Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Uppmärksamma och identifiera särskilt begåvade elever i matematik : varför, vad och hur?
No full textFokus i arbetet har varit särskilt begåvade elever i matematik. Anledningen är att det idag finns särskilt begåvade elever som aldrig blir identifierade och forskning har visat att dessa elever då inte får den undervisning de har rätt till enligt skollagen (Persson R. S., 2010; SFS 2010:800). Detta kan leda till hög skolfrånvaro, att dessa elever blir hemmasittare och får psykosociala problem (Pettersson, 2011). Syftet med studien är att få mer kunskap om hur pedagoger beskriver elever som är eller kan vara särskilt begåvade i matematik i en svensk skolkontext. Dessutom få mer kunskap om pedagogerna har uppmärksammat och identifierat någon särskilt begåvad elev i matematik samt vilken metod de i så fall har använt sig av. Vi har använt oss av enkät samt skriftlig intervju som metod. Enkäten har distribuerats i olika Facebook grupper med inriktning mot matematik. Vi fick ett stort gensvar och många av respondenterna ställde även upp på att delta i en skriftlig intervju. Som teoretiskt ramverk och analysverktyg har vi använt oss av Renzullis (2005) the three ring conception of giftedness samt Krutetskiis (1976) matematiska förmågor. Enkäten visar att pedagogisk observation i stor utsträckning används både för att uppmärksamma och identifiera särskilt begåvade elever. För att identifiera används oftast problemlösning som metod och för att uppmärksamma visar det sig att pedagogerna utgår ifrån egen känsla. Utifrån de skriftliga intervjuerna kan vi förstå att deras känsla bottnar i en yrkesskicklighet som kan vara svår att sätta ord på. En slutsats i denna studie är att pedagogers utbildning om särskilt begåvade spelar en mycket stor roll för denna elevgrupp. Vi ser dock att det råder en kunskapsbrist bland pedagogerna trots att det tydligt framgår i skollagen från 2011 att dessa elever ska få det stöd de behöver (SFS 2010:800)
Thoughts about favorable learning environments in mathematics : a qualitative study with students in mathematical difficulties, mathematics teachers and special education teachers in mathematics
No full textBakgrunden till studien är att forskning om vad elever i matematiksvårigheter upplever vara framgångsfaktorer kring sitt lärande i matematik saknas. Genom att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever att de lär sig bäst kan speciallärare i matematik lättare anpassa lärmiljön efter elevernas behov. Syftet med studien är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter, matematiklärare och speciallärare i matematik tänker kring lärande utifrån olika arbetssätt och medierande verktyg samt att undersöka hur matematikundervisningen är utformad. Studien är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer med 26 informanter: nio elever i F-3, sex elever i 4–6, nio matematiklärare och två speciallärare i matematik. Det teoretiska ramverket som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet där medierande verktyg, fysiska och intellektuella, är i fokus för att undersöka vilka lärmiljöer som anses gynna lärandet i matematik. Kategoriskt och relationellt perspektiv har använts för att undersöka definitionen av och arbetet med elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar att matematikundervisningen genomsyras av gemensamma genomgångar i början av en lektion följt av arbete i matematikboken, individuellt eller i par. Varierad undervisning genom pararbete och användning av konkret material förekommer på lågstadiet. På mellanstadiet varieras undervisningen genom parabete, men där inslag av konkret material saknas enligt eleverna. Att arbeta med konkret material, med datorer och i par framhålls av eleverna i matematiksvårigheter på både låg- och mellanstadiet som gynnande för lärandet. Slutsatser från studien är att det finns ett behov av lärmiljöer i vilka eleverna erbjuds olika arbetssätt så att inte endast läroboksstyrd undervisning råder. Tillgången till utbudet av medierande verktyg som exempelvis konkret material bör dessutom ses över.The background of the study is the lack of research on what students in mathematical difficulties consider success factors for learning mathematics. By examining how students in mathematical difficulties perceive they learn best, special education teachers in mathematics can easier adjust learning environments to fit the needs of the students. The aim of the study is to examine how students in mathematical difficulties, mathematics teachers and special education teachers in mathematics think about learning, considering different working methods and mediating tools, and examine how teaching of mathematics is designed. The study is qualitative and was conducted with semi-structured interviews with 26 participants: nine students in F-3, six students in 4-6, nine mathematics teachers and two special education teachers in mathematics. The theoretical framework on which the study is based is the sociocultural perspective where mediating tools, physical and intellectual, are the focus for examining learning environments favorable for learning mathematics. Categorical and relational perspectives have been used to examine the definition of and work with students in mathematical difficulties. The result shows that reviews in the beginning of a lesson, followed by work in mathematics textbooks, individually or in pairs, permeate teaching of mathematics. Varied teaching by working in pairs and use of concrete materials exist in the primary school. In the middle school, teaching is varied by working in pairs, but students lack the experience of using concrete materials. Working with concrete materials, computers and in pairs is considered favorable for learning by students in mathematical difficulties in both the primary school and in the middle school. Conclusions from the study show the need for learning environments where students are offered different working methods, to prevent teaching where students only work in their mathematics textbooks. The availability of mediating tools, such as concrete materials, should also be examined.
Alternate curricula as a barrier to inclusive education for students with intellectual disabilities
No full textAlthough intellectual disability is a culturally defined and often fluid concept, individuals with this label are often at the greatest risk of isolationand low expectations, particularly within school environments. Despite institutional narratives on educating and raising expectations for “all”students, the use of alternate curricula for individuals with intellectual disabilities creates a structural barrier that explicitly designates studentsas incapable of using the same curriculum as nondisabled peers. Through exemplars in the United States and Sweden, the authors argue theuse and expansion of alternate curricula is an international trend with troubling short- and long-term consequences for students. In Sweden, anational alternative curriculum is required for all students with intellectual disabilities. In the United States, adoption of alternate achievementstandards varies by state; yet, the use of alternate curricular materials in self-contained classrooms is widespread despite questionable alignmentto general education standards. In addition to the challenges posed by a separate curriculum for students with intellectual disabilities,approaches to promoting authentic engagement and learning in the context of general education settings and curricula are discussed
Nurses’ experiences of person-centred care in residential care facilities : a literature review
No full textBakgrund: Äldre personer som bor på särskilt boende behöver vara med i en gemenskap, få sina dagliga aktiviteter tillgodosedda samt få lindring av symtom och problem. Sjuksköterskor ansvarar för att den äldre får en god omvårdnad genom att fysiska, psykiska och sociala behov tillgodoses. I sjuksköterskors kärnkompetens ingår att utföra personcentrerad vård med syfte att öka individers välbefinnande samt att skapa en känsla av delaktighet och autonomi. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva personcentrerad omvårdnad till äldre personer vid särskilda boenden. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med en kvalitativ studiedesign. De vetenskapliga artiklarna söktes fram via Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysprocess. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att Organisationen har betydelse för personcentrerad omvårdnad, vikten av att upprätthålla en personcentrerad omvårdnad och att personcentrerad omvårdnad inverkar på arbetstillfredsställelsen. Diskussion: Metoden i föreliggande studie diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av utbildning i personcentrerad omvårdnad, relationernas betydelse för personcentrerad omvårdnad, personcentreringens betydelse för vårdkvaliteten samt hur personcentrerad omvårdnad kan stärka sjuksköterskors känsla av ett meningsfullt arbete. För att personcentrering ska kunna implementeras inom särskilda boenden för äldre och bli en naturlig del i omvårdnaden krävs utbildning och ytterligare forskning inom området
”We sometimes tear our hair” : a qualitative study of the experiences of preschool teachers and childcare workers in relation to the systematic quality work in preschool
No full textSyftet är att studera hur förskollärare och barnskötare upplever uppdraget gällande kvalitetsarbetet utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Även förskollärares och barnskötares ansvar och arbetsuppgifter i kvalitetsarbetet samt hur kvalitetsarbetet genomförs i förskolans praktik. Studien syftar inte till en jämförelse mellan yrkesrollerna, utan att förtydliga vikten med ett fungerande kvalitetsarbete, förbättringar förskolor behöver för en ökad kvalitet. Förskollärare har svårt att utföra kritisk granskning av utbildningen (Eidevald & Engdahl, 2018). Strukturella och materiella förutsättningar är grundläggande för en hög kvalitet (Skolinspektionen, 2018). Analys sker utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Hur personal understödjer varandra, hur förskolan planerar och genomför kvalitetsarbetet, hur kommunens samt läroplanens mål och riktlinjer påverkar barns möjligheter i utveckling (Andersson, 1980; Sandberg, Sheridan & Williams, 2012). Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, data samlas in från respondenternas svar i semistrukturerade intervjuer. Likheter och skillnader framgår i studiens resultat och analys. Studien tar hänsyn till etiska överväganden. I resultatet tolkar respondenterna att läroplansbeskrivningen av kvalitetsarbetet innebär ett regelbundet arbete. Förskolan följer, analyserar och får resultat för att förbättra och säkerhetsställa kvaliteten. Uppdraget innefattar att arbeta utifrån läroplanen, undervisa och höja kvaliteten. De har inte goda förutsättningar att fullfölja uppdraget. Förskollärare har ett särskilt ansvar till kollegor, att uppdraget fullföljs, delegera ut arbetsuppgifter och planera och utvärdera utbildningen. Dokumentation och reflektion är båda yrkesrollernas arbetsuppgift. Barnskötare får ett för stort ansvar, det finns få förskollärare. Förskolan arbetar medvetet med kvalitetsarbetet utifrån läroplanen (Skolverket,2018). Arbetet sker genom samarbetet i arbetslaget, de finner stöd av varandra och alla oavsett yrkesroll är lika viktiga
Bullying, health complaints, and self-rated health among school-aged children and adolescents
No full textReading and writing development in the elementary school’s previous years : a study about teachers’ use of literacy in early reading and writing development
No full textDet övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas
Equine-Assisted Therapy for adults with mental illness : a litterature study
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är en folkhälsosjukdom i Sverige som ökat kraftigt de senaste tio åren med ökade sjukskrivningar och förskrivningar av antidepressiva läkemedel som följd. Hästunderstödda insatser (HUI) är en ickemedicinsk omvårdnadsåtgärd som till viss del används som komplement inom psykoterapi och psykosocial behandling. HUI kan i vissa kommuner förskrivas via Fysisk aktivitet på recept (FaR) men detta är i nuläget ej vedertaget i hela Sverige. Hästar har egenskaper som speglar människors känsloyttringar, detta har visat sig vara användbart inom psykoterapin. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av hästunderstödda insatser som omvårdnadsåtgärd vid psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Pubmed och Psycinfo. Studierna är granskade med granskningsmall för kvalitativa studier. Tematisk analys utfördes och gav tre teman samt åtta subteman. Resultat: Deltagarna i studierna beskrev erfarenheter som positiva känslor, relation till hästen samt personlig utveckling. Diskussion: Resultatets teman diskuteras utifrån vilka möjligheter och hinder som finns för att HUI ska kunna användas som icke medicinsk omvårdnadsåtgärd
Caries prevalence in children with Autism Spectrum Disorder (ASD)
No full textSyftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies hos barn med autismspektrumtillstånd (AST) i jämförelse med barn utan detta tillstånd. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att i fyra av nio sammanställda artiklar var kariesförekomsten högre hos barn med AST jämfört med barn utan AST och i resterande fem artiklar visade resultatet lägre kariesförekomst hos barn med AST jämfört med barn utan samma tillstånd. Resultatet visade även att barn med AST hade flera riskfaktorer som kan öka risken för kariesförekomst. Slutsatsen är att litteraturstudien visade ett tvetydigt resultat avseende kariesförekomsten hos barn med AST i jämförelse med barn utan samma tillstånd. Det krävs mer forskning inom området
Primary school teachers’ experiences of working with high-achieving and gifted students in mathematics
No full textSyftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lågstadielärare definierar och identifierar högpresterande respektive särbegåvade elever. Genom studien ville vi även undersöka vilka metoder som lärarna ansåg vara gynnsamma i mötet med dessa elever i matematikundervisningen samt se om lärarna får stöd av organisationen i bemötande av dessa elever. Undersökningen är av kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med åtta lågstadielärare i Skåne och Blekinge. Det teoretiska ramverk som användes i denna studie var Renzullis (2016) teori “The three-ring conception of giftedness” och som innefattar de tre klustrena “förmåga över genomsnittet”, “motivation” och “kreativitet”. För att få en matematisk inriktning i teorin, användes även Krutetskiis (1976) matematiska förmågor i Renzullis kluster “förmåga över genomsnittet”. Resultatet som framkom, visade att lärarna karakteriserade högpresterande respektive särbegåvade elever på samma vis, men använde inte samma begrepp för att benämna dessa elever. Ingen av lärarna hade någon specifik identifieringsmetod för att identifiera dessa elever, men hade genom erfarenhet fått fram olika metoder som ansågs fungera. Det visade sig att lärarna arbetade med undervisningsmetoderna acceleration, berikning och nivågruppering för att bemöta de högpresterande och särbegåvade eleverna i undervisningen. Alla lärare ansåg även att dessa eleverna behövde stöd i undervisningen för att komma vidare i sin utveckling. Några av lärarna ansåg att det stöd de hade behövt från organisationen uteblev i bemötandet av högpresterande och särbegåvade elever. Det var endast en av lärarna som presenterade att de hade gemensamma handlingsplaner för att bemöta dessa elever i matematikundervisningen