Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Existentiell ensamhet hos sköra äldre personer : vårdpersonals och volontärers erfarenheter och behov av stöd
No full textThe overall aim of the thesis was to explore healthcare professionals’ and volunteers’ experiences of encountering older persons’ existential loneliness, the significance of the care context, and first-line managers’ view of support. Three of the studies were qualitative with a descriptive design (studies I–III) and the fourth was quantitative with a cross-sectional design (Study IV). The data collection for studies I and II was based on focus group interviews with healthcare professionals (i.e., nurse assistant, registered nurse, physician, occupational therapist, physiotherapist, social counsellor, and social worker) in home care, residential care, hospital care, palliative care, primary care, and pre-hospital care. The data collection for Study III was based on focus group interviews and individual interviews with volunteers from various organisations. Study IV was based on a questionnaire sent to first-line managers in municipal care, examining their views of support for staff and volunteers encountering existential issues among older persons. The findings of Study I indicated that, during the everyday care of older people, healthcare professionals experienced existential loneliness in various ways and situations related to ageing, illness, and end of life. The professionals’ stories about encountering older persons’ existential loneliness revealed that they often felt insecure about how to talk about existential issues. They also felt inadequate and frustrated when encountering barriers such as the older person’s bodily limitations, demands and needs (perceived as insatiable), personal privacy, or fear and difficulty in encountering existential issues. Study II was a multiple case study of the care contexts of home care, residential care, hospital care, and palliative care. The findings indicated that the care context matters regarding professionals’ views and interpretations of the origin of existential loneliness. In home care and residential care, these views and interpretations concerned life, the present, and the past. In hospital and palliative care, existential loneliness mainly concerned the older person’s forthcoming death. Professionals considered creating relationships an important part of their role in all care contexts, although the meanings, purposes, and conditions of these relationships differed (Study II). Study III showed that being a volunteer meant being a fellow human being, alleviating others’ and one’s own loneliness. Becoming a volunteer was 11 12 a way of finding meaning, and volunteering made the volunteers feel rewarded and simultaneously emotionally challenged. Encountering loneliness, including existential loneliness, required sensitivity to others’ needs for both closeness and distance. The findings of Study IV, based on a questionnaire, indicated that 88% of the first-line managers found that older persons sometimes or often expressed existential loneliness. They also reported that staff insecurity was the major obstacle to talking about existential issues with the older persons. Support was provided in the form of structured reflection, but provision of systematic supervision was reported by only 6% of first-line managers. The managers reported that most support was provided by themselves or by registered nurses. Almost half of the managers (44%) reported that, at their units, volunteers were engaged in activities such as everyday conversations and/or music/entertainment. In addition, they also reported a desire for volunteers to be more involved in both everyday and existential conversations. In conclusion, one of the most important findings of this thesis was the insecurity of the professionals, manifested in a fear of discussing existential issues. This was revealed in the interviews with the professionals and confirmed by the first-line managers. According to both professionals and volunteers, the relationship with the older person was important when encountering existential issues. The thesis demonstrates the importance of helping professionals focus on existential issues about life and death and of the potential of volunteers as an important complement in the care of older people
Sustainable development for preschools in Sweden and India : a discourse analysis of a concept of our time
No full textStudiens syfte är att öka kunskapen om lärande för hållbar utveckling, Education for sustainable development (ESD) i ett svenskt såväl som indiskt förskoleperspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och använder sig av en induktiv metod med diskursanalys som redskap. Empirin består av öppna skriftliga intervjufrågor i en enkät som har besvarats via mejl av sju förskollärare i Sverige och Indien, samt en jämförelse mellan de svenska och indiska styrdokumenten. Den empiriska undersökningen har besvarat syftet utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare i Indien och Sverige hållbar utveckling och sitt arbete med det? Vilken bild av hållbar utveckling framträder i läroplanerna? Vilka diskurser framträder i analysen av förskollärarnas svar och de båda styrdokumenten? Återspeglar data vissa sociala, politiska eller historiska förhållanden under vilka de producerades och i så fall på vilket sätt? Detta examensarbete ger en bild av komplexiteten i ett lärande för hållbar utveckling i ett indiskt såväl som svenskt förskoleperspektiv och föreliggande studie ger exempel på att det finns många olika sätt att beskriva, tolka och förstå begreppet hållbar utveckling. I analysen framträder skillnader som återspeglar sociala, politiska och historiska förhållanden i Indien och Sverige och olika diskurser gällande hållbar utveckling i de båda länderna kan urskiljas i analysen av resultatet
”When reading together and talking about the book I understand it better” : finding the motivation to read and waking up quiet classrooms in reading comprehension work
No full textTrots mycket uppmärksamhet och forskning kring barns och ungdomars läsförståelse, och glädjande besked i den senaste PISA-undersökningen, återfinns fortsatta problem inom området läsning och läsförståelse. Det innebär en utmaning för skolan att hitta vägar att stärka alla elevers läsförståelse, och samtidigt väcka läslusten inom dem. Vi finner i tidigare forskning att vikten av motivation och engagemang är stor, och att inre motivation för läsning tillsammans med social muntlig interaktion är framgångsfaktorer för vidare utveckling av läsförståelse. Vi belyser hur man kan utveckla läsförståelsearbete genom strukturerad kooperativ undervisning och hur detta kan påverka läsmotivation och förståelse. Genom en kortare intervention i årskurs sex bestående av läsförståelsestrategier och kooperativt arbete vid textsamtal ser vi indikationer på att fler elever får större förståelse för den lästa texten och därigenom finner arbetet mer engagerande. Vi använder Response to Intervention - RTI som modell för interventionen och baserar våra resultat på elevernas upplevelse av läsningen före och efter de modellerade lektionspassen. Elevernas upplevelser ansågs relevanta, då tänkandet om det egna lärandet, metakognition, är en viktig del i arbetet med läsning. Resultatet visar att de svagaste läsarna upplever läsningen som lättare att tillgodogöra sig med de hjälpstrategier som erbjuds. Läsförståelsearbete genom kooperativt lärande som uppmuntrar till verbal interaktion både i helklass och i grupper visar sig även vara motivationsfrämjande. Då interventionen genomförts på väldigt kort tid och grundar sig på elevernas upplevelser kan inga påvisbara resultat av interventionen uppvisas, då inga läsförståelsetest använts i undersökningen.Much attention and research has been brought to the fact that children spend less time reading,and that reading comprehension among children and adolescents is declining. Despite theseproblems are yet to be resolved and schools face a great challenge in finding ways to strengthenreading comprehension for all children and at the same time ignite the intrinsic motivation. In thefield of research, we find evidence that intrinsic motivation for reading in combination with social,verbal interaction are key factors in developing reading comprehension. We contribute toenlighten how reading comprehension can be enhanced through structured collaborativeeducation instruction and the impact this may have on reading motivation as well asunderstanding. After a short intervention in a year six, and use of modelling and cooperative workwe find indications that more students gain in understanding of the texts and therefore find thework more engaging, in comparison to traditional work. Using RTI – Response to Intervention wemeasure the students’ experiences of reading before and after the modelled classes. Thestudents´ experiences were considered to be relevant, since reflections on their own learning,metacognition, is an important part of the work on reading. The result shows that the weakestreaders experience reading easier to understand with the scaffolding offered. Readingcomprehension work through cooperative learning that encourages verbal interaction both in fullclass and in smaller groups, also prove to be motivational. Since the intervention was carried outin a very short period of time and is based on the students´ experiences, we cannot prove resultson actual effects of the intervention, since no comprehension tests as means for measuring wereused
Hur, vad, varför men glöm inte var : utomhuspedagogik - ett komplement till denvanliga undervisningen i klassrummet
No full textVårt syfte med detta arbete har varit att fastställa vilka fördelar det finns med att inkludera utomhuspedagogik i historieundervisningen. Vårt intresse för denna fråga kommer dels ifrån ett delat historieintresse, dels ambitionen att historieämnet ska var något intresseväckande som eleverna vill lära sig mer om. Ett sätt för att göra historieämnet mer lustfyllt för elever kan vara genom att variera historieundervisningen med utomhuspedagogik. Det vi kom fram till genom att studera både nationella samt internationella studier var att det finns en mängd fördelar med att bedriva utomhuspedagogik såsom ökad motivation, ett ökat historiemedvetande samt att det gör undervisning mindre abstrakt för eleverna. För att eleverna ska kunna ta del av fördelarna så ställs vissa krav på lärarens arbete. Dessa krav är till exempel att eleverna måste få chans att ta till sig en god förförståelse innan det att lärtillfället för utomhuspedagogik ska äga rum. De måste även få besöka en plats som är relevant för det stoff som ska läras ut samt så ställs det höga krav på lärarens kompetens kring metoder för utomhuspedagogik. Eleverna måste även få chans att cementera sina nyvunna kunskaper genom ett efterarbete av det som lärts ut vid lärtillfället. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat lärare. Vi undersökte ifall lärare bedrev utomhuspedagogik, deras syn på utomhuspedagogik jämfört med definitionen vi valt att använda oss av samt hur de bedrev utomhuspedagogik. Vi använde oss av den insamlade empirin för att jämföra med hur teorin menar att utomhuspedagogik bör gå till för att gynna elevers lärande
Det nuvarande demokratiuppdragets vara eller icke vara : en komparativ studie av demokratiuppdragets utformning i svenska och finska läroplaner från 1970 till idag
No full textThis study acknowledges how the democratic mission has changed over time and which role it has today. By using a comparative idea analysis, fourteen Swedish and Finish curriculums and syllabuses stretching from 1970 to 2015 has been analysed and compared. Therefore, our purpose is to analyse how the curriculums and syllabuses can be compared to the modern society versus the late modern society, by using ideal types based on theories that legitimates our study. With this method, we were able to compare how much the late modern society has influenced the Swedish and Finnish curriculums and syllabuses. In the result, we concluded that the Finnish curriculums are still influenced by the modern society in a broader way than the Swedish. The Swedish curriculums have been more influenced by the late modern society as a result of the increased focus on the individual, which is a consequent of the development from the modern to the late modern society. The latest Finnish curriculums are also influenced by the late modern society. However, when they write about individuals, the importance of being a part of the community is always the primary goal. The comparison between the countries syllabuses shows a different sight of the subject social studies. In Sweden, it plays a larger role in the mission of creating democratic citizens, as to Finland, where it plays almost the same role as all the other subjects. The final discussion in this study is whether the democratic mission is still functioning in the society we are living in today. The conclusion is that it has to be changed, otherwise it will not legitimize in the late modern society. Furthermore, it has to change from being a firm mission to a more fluid one. Additionally, it has to create an environment where the pupils can become liberate subjects
Erratic Subject Didactics : a Study of Conditions Antecedent to Secondary Education Reform and Their Effects on Social Science Didactics
No full textThis paper studies how changing political, economic, and social conditions in and related to Sweden affected its secondary education policy and the role that social science didactics plays. By analyzing Swedish secondary school curricula, the related social science syllabus, education act, and corresponding organizational documents, the causes for, and context of education reform become clear. The school’s purpose is to impart general abilities and knowledge that all persons will require to function in society and maintain democracy, equality, and international solidarity. Additionally, the school is found to conform to the same template, values, and norms as the economic and political aspects of globalization and modern democratic society. The school subject that wholely addresses general knowledge, civil abilities, and democratic values is found to be social science. Engaging social issues as a didactical tool, social science teaching imparts in students democratic values and the civil abilities to participate in society. Through the quality assurance of evaluations, knowledge requirements emerged as a policy for providing students with the opportunity to learn at one’s capacity. By meeting its knowledge requirements, social science produces students who are stewards of democratic values that, by participating in the community, contribute to social development in every venture during life after school
Det var en gång... : lärares, bibliotekariers och professionella berättares erfarenheter av muntligt berättande
No full textI detta examensarbete tar vi reda på lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande där syftet för det första är att synliggöra om det finns några generella drag för hur fenomenet beskrivs oavsett vilken yrkeskategori de tillfrågade tillhör. För det andra uppmärksammar vi vilken avsikt som intervjudeltagarna har med användandet av berättarmetoden men också i vilka sammanhang den förekommer. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två personer inom varje profession. Eftersom vi undersöker flera individers erfarenheter av samma fenomen, är en fenomenologisk ansats fördelaktig för att undersöka helhetsbilden av muntligt berättande. I resultatet kom vi fram till att muntligt berättande har flera positiva effekter. Den muntliga berättarmetoden är bland annat språkutvecklande och genom mötet skapas en gemenskap mellan berättare och åhörare. Den anses även engagerande oavsett med vilken intention den utförs och i vilka verksamheter och sammanhang som den används. En av slutsatserna är att de olika professionerna var eniga om att det finns vissa grundläggande egenskaper som måste existera för att aktiviteten ska kunna kallas muntligt berättande och dessa utgör fenomenets essens
Destructive conflict behaviours and insecure attachment : A study about behaviours to past and present partners
No full textForskning har visat att det finns ett samband mellan anknytningsmönster och konfliktbeteenden där personer med otrygg anknytning oftare använder sig av destruktiva konfliktbeteenden (Dijkstra, Barelds, Ronner, & Nauta, 2017; Feeney & Karantzas, 2017; Fowler & Dillow, 2011). Studiens syfte var dels att undersöka om samma individ använde sig av samma konfliktbeteende i en konflikt med en nuvarande och tidigare partner, samt dels att undersöka sambandet mellan anknytningsmönster och konfliktbeteenden mot både tidigare och nuvarande partner. Deltagarna (N = 48) besvarade ett webbaserat frågeformulär som behandlade generella frågor om deltagaren, konfliktbeteende mot tidigare respektive nuvarande partner, skattning av tidigare respektive nuvarande partners konfliktbeteende samt anknytning till tidigare respektive nuvarande partner. Resultaten visade ett starkt stöd för att kritik som konfliktbeteende användes likvärdigt mot tidigare och nuvarande partner, medan stödet var svagare för konfliktbeteendena förakt, försvar och undandragande. Otrygg undvikande anknytning var en prediktor för undandragande konfliktbeteende mot nuvarande partner, medan även otrygg ambivalent anknytning var en prediktor mot tidigare partner. Mot nuvarande partner var otrygg ambivalent anknytning en prediktor för konfliktbeteendena kritik, förakt och försvar. Mot tidigare partner var även otrygg undvikande anknytning en prediktor för förakt och försvar. Studiens tillämpning och betydelse för framtida forskning diskuteras.Research has shown that there is a connection between attachment patterns and conflict behaviors, where people with insecure attachment often use destructive conflict behaviors (Dijkstra, Barelds, Ronner, & Nauta, 2017; Feeney & Karantzas, 2017; Fowler & Dillow, 2011). The purpose of the study was to investigate if the same person used the same conflict behaviors if the conflict was with a past or present partner, and to investigate whether there was a connection between attachment patterns and conflict behaviors towards both past and present partners. Participants (N = 48) answered a web-based questionnaire that addressed general questions about participants, conflict behavior towards past and present partners, estimation of past and present partners' conflict behavior, and attachment to past and present partners, respectively. The results showed strong support for criticism being equally used to past and present partners, but weaker support for contempt, defense and stonewalling. Avoidant attachment was a predictor of stonewalling towards both past and present partners, with ambivalent attachment as an additional predictor for past partners. Towards present partners, ambivalent attachment was a predictor of criticism, contempt and defense; towards past partner avoidant attachment was also a predictor of contempt and defense. The study’s application and significance for future research are discussed
A sustainable content : The materiality analysis importance to the balance between reported significant areas in sustainability reports
No full textTidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden
How do investors react to news of product recall in the automotive industry? : An event study onautomotive industry actors
No full textI takt med att teknologin i nytillverkade bilar blir allt mer avancerad, ökar också antalet produktåterkallelserinom bilindustrin till följd av defekta komponenter. En produktåterkallelse ger upphov till enkostnadsökning för det berörda företaget och bör således ge en negativ effekt på aktiekursen, närmarknadsaktörer tar del av informationen. Det är inom bilindustrin vanligt att biltillverkande företagkontrakterar ut tillverkningen av fordonens komponenter. Den upptrappade outsourcingen frambringarfrågan om vilken part som ska ansvara för återkallelsens kostnader. Studien undersöker med hjälp aveventstudier och hypotesprövningar hur produktionsledets olika aktörer påverkas av information om enåterkallelse inom bilindustrin? Studien har valt ut 39 händelser när ett biltillverkande företag tvingas attåterkalla bilmodeller. Uppsatsens resultat visade att produktionsledets olika aktörer inte påverkas avinformation om en återkallelse, därmed gick det inte heller påvisa att komponenttillverkare drabbashårdare än biltillverkare av en återkallelse. Studiens resultat visade heller inget positivt samband mellanmarknadsreaktionen beroende på återkallelsens storlek, felorsak eller tidpunkten för tillkännagivandet.As the technology in newly manufactured cars becomes more advanced, the number of product recallsin the automotive industry is also increasing due to defective components. A product recall gives rise toan increase in costs for the company concerned and should therefore have a negative effect on the shareprice when market participants consult the information. It is common in the automotive industry for carmanufacturing companies to outsource the production of vehicle components. The escalating outsourcingraises the question of which party should be responsible for the costs of the recall. The study examineswith the help of event studies and hypothesis tests how the different actors in the production stage areaffected by information about a recall in the automotive industry? The study has selected 39 events whena car manufacturing company is forced to recall car models. The results of the paper showed that thevarious operators of the production stage are not affected by information about a recall, so it was notpossible to demonstrate that component manufacturers are hit harder than car manufacturers by a recall.Furthermore, the results of the study did not show a positive relationship between the market reaction dueto the size of the recall, the cause of the withdrawal or the time of the announcement