Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
What affects SME companies' acquisitio of electronic mobile payments in stores? : the influence of internal and external factors in decisions
No full textStudien syftar till att belysa vilka variabler som har en inverkan på små och medelstora företags (SME-företag) erbjudande av elektroniska mobila betalningsmedel utifrån interna samt externa faktorer. Studiens metod baseras på ett positivistiskt kunskapsideal med en deduktiv ansats där teorier för acceptansnivå och intressenter utgjort den teoretiska referensramen. En kvantitativ forskningsmetod har använts där empiri samlats in genom en konstruerad enkät. Efter insamlandet av data gjordes en analys av resultaten som påvisade att ingen av studiens hypoteser accepterades. Däremot påvisade en påföljande analys av faktorer att vissa av dem indikerade i riktning med hypotesernas antagande. Studien skiljer sig från tidigare forskning eftersom hänsyn har tagits till SME-företagens interna samt externa faktorer. Tidigare forskning har inte benämnt beslutfattarens inverkan på ett företags erbjudande av elektroniska mobila betalningsmedel, vilket borde ha en inverkan på mindre företag där beslutsfattaren och ägaren oftast är samma person. Efterföljande analys av insamlad empiri indikerade bland annat på att beslutsfattarens ålder samt erfarenhet inom beslutsfattande påverkar erbjudande av elektroniska mobila betalningsmedel. Dock var deltagandet lågt vilket resulterade att endast 28 respondenter svarade på enkäten. Hänsyn behöver tas till den låga svarsfrekvensen då det kan ha skapat en snedvridning av resultatet för vilka faktorer som har en inverkan på företagets erbjudande av elektroniska mobila betalningsmedel, vilket gör att de statistiska slutsatserna inte har lika stor tillförlitlighet.The study aims to elucidate which variables have an impact on SMEs’ offering of electronic mobile payments based on internal and external dimensions. The method of the study is based on a positivistic knowledge concept with a deductive approach in which theories of acceptance level and stakeholders have constituted the theoretical framework. A quantitative research method has been used, in which empirical data is gathered through a constructed questionnaire. After the collection of data an analysis was made, it demonstrated the result showed that none of the study hypotheses were accepted. In contrast, a subsequent analysis of factors indicated that some of them indicated in the right direction with the assumption. The study differs from previous research because the consideration has been given to the SMEs’ internal and external environment. Earlier research has not been referred to as the decision maker's impact on the company, which should have an impact on smaller companies where the decision maker and the owner usually are the same person. Subsequent analysis of collected empirical evidence indicated that the decision-maker's age and experience in decision-making affects the decision to offer electronic mobile payments. However, participation was low, resulting in only 28 respondents responding to the survey. The low response rate needs to be taken into account as it may have distorted the results for which factors have an impact on the company's offering of electronic mobile payments, which means that the statistical conclusions do not have as much reliability
"Här finns ju jättemycket att bygga på" : En fenomenografisk studie om förskollärares och lärares uppfattningar om barns förmågor vid start i förskoleklass
No full textStudiens syfte är att undersöka förskollärares och lärares uppfattningar om barns förmågor vid start i förskoleklass. Vår studie grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats och data har inhämtats genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter verksamma i förskola och i förskoleklass deltar i undersökningen. Resultatet visar att främst sociala och kommunikativa förmågor anses väsentliga inför start i förskoleklass. Lekens betydelse lyfts som grundläggande för att utveckla de förmågorna. Samtidigt framkommer uppfattningar som uttrycker att barn inte ges tillräckligt mycket tid för lek då det finns faktorer som påverkar. Resultatet visar även att samverkan mellan skolformerna uppfattas vara av betydelse för kontinuitet i barns utveckling av förmågor. Genom att synliggöra uppfattningar av barns förmågor inför start i förskoleklass vill vi bidra med ytterligare kunskap inom området. Förväntan är att resultatet kan utgöra ett stöd i det arbete som sker i form av samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass.
Are there suitable habitats in the municipality of Luleå for the white-backed woodpecker?
No full textPå grund av ett ökande modernt skogsbruk där tall och gran har ett högre ekonomiskt värde än lövträd har lövskogarna minskat drastiskt och därmed också den vitryggiga hackspetten (Dendrocopos leucotos). I den här uppsatsen har jag valt att undersöka den vitryggiga hackspettens möjlighet till häckning i Luleå kommun, närmare bestämt om de två områdena som inventerats för uppsatsen utgör lämpligt habitat för arten att häcka i samt vilka åtgärder som bör utföras ifall resultatet förklarar områdena olämpliga. Genom fältinventering har data tagits fram för volym av varje trädslag samt volym av död ved. I område A består 55% av den totala volymen (m3sk) av björk. 22% består av gran, vilket är på gränsen till för högt för ett lämpligt vitryggshabitat. Alla levande lövträd är tillsammans 65%. Kategorin torra är totalt 7,3%, vilket är långt under den rekommenderade gränsen för ett lämpligt habitat. I område B består 59,7% av den totala volymen av björk. 22,1% består av gran. Alla levande lövträd är tillsammans 68,9%. Kategorin torra är totalt 3,4%, vilket är långt under den rekommenderade gränsen för ett lämpligt habitat. Resultatet visar att områdena inte utgör lämpliga habitat just nu. Jag diskuterar huruvida den använda metoden eventuellt underskattar områdenas kvalitet för den vitryggiga hackspetten, bland annat att hänsyn inte tas till de döende träden, utan endast de som är helt döda.Because of the expanding modern forestry where pine and spruce have a higher economical value than deciduous trees, the deciduous forests have decreased drastically and therefore also the Whitebacked Woodpecker (Dendrocopos leucotos). I have chosen to examine the probability for nesting White-backed Woodpecker in this essay, in particular if the areas invented for this essay constitute suitable habitat for the species to nest in, and what measures should be taken if the result declares the areas unsuitable. Through field inventory, data have been generated about the volume of each tree species and volume of dead wood. In area A, 55% of the total volume (m3sk) consists of birch. 22% consists of spruce, which is a high value for a suitable nesting habitat for the white-backed woodpecker. All living deciduous trees together is 65%. The dead trees are 7.3% of the volume, which is way lower than the recommended limit (>20%) for a suitable habitat. In area B, 59.7% of the total volume consists of birch. 22.1% consists of spruce. All living deciduous trees together is 68.9%. The dead trees are 3.4% which is way lower than the recommended limit for a suitable habitat. The results show that the areas are not suitable for the time being. I discuss if the method used may in fact under-estimate the study area’s quality as a nesting habitat. Among other things, that the dying trees are not considered, only those that are completely dead
Type 2 Diabetes Mellitus in Children : nurses’ preparedness to meet the family
No full textBakgrund: Typ 2 diabetes mellitus har det senaste årtiondet ökat bland barn. Sjukdomen misstänks ha en mer aggressiv kroppspåverkan hos barn än vuxna samtidigt som de farmakologiska resurserna är begränsade för barn. Familjens livsstil har stor betydelse för att behandlingen ska bli framgångsrik men också för risken att insjukna. En ökande andel insjuknande skulle ställa nya krav på bemötande och kompetens inom vården. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors beredskap av att bemöta familjer med barn med T2DM på barnmottagning. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare och dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom två huvudkategorier: Förutsättningar för beredskap och Faktorer som hindrade beredskap. Även sex underkategorier framkom: tidigare erfarenhet av närliggande områden, kunskap om betydelsen av ett gott bemötande och kommunikation, teamarbete med andra professioner, bristande rutiner och riktlinjer, brist på specifik kunskap om T2DM och ett nedprioriterad område inom vården. Slutsats: Det finns förutsättningar för ett gott bemötande av barn med T2DM och deras familjer samtidigt som luckor i vården behöver fyllas för att optimera beredskapen. Background: Type 2 diabetes mellitus has increased in the last decade among children. The disease is expected to have a more aggressive physical impact in children than adults, while pharmacological resources are limited for children. The family's lifestyle is of great importance for the treatment to be successful but also for the risk of developing diabetes. An increasing proportion onset in this area places new demands on health care nurses’ preparedness at a children’s clinic to meet families with children with T2DM. Method: The study has a qualitative inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven participants and were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis revealed two main categories: Prerequisites for preparedness and Factors that hinder preparedness. Six subcategories also emerged: previous experience in similar areas, knowledge of the importance of a good response and communication, teamwork with other professions, lack of routines and guidelines, lack of specific knowledge about T2DM in children and a low prioritized area in healthcare. Conclusion: There are prerequisites for a good respond of children with T2DM and their families, while gaps in healthcare need to be filled to optimize preparedness
The importance of alum production for the forest : with an example from Andrarums alummill in Skåne 1637 1912
No full textAndrarums alunbruk satte stort avtryck i den omgivande skogen. Bruket krävde stora resurser av ved för att kunna processa alunskiffer till alun, vilket gjorde att behovet av vedresurser var stort. Området kring alunbruket fick en markering i terrängen år 1730, med 21 stora stenar som placerades ut längs cirkelperiferin, det vill säga Verkalinjen. Syftet med studien är att undersöka vad aluntillverkningen haft för betydelse för skogen innanför Verkalinjen. Fokus i uppsatsen var att studeravedförbrukningens betydelse under de år som bruket var aktivt. Utöver en generell studie för hela området innanför Verkalinjen avgränsades studien till fastigheterna Breabäck, Snärpe, Rugeröd och Nybygget. Metod och material som använts i uppsatsen är studier av historiskt kartmaterial samt analys av handlingar tillhörande arkivet på Christinehof. Kartor rektifierades och digitaliserades i GIS- ArcMap, innanför Verkalinjen och i det valda undersökningsområdet. Resultatet visar att skogen i undersökningsområdet minskat mycket mellan år 1684 och 1704, från att ha varit en skogsbygd har området förvandlats till en gles och tunn bokskog. Skogsanvändningen harförändrats över tid och resultatet visar att det under 1700-talet rådde skogsbrist iundersökningsområdet. I mitten på 1700-talet anses det att skogen inom alundistriktet aldrig kommer räcka till brukets behov på lång sikt och det kommer bli svårt för skogen att återhämta sig. Återplanteringar, hushållning och betesförbud träder i kraft men trots det framträder ett öppet och skoglöst landskap under 1800-talet, med inslag av små öar av skog. Resultatet visar också att skogen har återhämtat sig i början av 1900-talet och det finns då en stor variation av träd i området, med både löv-och barrskog.Andrarums alummill left a great impression in the surrounding forest. The mill required large resources of wood to be able to process alum slate to alum, which meant that the need for wood resources was big. The area around the alummill was given a mark in the terrain in 1730, with 21 large stones placed along the circular periphery, which is called Verkalinjen. The purpose of the study is to investigate the importance of alum production for the forest inside the Verkalinjen. The focus of the thesis was to study the importance of wood consumption during the years when the mill was active. In addition to a general study for the entire area within the Verkalinjen, the study was delimited to the properties Breabäck, Snärpe, Rugeröd and Nybygget. The method and materials used in the essay are studies of historical map material and analysis of documents belonging to the archive at Christinehof. Maps were rectified and digitized in GIS-ArcMap, inside the Verkalinjen and in the selected research area. The result shows that the forest in the study area has decreased greatly between 1684 and 1704, from having been a forest area, to been transformed into a sparse and thin beech forest. The use of the forest has changed over time and the results show that there was a forest shortage in the study area during the 18th century. In the middle of the 17th century, it is believed that the forest in the Andrarums alummill district will never meet the needs of the mill in the long term and it will be difficult for the forest to recover. Replanting, housekeeping and grazing ban take effect, but despite this, an open and woodless landscape emerges during the 18th century, with elements of small islands of forest. The result also shows that the forest has recovered in the early 1900s and there is then a great variety of trees in the area, with both deciduous and coniferous forests
Verksamhetsberättelse Mat- och Måltidsvetenskap 2019
No full textUnder året som gått har mycket hänt och vi utvecklas vidare! Denna upplaga av Mat- och måltidsvetenskaps verksamhetsberättelse sammanfattar händelser och utveckling av ämnesområdet vid Högskolan Kristianstad under 2019. Ett år där alla medarbetare på avdelningen bidragit till att arbeta för visionen att vi ska ha en ledande position för framtidens mat och måltider genom attraktiva utbildningar, framgångsrik forskning och aktiv samverkan
Teamarbete mellan distriktsjuksköterskan och ambulanssjuksköterskan vid akut omhändertagande inom primärvården
No full textBakgrund: Teamarbete vid akut omhändertagande mellan distriktssköterskan och ambulanssjuksköterskan inom primärvården avser en kort tid och snabba och korrekta beslut om vård och behandling är viktigt, för att inte mista värdefull tid eller information som kan spela roll för patientens vidare vård och hälsotillstånd. Brister i teamarbete kan leda till medicinska fel, skada kommunikationen och samarbetet mellan teammedlemmarna. Det kan leda till att patienten inte får den professionella vård patienten har rätt till. Syfte: Syftet med studien var att undersöka teamarbete mellan distriktssköterskan och ambulanssjuksköterskan vid akut omhändertagande inom primärvården. Metod: Webbaserad enkätstudie genomfördes i Södra Sverige med kvantitativ ansats där 168 distriktssköterskor och ambulanssjuksköterskor ingick. Resultat: Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan professionerna avseende teamarbete. Distriktssköterskor var mer nöjda med kommunikationen och överrapporteringen jämfört med ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskor var mer nöjda med samarbetet i teamet jämfört med distriktssköterskor. Slutsats: För att kunna möta patientens omvårdnadsbehov, stärka patientsäkerheten och förbättra resultaten för patienten behöver samarbetet och kommunikationen mellan teammedlemmarna fungera. Ett bra teamarbete innebär att medlemmarna används mer effektivt för att skapa en helhetssyn kring patienten
District nurses in home health care experiences of collaboration with the health center. : A qualitative interview study.
No full textBakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen.Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence
“To forbid is the worst thing you can do” : a qualitative study on how teachers in leisure homes interpret the assignment about safe and responsible approach linked to social media
No full textI denna studie undersöks hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag rörande ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang specifikt kopplat till sociala medier, för att hjälpa barnen hantera det de möter i sin vardag. Studien ämnar också att belysa hur fritidshemslärare konkret arbetar med området gällande säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där sex respondenter gavs möjlighet att uttrycka sina tankar utan givna svarsalternativ. Resultatet analyserades sedan utifrån John Dewey teorier om individ och utbildning och visade att uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier är ett tolkningsbart uppdrag. Dessutom visade resultatet att tolkningen är komplex på grund av olika påverkningsfaktorer såsom tex fritidshemslärarnas egna intressen och förkunskaper kring sociala medier. Resultaten visade att det konkreta arbetet kring sociala medier med barnen främst består av dialog med problembaserade diskussionsfrågor. Det konkreta arbetet beskrivs antingen som systematiskt eller spontant men med liknande innehåll. Dessutom framkommer resultat som antyder att det konkreta arbetet delvis styrs av det behov den aktuella barngruppen anses ha
Exploring health professionals´ experiences of being involved in a research project
No full textThe involvement of health professionals in research may ensure the acquisition of relevant and sustainable knowledge that is applicable in practice. However, knowledge is lacking about how professionals experience being involved. Therefore, the aim of this study was to explore how health professionals experienced the process of being involved in a project related to research on ageing and health. Data was collected through seventeen interviews and analysed using a grounded theory approach. The findings illustrate the health professionals’ experiences of an adaptation process that occurred, e.g., adapting practice and research to facilitate collaboration and the ability to co-create. Influenced by circumstances and through ongoing negotiations and breakthroughs, co-creation was experienced, based on the health professionals’ and researchers’ trustful relationships. In conclusion, this new knowledge may be useful in designing and implementing future studies that involve health professionals in research projects on ageing and health