Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Preschool teachers' teaching strategies and resources in science and mathematics teaching with children
No full textVi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har filmat två undervisningssituationer i en skogsmiljö. Studien genomfördes vid en förskola i södra Sverige med 5-åriga barn, där förskolläraren undervisar inom ämnesområdet naturvetenskap och matematik. I undervisningen placerade förskolläraren ut naturmaterial som bildade olika mönster för att möjliggöra konceptuell subitisering för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur naturmaterial kan användas i undervisning, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla förmågan i konceptuell subitisering. Syftet var även att studera förskollärares undervisningsstrategier i arbete med naturvetenskap och matematik i naturlandskap utanför förskolegården. Forskningsfrågan som ställdes var: Hur använder sig förskollärare av olika resurser i undervisningen, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla sin förmåga i konceptuell subitisering, med hjälp av naturvetenskap? Med hjälp av begreppet resurs i det multimodala perspektivet kunde studien besvaras utifrån syftet och forskningsfrågan. Förskolläraren kunde använda sig av naturmaterial, vilket har koppling till naturvetenskap. Undervisningen möjliggjorde det matematiska ämnesinnehållet subitisering genom olika undervisningsstrategier och resurser. Det viktigaste resultatet är förskolläraren eftersom hen möjliggör och skapar undervisningsstrategierna och resurserna
Natural science and aesthetics in pre-school : physical changes and detection of fluids with children in pre-school
No full textDet här examensarbetet fokuserar på hur man kan kombinera två innehållsaspekter i undervisning med barn i förskolan. Innehållet som bearbetas är naturvetenskap och estetik. Naturvetenskapsdelen i arbetet innefattar kemiska reaktioner och den estetiska delen innefattar drama. Dramat kommer att användas som ett verktyg för att lära om naturvetenskap med fokus på kemiska reaktioner. Studiens insamlingsmetod innefattar filmning och ljudinspelning. Resultatet i studien visar att barnens perspektiv blir synligt genom att barnen får berätta sina tankar om kemiska vätskor. Studiens resultat visar även att ett intresse har väckts bland barnen kring kemiska vätskor och detta lägger en grund för förskollärare att arbeta vidare med och utgå från barnens intresse
Om 'aktiv' samverkan, Västra Götalandsregionen - SLU. Beskriva, tolka, förstå och utveckla samverkan i tre dimensioner : Ett gemensamt 'projekt' i interaktion människor emellan
No full textSyftet med rapporten är att ge ”… sammanfattande riktlinjer som stöd för en eventuell framtida överenskommelse från 2021.”, förutom att värdera de insatser som VGR gjort med fokus på SLU-Skara och de sammanhang dessa ingår i. Som grund för slutsatser ligger analyser av ett 30-tal dokument och 26 kvalitativa intervjuer med personer från skilda organisationer och företag. I rapporten redovisas sammanfattningar av analyserna och en diskussion kring resultaten. Intentionen med rapporten, och bilagorna, är att bidra till olika perspektiv som riktlinjer för framtida överenskommelser och utveckling. Utvärderingen visar övergripande på att insatserna bör bedömas i perspektivet av de komplexa nätverken av skilda organisationer och aktörer som i olika typer av relationer är knutna till varandra inom regionens geografiska avgränsning. Resultaten, utifrån metoden, visar också på att VGR:s insatser, i samverkan med SLU, har varit betydelsefulla för att stödja forskningen och dess utveckling på SLU-Skara. Utan insatserna hade troligen SLU-Skara lagts ner i början på 2010-talet framhåller intervjupersonerna genomgående. Om Lanna och Götala forskningsstationer sägs att utan VGR:s insatser hade stationerna troligen inte funnits idag. Utvärderingen visar vidare på att den forskning som bedrivs är en nod till andra organisationer inom regionens geografiska område. Emellertid, i rapporten förs också fram viss kritik mot utvärdering av insatserna. Utvärderingar av omfattning, prestationer och resultat i förhållande till resurserborde gjorts mer kontinuerligt. En sådan preciserad bedömning är inte möjlig att göra på den korta tid som funnits till förfogande för denna utvärdering
A demo implementation of interactive internet of things
No full textInternet of Things facilitates interaction betweenhuman users and physical environment through the use ofelectronic sensors, wireless communication and cloudtechnology. In this paper, we demonstrate a scalableimplementation of Internet of Things in a lab environment. Aversatile set of sensors including cameras, power outlets andordinary temperature sensors are embedded in the physicalenvironment and connected to the cloud via local gateways. Datais processed locally and accessible via the cloud. A web servicehosted in the cloud enables remote two-way interaction betweenthe human users and the monitored physical environments.Copyright reserved.</p
The importance of music for language development in the preschool : preschool teacher’s work with music education in preschool
No full textSyftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskollärarna uppfattar musikens betydelse för yngre barns språkutveckling i förskolan genom deras arbete med musikundervisning. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som utgår från att lärandet sker via samspel och interaktion med andra. Studien har genomförts med kvalitativ ansats där intervjuer med fem förskollärare har gjorts. Bearbetningen av empirin har inspirerats av grounded theory som forskningsmetod där kodning av materialet skett. Resultatet påvisar att förskollärarnas egna intresse av sång och musik är relevant för deras arbete, till exempel hur engagerad och säker/osäker man är på sin egen sångröst. Det sker spontana sångstunder varje dag medan planerade sker ungefär en gång i veckan. De planerade innehåller konkreta bilder, sångpåsar, instrument samt att de använder sig av TAKK och rörelser. Förskollärarna uppfattar att musiken har betydelse för de yngre barnens språkutveckling genom att barnen bland annat imiterar. Barnen kan även uppfatta rytmen i sången och därmed sjunga innan de kan tala. Genom att ha sång -och musikundervisning kan det öka barns ordförråd.
Digitala verktyg i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning : en studie ur ett sociokulturellt perspektiv
No full textI vårt informations- och kommunikationssamhälle utvecklas tekniken ständigt. För elever med intellektuell funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara användbara för att kunna ta en aktiv del i samhället. I arbetet mot “en skola för alla” har specialläraren därför en viktig roll att utveckla arbetet med digitala verktyg i undervisningen.Syftet med undersökningen är att studera i vilken omfattning digitala verktyg används i en gymnasiesärskola och pedagogers upplevelser av att arbeta med dessa verktyg i undervisningen. Frågeställningarna som genomsyrar undersökningen är hur digitala verktyg används i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter digitala verktyg kan skapa i undervisningen.Sociokulturell teori är en grund i denna studie. En av utgångspunkterna är att människan är en biologisk, social, historisk och kulturell varelse som ständigt utvecklas genom att dessa aspekter samverkar med varandra. En annan central del i den sociokulturella teorin handlar om lärande och människans förmågor, som enligt den sociokulturella teorin, inte stannar vid människans kropp, utan kan utvecklas och förlängas genom verktyg (artefakter).För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet har både en kvantitativ och en kvalitativ metod används, genom både enkät och intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom innehållsanalys.30 av 31 respondenter använder digitala verktyg i sin undervisning och mer än hälften använder sådana verktyg dagligen i olika ämnen och aktiviteter. Surfplatta och dator används mest och smartboard/interaktiv tavla minst. Pedagogerna uttrycker att digitala verktyg ökar möjligheten till kommunikation, tillgänglighet, delaktighet och bidrar till ett lustfyllt lärande. Däremot är tid, kostnader och brist på fortbildning och support svårigheter som rapporteras i arbetet med digitala verktyg.Eftersom resultatet visar att digitala verktyg ger förutsättningar för inlärning, kommunikation och för att planera undervisning utifrån elevernas proximala utvecklingszon bör detta arbete prioriteras. Fortbildning samt konkreta exempel på digitala verktygs möjligheter i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör därför lyftas
Prerequisites for collaboration between compulsory school and compulsory special needs school : consequences for pupils in compulsory special needs school
No full textStudien består av kvalitativa data med kvantitativa inslag där insamlingen av empiri gjorts genom semistrukturerade intervjuer och webenkät. Syftet med studien var att studera vilka uppfattningar rektorer, undervisande lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevassistenter i grundskola och grundsärskola inom ett län i Sverige har kring samverkan mellan grundskola och grundsärskola, vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skolformerna, och hur det påverkar eleverna i grundsärskolan. Resultatet visade att respondenternas uppfattning kring samverkan är positiv och att det är viktigt med samverkan då det kan stärka värdegrundsarbetet och bidra till ökad förståelse för olikheter, ökad samsyn och kollegialt lärande. Respondenterna framhöll dock att samverkan i sig inte får vara syftet utan att det måste finnas ett tydligt syfte och mål med samverkan som man tillsammans strävar efter att uppnå. Samverkan kan för eleverna i grundsärskolan bidra till ökad måluppfyllelse, utveckling och socialt utbyte. I de fall det är brist på struktur, eller om aktiviteterna inte är anpassade efter elevernas förmåga och behov kan dock samverkan leda till utanförskap och minskad delaktighet. Det uppgavs också att vissa elever kan känna otrygghet om det blir för många olika människor runt dem, och att det kan finnas risk för att grundsärskolans elever blir objekt för att andra ska lära sig om funktionsnedsättningar. Förutsättningar för samverkan är en tydlig ledning vilken är positivt inställd till samverkan, tydliga mål och en organisation med tillräckliga resurser och mötesstrukturer som ger tid och möjlighet till samplanering och kollegialt lärande. Hinder uppgavs av respondenterna kunna vara personalens inställning och attityder till samverkan samt tidsbrist. Resultatet analyserades utifrån sociokulturella begrepp, systemteori och KASAM. The study consists of qualitative data with quantitative elements in which the collection of empirical data was conducted through semi-structured interviews and web surveys. The purpose of the study was to study the perceptions of principals, teachers, special needs teachers, special educators and pupil assistants in compulsory school and compulsory special needs school in a county in Sweden, about the interaction between compulsory school and compulsory special needs school. Also, what are the prerequisites for collaboration between school forms, and how does it affect students in compulsory special needs school? The results showed that the respondents' perception of collaboration is positive and that it is important with collaboration as it can strengthen value-based work and contribute to increased understanding of differences, increased consensus and collegial learning. However, the respondents pointed out that collaboration must not be the aim, there must be a clear purpose and goal of collaboration which the school staff together strive to achieve. Collaboration can, for the students in the compulsory special needs school, contribute to greater goal achievement, development and social exchange. However, in cases where there is a lack of structure, or if the activities are not adapted to the students' ability and needs, collaboration can lead to exclusion and reduced participation. It was also stated that some students may feel insecure if there are too many different people around them, and that there may be a risk that the pupils of the compulsory special needs school become objects for others to learn about disabilities. Prerequisites for collaboration are a clear leadership that is positively set for collaboration, clear goals and an organization with enough resources and meeting structures that provide time and opportunity for planning and collegiate learning. Obstacles stated by the respondents may be the staff's attitudes towards collaboration and lack of time. The results were analysed on basis of sociocultural concepts, systems theory and KASAM
Förskollärares arbete med barns språkutveckling : en studie om hur förskollärare i förskolan arbetar med att stimulera barns tidiga språkutveckling
No full textSyfte är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns tidiga språkutveckling. Vår arbetslivserfarenhet, egna erfarenheter samt det personliga intresset för barns språkutveckling är det som har styrt vårt val av att undersöka hur förskollärare, i förskolan, stimulerar barns tidiga språkutveckling. Det vi vill få svar på är hur begreppet språkutveckling uppfattas av förskollärare och på vilket sätt förskollärare arbetar med att stimulera barns tidiga språkutvecklingI studien har vi använt den sociokulturella teorin som utgångspunkt.För att få svar på̊ studiens forskningsfrågor har vi använt semistrukturerade intervjuer som metod. Underlaget för resultatet bygger på̊ intervjuer med 6 förskollärare som arbetar på 5 olika förskolor i 2 olika kommuner och har olika lång arbetslivserfarenhet.Resultatet visar att förskollärare arbetar med att stimulera barns språkutveckling genom att erbjuda en mångfald av olika aktiviteter i språkutvecklande lärmiljöer samt genom att ha ett förhållningssätt där de är närvarande och inlyssnande gentemot barnen. I resultatet framkommer det att förskollärarna finner det viktigt att använda sig av ett korrekt språk och att de inte förenklar språket när de samtalar med barnen. Vidare påvisar resultatet att förskollärarna anser att de har en viktig roll i att kunna tyda och sätta ord på vad barnen menar, även de som inte har språket ännu. Detta gör de genom att läsa av barnens kroppsspråk samt att de själva har ett tydligt kroppsspråk när de kommunicerar med barnen för att förstärka orden. En metod som används av samtliga förskollärare av samma anledning är TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation)
Övergång från särskola till daglig verksamhet
No full textThe purpose of the study was to investigate the transition from the upper secondary school's individual programs to daily activities in a municipality. The study is based on interviews of five people, one APL manager, two mentors at the school and two from the staff from daily activities. What happens in the handover from school and in reception in new activities? What knowledge comes along with the student? Are there any control documents to follow?The study also contains an activity description of daily activities in the municipality, as well as two action plans from the upper secondary school. The theoretical frameworks used are; Bronfenbrener's ecological model and the relational perspective. They were considered useful, when the purpose was to study a change regarding students with intellectual disability as they change environment and meet new people. The framework highlights the opportunities and obstacles that exist in the process. The result made it clear how different people in different occupational roles affect the student, and how they view the situation. The result shows that there are deficiencies in the structure of the transition. The action plan that the municipality had wasn´t rooted in reality. Experiences of how the transition works varied, but everyone agreed that better preparations could be made to prevent students from being misplaced. Clearer information to the parents is needed before making a decision. The transmission of information regarding pupils' knowledge and abilities was sparse. The cooperation, between the various parts involved during the transition of the students, needs to be developed. The discussion emphasizes that the upper secondary school has an important task to prepare the student for work and be a part in the community. Plans for the student's preparation in the transition to working life and to daily activities shall be provided. Proposals for improvements in the handover came from the informants. To make this become a reality, managers in the upper secondary school and in daily activities need to revise and update the action plans
Qualified Dialogue as a Tool in Teachers' Teaching Practice for Writing : an Action-based Study about Teachers' Conversation Practice and Reflections about their Teaching Practice for Writing
No full textStudiens syfte är att undersöka hur några lärare i skolans mellanår reflekterar över sin skrivundervisning i kvalificerade samtal med speciallärare. Undersökningen görs med aktionsforskning som ansats, vilket innebär att de kvalificerade samtalen utgör både aktioner och samtal i aktionsforskningsprocessen. I tidigare forskning finns få exempel på vad kvalificerade samtal innebär och hur de genomförs. Teorin om praktikarkitekturer och Ivaničs diskursteori utgör studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar hur lärare reflekterar över sin skrivundervisning genom att diskutera metoder för att möta alla elever. Lärarna har idéer och metoder som de delar mellan sig för att lära av varandra. Diskussionen om metoderna handlar både om motivation till skrivning, anpassning av uppgifter och skrivundervisning. När de reflekterar över skrivundervisningen lyfts både form och funktion, men fokus är på språkets form framförallt när det gäller bedömning. De kvalificerade samtalen är enligt lärarna betydelsefulla och skapar möjlighet till reflektion om den egna undervisningspraktiken samtidigt som det framkommer att tid avsatt till samtal och reflektion saknas. Resultatet visar också att samtalspraktiken har betydelse för skrivundervisningen och att lärarna genom reflektion förändrar och utvecklar sin skrivundervisning. En slutsats är därmed att eleverna genom de kvalificerade samtalen indirekt kan få stöd av oss som speciallärare. Samarbete genom kvalificerade samtal mellan lärare och speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling kan enligt studien bidra till att undervisning förändras för att möta elevers olika förutsättningar.The aim of the study is to investigate how some teachers in the school's middle years reflect on their teaching practice for writing in qualified dialogues with special needs teachers. The study is conducted with action research as an approach, which means that the qualified dialogues constitute both actions and dialogues in the action research process. In previous research, there are few examples of what qualified dialogues mean and how they are conducted. The Theory of Practice Architectures, together with Ivanič's discourse theory form the theoretical framework of the study. The result of the study shows how the teachers reflect on their teaching practice for writing by discussing methods to meet all students' needs. The teachers have ideas and methods that they share to learn from each other. The discussion about the methods is about the motivation for writing, adapting tasks and writing lessons. When the teachers reflect on their teaching practice for writing, they talk about both form and function with an emphasis on form, especially when it comes to assessment. The dialogues are, according to the teachers, important and create an opportunity for reflection on one's own teaching practice while at the same time finding that time allocated for conversation and reflection is lacking. The result also shows that conversational practice is important for the teaching practice for writing and that the teachers through reflection change and develop their practice. One conclusion is therefore that qualified dialogues indirectly provide support to students from us as special needs teachers. According to the study, collaboration through qualified dialogues between teachers and special needs teachers, who have an education in language-, writing- and reading development, can help changing teaching methods in order to meet students' different needs