Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Systematiskt kvalitetsarbete : förskollärares uppfattningar om uppdraget att arbeta med kvalitetssäkring
No full textThe purpose of the study was to investigate how preschool teachers experience systematic quality work as a tool and gain a deeper insight into preschool teachers' experiences of systematic quality work in preschool. This is a qualitative study based on semi-structured interviews of five legitimate preschool teachers in the south of Sweden. The study takes inspiration from a phenomenographic approach to highlight the variety of perceptions. New public management is discussed as an aspect in relation to quality measurement, which may have affected the establishments, and employees, views on quality. The result show that the preschool teachers' views regarding systematic quality work are that it concretises, makes visible goal fulfillment and forms the basis for joint work towards quality assurance. The study also show that preschool teachers feel that the work is advantageous with right circumstances. However, expressions are given for perceptions that the lack of time, as well as difficulties in the absence of guidelines on how the work should be practically performed, is a factor affecting the work.Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. I följande arbete kan läsaren ta del av en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer av fem legitimerade förskollärare i tre olika kommuner i södra Sverige. Studien tar inspiration ur fenomenografin för att synliggöra variationen av uppfattningar beträffande arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Det tar även avstamp i en ekologisk systemteoretisk syn på det systematiska kvalitetsarbetet som ett system inom verksamheterna. New public management lyfts som en aspekt i relation till kvalitetsmätning vilken eventuellt kan ha påverkat verksamheternas och de verksammas syn på kvalitet och arbetet med detta. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är att det konkretiserar och synliggör måluppfyllelse samt utgör grund för gemensamt arbete mot kvalitetssäkring. Studien visar även på att förskollärarna upplever att arbetet är fördelaktigt med rätt förutsättningar. Uttryck ges dock för uppfattningar av att tidsbristen samt svårigheter i avsaknad av riktlinjer avseende hur arbetet rent praktiskt ska genomföras är en faktor som påverkar arbetet
Vad i hela friden är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? : en hermeneutisk-fenomenologisk studie av några lärares egna uppfattningar
No full text Syfte i studien är att ta reda på några lärares allmänna åsikt om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt om/hur samma begrepp utgör en naturlig del av deras vardag. Studien avser även ta reda vilka faktorer lärarna anser styr/möjliggör/utgör förutsättningar för en forskningsbaserad undervisning och beprövad erfarenhet samt om dessa stämmer överens med Minten (2013) eller inte. Skollagen 1 kap. 5 § kom år 2010 där det sanktionerades att undervisning i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Studiens metod har sin teoretiska förankring i en hermeneutisk fenomenologisk, en kvalitativ metod för att beskriva ett visst fenomen även om där finns grund för en sociokulturell applicering vid redovisning av resultatet. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär, där lärare som är behöriga i åk 4–6 i ämnet svenska har ingått. Insamlade data visade att det finns en samstämmighet med Mintens (2013) faktorer, det vill säga de hade betydelse men de fanns också flera både sociala och motiverande vilka tillsammans skapar förutsättning för en undervisning som vilar på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet.Svensk
The role of leisure in the educational program of school principals : an investigation of how principals are prepared for their role as leaders of the leisure trough their educational program
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur väl förberedda de medverkande rektorerna upplever sig vara att leda fritidshemmet, efter avslutad rektorsutbildning. Vidare undersöker vi om fritidshemmet har fått mer utrymme i rektorsprogrammet i takt med att styrdokumenten blivit tydligare kring fritidshemmets uppdrag. Vi studerar även ifall rektorernas tidigare utbildningsbakgrund påverkar hur väl förberedda de upplever sig vara att leda fritidshemmet. Vår förförståelse grundar sig i att vi båda har cirka sex års erfarenhet som fritidspedagoger och utifrån detta upplever vi att rektor i olika utsträckning prioriterar fritidshemmet samt har varierande kunskap om fritidshemmets verksamhet. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form utav en enkätstudie där 138 rektorer på F-6 skolor i Skåne har medverkat. Samtliga utbildningschefer, vid de sex lärosäten som erbjuder rektorsprogrammet, har fått möjlighet att svara på frågor om fritidshemmet kopplat till rektorsprogrammet. Av de sex tillfrågade valde fyra att delta och deras svar har analyserats med utgångspunkt i läroplansteorin samt Kolbs modell om erfarenhetsbaserat lärande. Studien visar att utbildningschefernas satsning på att öka fritidshemmets plats i rektorsprogrammet inte i dagsläget har gett något resultat. Då rektorernas svar pekar på att skolan är den verksamhetsform som övervägande rektorer ansåg sig, genom rektorsutbildningen, ha fått mest verksamhetskunskap kring samt kände sig bäst förberedda att leda
Persons who frequently use psychiatric emergency services : perspectives on who they are, what their needs are and howthey are encountered by healthcare professionals
No full text"Hjärnan behöver liksom koppla av..." : en kvalitativ studie om fritidslärares arbete med elevers vila och rekreation i fritidshemmet
No full textSyftet med den här studie är att synliggöra fritidslärarnas arbete med vila och rekreation i fritidshemmet samt hur fritidslärare definierar begreppen vila och rekreation. Utifrån syftet ställs fyra forskningsfrågor, hur definierar fritidslärare begreppen vila och rekreation, hur viktig är elevers vila och rekreation för fritidslärare, hur arbetet går till och om lokalerna erbjuder vila och rekreation. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts ihop med observationer i sex olika fritidshem. All insamlad empiri från de kvalitativa intervjuerna har tolkats med utgångspunkt i två teorier, kraftöverskottsteorin och rekreationsteorin. Resultatet visar att fritidslärare definierar begreppen likartat. Arbetet med vila och rekreation sker i det spontana och diskussionen är viktig när det gäller vila och rekreation vilket diskuteras både formellt och informellt i verksamheten. Fritidslärarna arbetar mer med vila och rekreation i jämförelse med vad som benämns i läroplanen. Lokaler är tillgängliga för att erbjuda vila och rekreation men det är fritidslärarna som själva skapar platser för elever att återhämta sig.The purpose of this study is to make visible the work of leisure teachers with rest and recreation in the leisure centres and how leisure teachers define rest and recreation. Based on the purpose, four research questions are asked, how do leisure teachers define the concepts of rest and recreation, how important is pupils rest and recreation for leisure teachers, how they work with it and whether the premises offer rest and recreation. Six qualitative interviews have been conducted together with observations in six different leisure centres. All empirical data collected from the qualitative interviews have been interpreted based on two theories, the power surplus theory and the recreation theory. The result shows that leisure teachers define the concepts similarly. They work with rest and recreation spontaneously and the discussions, in terms of rest and recreation which is discussed both formally and informally in the centres, are important. The leisure teachers work more with rest and recreation compared to what is mentioned in the curriculum. Premises are available for the offer of rest and recreation, but mostly it is the leisure teachers who themselves create places for pupils to recuperate
Is it more about mood than about sleep? : an investigation into depression as amoderator and mediator of remission after CBT-I
No full text
Svensklärares uppfattning om skolbibliotekets roll i elevernas utveckling av läslust
No full textDenna studie syftar till att undersöka uppfattningar bland svensklärare med skolbilioteksansvar om hur skolbiblioteket kan påverka elevernas läslust. Tidigare forskning visar att skolbiblioteket är en verksamhet som har goda effekter på elevernas läslust men att det alltför ofta inte används ändamålsenligt. I denna studie har sex stycken svensklärare med ansvar för skolans bibliotek intervjuats för att ge sin bild på hur skolbibliotekets verksamhet kan användas i syfte att främja elevernas läslust. Intervjuernas resultat har analyserats mot bakgrund av den sociokulturella lärandeteorin och Chambers litteraturdidaktiska modell. Studien visar på att om skolbiblioteken hade använts ändamålsenligt och med en skolbibliotekarie närvarande hade de möjligheter som kommer med ett skolbibliotek nått sin fulla potential. Få av de svensklärare med biblioteksansvar som studien omfattar anser att skolbibliotek i dagens skola kan erbjuda detta och elevernas läslust riskerar därmed att möta hinder
Läraren i det senmoderna samhället - ämbetsman eller tjänsteman? : en kritisk idéanalys över läraryrkets förändrade syfte och innehåll
No full textRelationship building and performance : a study of the importance of relationship quality and student performance
No full textSyftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärarna upplever att kvaliteten på lärar- och elevrelationen påverkar elevernas akademiska prestationer samt hur mycket tid lärarna lägger på att bygga relationer, detta ur ett lärarperspektiv. Målet är även att problematisera den entydigt positiva bilden av den goda lärar- och elevrelationens påverkan på eleverna. Resultaten visar att lärarna upplever att relationen är av stor vikt för elevens akademiska prestationer. Det framkommer även att det finns en stor grupp elever som inte får möjlighet till att etablera band till lärarna. Lärar- och elevrelationen kan då ses som neutral. Studien föreslår även att det finns en annan sida av relationen – en manipulativ sida. Det innebär att en positiv relation kan användas för att manipulera eleverna och ändra deras beteenden.The aim of this study is to investigate the extent to which teachers feel that the quality of the teacher-student relationship affects students' academic performance and how much time teachers spend building relationships, from a teacher perspective. The goal is also to problematize the unambiguously positive image of the good teacher-student relationship's impact on the students. The results show that the teachers feel that the relationship is of great importance for the student's academic performance. It also emerges that there is a large group of students who are not given the opportunity to establish ties with the teachers. In those cases the teacher-student relationship can be seen as neutral. The study also suggests that there is another side to the relationship - a manipulative side. This means that a positive relationship can be used to manipulate students and change their behaviors