Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Predicting attitudes towards transactional sex : the interactive relationship between gender and attitudes on sexual behaviour
Introduction: This article explores explanations for attitudes towards the acceptability of transactional sex. The sparse research investigating attitudes towards transactional sex uncovers a link between gender equality, or feminism, and a lack of support for the trade in sex. However, there are no research agendas that attempt to explain variance in attitudes towards transactional sex where support for gender equality is widespread throughout a population. Methods: We estimate regression models utilizing the 2017 Danish Values Survey (Den Danske Værdiundersøgelse) in order to predict views on the acceptability of transactional sex. Results: While the trade in sex is legal in Denmark, we find that a majority of respondents hold negative attitudes towards transactional sex, which conveys a lack of congruence between public opinion and policy. Further, gender is a powerful predictor of attitudes towards transactional sex, with women finding it less acceptable. In addition, the analysis uncovers that general attitudes towards sexual behaviour are the largest predictor of views on the acceptability of transactional sex. That being said, we find that men’s views on the acceptability of transactional sex are more of a function of their general attitudes towards sexual behaviour than they are for women. Conclusions: The findings indicate that, unlike men, women appear to differentiate between their attitudes towards general sexual behaviour and their views on sexual behaviour that they may associate with negative societal implications
Barnsliga sammanhang : Forskning om barns och ungdomars hälsa och välmående
I forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context (CYPHiSCO) förenas forskare knutna till Högskolan Kristianstad i sitt gemensamma intresse för barns och ungdomars hälsa och välmående. När vi nu ger ut vår tredje antologi, de tidigare utkom 2017 respektive 2019, tar vi bland annat utgångspunkt i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling där fera av målen kan kopplas till den forskning som bedrivs inom miljön. Samtliga 17 mål är av betydelse för barn och ungdomar, och i forskningssammanhang vill vi lyfta fram delmål 16.7 i Agenda 2030 om lyhördhet och deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. Barns och ungdomars deltagande i forskning möjliggör att de får komma till tals i frågor och beslut som berör dem. I denna antologi gör vi några nedslag, främst utifrån barns och ungdomars perspektiv, men även utifrån betydelsefulla vuxna i deras närhet
Barnahusbesök för polisförhör : händelser före, under och efter
Barnahus finns på flera platser runt om i Sverige och tar emot barn som misstänks ha varit utsatta för brott, såsom våld eller sexuella övergrepp, för polisförhör och stöd. I Barnahus samverkar åklagare, polis, socialtjänst, barnmedicin, rättsmedicin samt barn-och ungdomspsykiatri (BUP). Barn tas emot i en barnvänlig miljö och ska inte behöva träffa olika personer på olika platser. Om barnets vårdnadshavare är misstänkt, kan barn hämtas till förhör utan att vårdnadshavaren initialt känner till det och efter polisförhöret ska barnet vanligen hem till sina vårdnadshavare igen, om inte socialtjänsten bedömt att det finns behov av omedelbart skydd. I doktorsavhandlingen Iscensätta barnperspektiv. Före, under och efter Barnahusbesök (Kläfverud, 2021) följs vad som händer vid olika tidpunkter och platser före, under och efter Barnahusbesök för polisförhör, med stöd av vad barn och medföljande vuxna har berättat. Det här kapitlet utgör en sammanfattning och presenterar exempel ur avhandlingen, vilken visar på olika, ibland motstridiga, förväntningar som barn kan ställas inför i samband med Barnahusbesök. Vikten av att beakta händelser utanför själva Barnahuset lyfts fram
Can pedagogical differentiation benefit learning in mathematics?
Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå. Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.
A picture is worth a thousand words : a qualitative study concerning the assessment of multimodal texts
Syftet med vår studie är att synliggöra lärares uppfattningar om multimodalitet samt bedömning med utgångspunkt i styrdokumentet Nya språket lyfter! (2020). Studien vilar på en socialsemiotisk och multimodal teoribildning. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där semistrukturerade djupintervjuer har givit en bild av hur verksamma svensklärare i skolans tidigare del upplever multimodalitet och bedömning. Intervjuerna har givit en nyanserad bild av de verksamma lärarnas erfarenheter. Resultatet visar att lärarna till stor del arbetar multimodalt utan att använda sig av Nya språket lyfter! men genom en mindre granskning av utdrag från bedömningsstödet upplever de att det ger stöd gällande planering och bedömning av undervisning. Bildens olika funktion och betydelsepotential analyseras och diskuteras i relation till bedömning. Samtalets betydelse för bedömning av de multimodala elevarbetena framhävs.
Teaching in school-age educare : the construction of the concept of teaching in the borderlands between two traditions
Fritidshemmet erhöll från och med höstterminen 2016 en mer uttalad plats i styrdokumenten i och med att verksamheten fick ett eget kapitel i läroplanen. Makthavarna bakom läroplanskapitlet framhöll klart och tydligt att det handlade om ett förtydligande av uppdraget, inte en förändring av detsamma. Hur blev det med den saken? När fritidshemmets uppdrag ges en mer tydligt uttalad plats i styrdokumenten görs detta med en ny språkdräkt och begreppsflora som för tankarna till en mer traditionellt utbildningspolitisk och skolinspirerad diskurs. I denna uppsats riktas fokus mot undervisningsbegreppet och med utgångspunkt i hur detta begrepp skrivs fram i kapitel 4 i Lgr 11 (Skolverket, 2019) och tillhörande kommentarmaterial (Skolverket, 2016) var syftet att, med hjälp av diskursanalys, diskutera, analysera och problematisera konstruktionen av undervisningsbegreppet. Diskursanalys förstås häri som såväl en teoretisk som metodologisk ram där en särskild modell har använts för att bearbeta, analysera och diskutera ovanstående styrdokument, med ett särskilt fokus på just undervisningsbegreppet. Resultaten av denna analys visar att fritidshemmets uppdrag i stort och framförallt undervisningsbegreppet befinner sig mitt i en diskursiv maktkamp mellan en diskurs som värnar om traditionellt klassiska fritidshemspedagogiska omsorgs- och socialpedagogiska värden och en utbildningstraditionell diskurs som på många sätt utmanar föreställningen om vad ett fritidshem är. Vidare har denna diskursiva kamp analyserats i förhållande till fritidshemseleven och hur hen positioneras i gränslandet mellan dessa. Fritidshemmets uppdrag förtydligas, men till vilket pris
”Count on us" : research about teaching strategies and teachers ́ ability to create high-quality teaching for high-preforming students in mathematics
Tidigare forskning pekar på att höga prestationer inte är konstanta. Elevernas motivation och prestationer är något man måste träna upp och underhålla i sin undervisning. Det är framförallt tre olika undervisningsstrategier forskare lyfter som anses främja ett fortsatt lärande hos högpresterande elever i matematik; acceleration, berikning och differentiering. Det framgår dock att undervisningsstrategierna kan bli kontraproduktiva om läraren inte genomför de på ett korrekt sätt, därför är det viktigt att läraren trivs och tycker strategierna fungerar praktiskt både för sig själv och eleverna. I min studie ville jag med hjälp av en webbenkät undersöka vilka strategier grundlärare i årskurserna 1-6 väljer att använda för att främja ett fortsatt lärande när de undervisar högpresterande elever i matematik. Jag ville även undersöka om lärarna upplevde några större utmaningar med att undervisa dessa elever för att synliggöra olika faktorer som kan påverka lärares förutsättningar att undervisa högpresterande elever i matematik av hög kvalité. Resultatet av min studie visar att de metoderna lärarna väljer att använda går under de tre undervisningsstrategierna som forskningen anser främja ett fortsatt lärande. Många av metoderna stödjer även Jungerts (2014) teorier om de tre grundläggande behoven (kompetens- , samhörighets- och autonomibehovet) som måste tillfredsställas för att främja motivation och höga prestationer. I studien framkom det dock flera faktorer som kan påverka förutsättningarna att skapa undervisning av hög kvalité. Bland annat tidsbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknad av material, verktyg och resurser
Increased metacognition about health and learning in a middle school-based health promotion project using an action-oriented research model
Health is a resource for pupils’ learning. Including health in the curriculum and teaching will enable pupils to understand the connection between health and learning. Action research has proved to be effective from a learning perspective. Our purpose was to explore whether, and how, using action-oriented research methods in a middle school-based health promotion project contributed to metacognition about health and learning. The design was an action-oriented research model using reflection forums: a support group; a project group; and two focus groups of pupils and teachers. The latent content analysis resulted in three categories: (1) Professional aspects; (2) Educational aspects; and (3) Structural aspects, with adherent subcategories. The discussion presents a synthesis of findings about metacognition, with Structural factors and processes and Personal factors and processes. In conclusion, this article presents how action-oriented research methods, using reflection forums, can contribute to participants’ metacognition about health and learning
Healthcare professionals encounter with existential loneliness at the end of life : a literature study
Bakgrund: Att erbjuda palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse då målsättningen är att lindra, främja livskvalité och bibehålla patientens psykosociala och existentiella liv fram till döden. Existentiellt är vi som mest ensamma vid födseln och döden. Denna existentiella ensamhet kan vara tung att bära och utmärker sig ofta hos patienter som ångest, rädsla och en ökad sårbarhet. För att vårdpersonal ska kunna öka välbefinnandet hos patienter i livets slutskede och kunna ge en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen innehar tillräckligt med kunskap i hur de möter existentiell ensamhet. Syfte: Syftet var att utforska hur vårdpersonal möter existentiell ensamhet hos personer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utgick från Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Vårdpersonalen mötte existentiell ensamhet genom att på olika sätt finnas där, genom att personcentrera mötet, skapa en relation och mötas på ett personligt plan och genom att skifta mellan ett personligt och professionellt förhållningssätt. Diskussion: Studiens kvalitet granskades utifrån trovärdighetsbegreppen beskrivna av Shenton (2004). De tre fynden som diskuterades var vikten av god kommunikation, vårdpersonalens tidsbrist påverkar mötet och att våga möta existentiell ensamhet.
To provide care against the patients’ will : A literature study of nurses’ experiences of participating in physical restraint in psychiatric inpatient care
Bakgrund: Sjuksköterskors ansvarsområde innefattar omvårdnad, och ett av sjuksköterskans kompetensområden är att göra patienten delaktig i sin vård. Dock finns det tillfällen då detta frångås.Tvångsåtgärder kan bli aktuella i samband med vissa psykiatriska sjukdomstillstånd. Fysiska tvångsåtgärder innefattar fasthållning, fastspänning och avskiljning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid fysiska tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på artiklar som var kvalitativa eller hade mixad metod där enbart kvalitativa resultat användes. Tre databaser användes vid sökningen och Högskolan Kristianstads granskningsmall användes för att granska artiklarna. Fribergs (2017) trestegsmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Fyra teman framkom under analysen. Dessa var upplevelse av emotionell påverkan vidfysiska situationer, upplevelse av en inre konflikt, upplevelse av makt och maktlöshet samt upplevelse av att behöva stöd. Sjuksköterskor upplevde rädsla och oro över att någon skulle komma till skada i samband med tvångsåtgärder. En inre konflikt uppstod då sjuksköterskorna ogillade att utföra tvång men ansåg att det var nödvändigt för att bevara säkerheten. Bristen på alternativ till tvångsåtgärder ledde till en känsla av maktlöshet. Efter utförda tvångsåtgärder uppstod ett behov av att få stöd från kollegor och chefer. Diskussion: Metoden diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre fynd diskuterades i resultatdiskussionen utifrån personcentrerad vård samt sjuksköterskans etiska kod. Dessa var brist på alternativ till tvångsåtgärder, behov av stöttning i samband med tvångsåtgärder och etiska dilemman