosanmälan.
Inclusion as perspective and reality : the view of inclusion among special education teachers
No full textSyftet med studien är att öka kunskapen om vilken uppfattning pedagoger som arbetar med elever som tillhör grundsärskolan har om inkludering som begrepp och hur de arbetar med att få eleverna att uppleva delaktighet. Vilka möjligheter och hinder anser de finns för att uppnå en inkluderande skola för särskoleelever. Data som har använts är hämtad från en enkät som besvarats av 32 pedagoger som arbetar med elever mottagna i grundsärskolan. Studien redogör för svensk skola och grundsärskola ur ett historiskt perspektiv, hur inkludering tolkas i skolans styrdokument samt internationell och nationell forskning. Resultatet visar att pedagoger som undervisar elever mottagna i grundsärskolan är positiva till begreppet inkludering men att det är en liten andel av eleverna som undervisas i en inkluderande miljö. Slutsatsen är därför att grundsärskolans undervisningsmiljö behöver problematiseras ytterligare och att skolans undervisningsmiljöer behöver förändras för att inkluderande undervisning ska genomföras i större utsträckning.The purpose of the study is to increase the knowledge of the opinion that educators working with students belonging to the primary school for children with intellectual disabilities have about inclusion as a concept and how they work to make the students experience participation. What opportunities and barriers do they believe exist to achieve an inclusive school for special school students. The data that has been used is taken from a survey conducted by 32 educators working with students received in primary school for children with intellectual disabilities. The study reports on Swedish school and primary school for children with intellectual disabilities from a historical perspective, how inclusion is interpreted in the school's governing document and international and national research. The result shows that educators who teach students received in primary school for children with intellectual disabilities are positive about the concept of inclusion, but that a small proportion of students are taught in an inclusive environment. The conclusion is therefore that the primary school's teaching environment needs to be further problematized and that the school's teaching environments need to be changed in order for inclusive teaching to be implemented to a greater extent
Speciallärares och specialpedagogers språk-, skriv- och läsutvecklande undervisning : "Så man gör så att säga sin egen metod av godbitar"
No full textStudiens syfte är att genom en undersökning om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin språk-, skriv- och läsutvecklande undervisning bidra med kunskap om hur denna undervisning kan gestaltas. Undersökningen gjordes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sju speciallärare/specialpedagoger som respondenter. En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod och resultaten tolkades med stöd av didaktisk teori och ramfaktorteori, med hjälp av Hamarmodellen. Litteraturgenomgången i studien tar upp relevant forskning för ämnet, mestadels ur ett normativt perspektiv på didaktiken. Analysen av respondenternas beskrivningar syftar till att ge ett analytiskt perspektiv på didaktiken, vad som verkligen görs i undervisningen. I diskussionen ställs de analyserade resultaten mot den tidigare presenterade forskningen inom specialpedagogik och framgångsrik undervisning. Resultaten visar på likheter i respondenternas beskrivningar av för vem, vad och varför de bedriver sin språk-, skriv- och läsutvecklande undervisning. I beskrivningarna om hur undervisningen genomförs framkommer skillnader, men en gemensam nämnare är att den enskilda elevens behov är utgångspunkt för undervisningens utformning. Utifrån respondenternas beskrivningar är ramfaktorerna organisation och tillräcklig kompetens i kollegiet av framträdande betydelse och ses framförallt som begränsningar för de didaktiska valen. Efter analys framkommer att det råder en enighet mellan respondenterna om vem undervisningen ska riktas till, samtidigt som det synliggörs skillnader i vem som tar del av undervisningen i realiteten. Utifrån sin förtrogenhetskunskap utvecklar respondenterna arbetssätt som kombinerar olika material och metoder. Respondenternas pedagogiska tankar och idéer framstår således som ännu en avgörande ramfaktor för deras didaktiska val. Den vetenskapliga grunden i undervisningen är här inte lika tydligt framträdande som de förtrogenhetskunskaper respondenterna tillägnat sig. Man kan dock finna vetenskapligt stöd för de arbetssätt som beskrivs, men den omfattning och intensitet som förordas i forskning saknas till viss del.The aim of this study is to investigate how some special educators describe their literacy related instruction, in order to contribute with knowledge of the characteristics of this type of instruction. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews has been performed with seven special educators. A qualitative content analysis was used in the interpretation of the results as well as theory of didactics, in particular the model Hamarmodellen. The literature and earlier research which is highlighted in this study reveals facts and reasoning regarding special education and successful instruction, mostly on basis of a normative perspective on didactics. The analysis of the results is aimed to give an analytic perspective of didactics, of what takes place in the instruction context. Throughout the discussion the analysis of the results and the literature presented, regarding special education and successful instruction, are set against each other. The result of this study indicates similarities between the respondents´ descriptions about for whom, what and why they are carrying out their literacy instruction. Regarding the question how, the answers of the respondents were diverse, but with the resemblance that the needs of the student are in the centre. Frame factors that influence the didactic choices of the instruction became visible in the results. The organisation of schools and colleagues´ knowledge were main factors according to the respondents´ descriptions and are mostly seen as limitations of their didactic choices. The conclusion is that there is unanimity about for whom the instruction is intended, but there are differences regarding who participates in the instruction in reality. Prior knowledge of instruction is leading toward work procedures combining different study materials and methods. Hence another factor with great impact on the respondents´ didactic choices is their pedagogical thoughts and ideas. The scientific base of instruction is not as prominent as prior knowledge of instruction which the respondents have gained throughout the years. Though it´s possible to find scientific endorsement of the work procedures being used, the extent and intensity recommended in research is to some degree missing
Undervisning för hållbar utveckling : att stödja högskolelärares arbete med Agenda 2030
No full textEnligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar
Iron Age and Middle Ages in the parish of Näsum : an agrarian historical study in the north east of Scania
No full textI ett försök att utöka kunskapsläget kring den agrarhistoriska utvecklingen i nordöstra Skånes ris- och skogsbygd har en undersökning av Näsums socken gjorts. Näsum är beläget i Bromölla kommun, norr om Ivösjön. I undersökningsområdet finns ett gravfält vid namn Gudahagen. Enligt arkeologiska studier har gravfältet använts under järnålder och övergavs troligtvis i början av medeltiden. Intill gravfältet finns två byar belägna, Näsum och Västanå. Möjligtvis har dessa byar en lång historisk kontinuitet som boplats. Del av studien har undersökningar av exempelvis historiska kartor, geologi, topografi, fornlämningar och ort- och marknamn varit. För en djupare förståelse för en av de centrala byarna i Näsum har en historisk karta över Västanå rektifierats och digitaliserats i GIS, för att sedan analyseras i kombination med exempelvis terrängskuggningar och geologiska kartor. Undersökningarna har visat att det finns likheter mellan det historiska landskapet i Näsum och motsvarande landskap i det närbelägna Stoby. Dessutom kan vissa paralleller dras till halländska kulturlandskap. Det går även att utläsa samband mellan exempelvis markanvändning, geologi och topografi. Näsums bykärnor har varit begränsade till de flacka sandjordarna och har naturliga gränser mot den tuffare terrängen i det omgivande moränlandskapet. Sannolikt har även vattnet, både åarna och Ivösjön, spelat en avgörande roll för byarnas placering, försörjning och markanvändning. Ortnamn i socknen tyder på att bygden expanderat under medeltid och kanske även under vikingatid. Sannolikt har bygden expanderat från den större sandslätten i centrala Näsum där byarna Västanå och Näsum är belägna, ut mot socknens gränser.In an attempt to broaden the state of knowledge regarding the agrarian historical development in north east of Scania, a study of the parish of Näsum has been made. Näsum is located in Bromölla, north of Ivösjön. Located in the central study area, there is a grave field called Gudahagen. According to archaeological studies, the grave field was used during the Iron Age, and was probably abandoned in the early Middle Ages. Two villages, Näsum and Västanå, are located adjacent to the grave field. These villages might have a long historical continuity. Historical maps, geology, topography, ancient remains and land names are examples of factors that has been studied. For a deeper understanding of one of the central villages in Näsum, a historical map of Västanå has been rectified and digitized in GIS, and later analyzed in combination with, for example, terrain shadows and geological maps. The studies have shown that there are similarities between historic landscapes in Näsum and in Stoby, a parish located nearby. Some parallels can also be drawn between the historic landscapes in Näsum och in Halland. In Näsum there are also connections between land use, geology and topography. Näsum's villages have been limited to the sandy plains and have natural boundaries towards the tougher terrain in the surrounding moraine landscape. It’s also likely that the water in Näsum, both Ivösjön and the streams, has played a big part when it comes to planning of land use. Place names in the parish indicate that a medieval expansion has taken place. Perhaps the expansion started as early as in the Viking Age. The villages have probably expanded from the larger sandy plains in the center of Näsum towards the parish boundaries
