Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Physical activity and motivation : in studies and work
No full textDenna studie har undersökt fysisk aktivitet och sambandet med motivation enligt Self-determination Theory (SDT). Fysisk aktivitet baserades på Socialstyrelsen och Gymnastik & Idrottshögskolans frågor om träning, vardagsmotion och stillasittande. Self-determination Theory som först utvecklades av Ryan och Deci (1985), definieras med motivationstyperna yttre, introjektiv, identifierad, inre och existentialistisk motivation i studien. I den första studien svarade deltagarna på frågor om sin fysiska aktivitet under en vecka. Därefter följde frågan ”Varför studerar du?” och påståenden utifrån SDT motivationstyper. Studie II har exakt samma konstruktion förutom att den andra frågan var ”Varför arbetar du?”. Existentialistisk motivation är nyutvecklad och erhöll empiriskt underlag för att vara berättigad som motivationstyp inom SDT. Både studie I och studie II gav ett signifikant negativt samband mellan rörelse och yttre motivation. Ingen av studierna gav samband mellan fysisk aktivitet och motivation i studier och arbete.This study examined physical activity and the relationship with motivation according to self-determination theory (SDT). Physical activity was based on Socialstyrelsen and Gymnastik & Idrottshögskolans questions about exercise, both everyday and sedentary. SDT, first developed by Ryan och Deci (1985), is defined by various types of motivation.These are external, introjected, identified, intrinsic and existential motivation. In the first study, the participants answered questions about their physical activity during a week. This was followed by the question "Why are you studying?" and a number of statements based on SDT motivation types. The second study had exactly the same construction other than the second question which was "Why do you work?". Existential motivation is a newly developed concept and has received empirical evidence, justifying its inclusion as a type of motivation within SDT. Both the first and second study show a significant negative correlation between movement and external motivation. None of the studies show a correlation between physical activity and motivation in studies and work.
Analys av modellerna för kompensation i Helsingborgs och Lomma kommun : Delrapport 4:1 från forskningsprojektet Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)
No full textInom ramen för forskningsprojektet MuniComps analys av kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i samhällsplaneringen analyseradeskompensationsmodellerna i Helsingborgs och Lommas kommun. Båda kommuner bygger sina modeller på balanseringsprincipen från Tyskland som introducerades till Sverige under 1990-talet (Skärbäck, 1997). Balanseringsprincipen innehåller en skadelindringshierarki med fyra steg som innebär att negativ påverkan på naturvärden till följd av exploatering i första hand ska undvikas och i andra hand minimeras. Kan påverkan inte undvikas eller minimeras så ska värdenakompenseras antingen genom utjämning eller ersättning. Utjämning betyder att kompensation görs inom planområdet med ett liknande värde. Ersättning betyder att kompensation antingen görs med ett annat värde och/eller med samma värde på annan plats än planområdet. [...]Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)2018 – 2021MuniComp var ett inter- och transdisciplinärt forskningsprojekt med syfte att undersöka kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i fysisk planering och beslut om användning av mark och vatten. Projektet finansierades av Naturvårdsverket, inom ramen för en större satsning på forskning som ska ge mer kunskap om hur ekologisk kompensation kan användas som styrmedel i miljömålsarbetet.Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp) 2018 – 202
Longitudinal prediction of falls and near falls frequencies in Parkinson's disease : a prospective cohort study
No full textINTRODUCTION AND OBJECTIVE: Several prediction models for falls/near falls in Parkinson's disease (PD) have been proposed. However, longitudinal predictors of frequency of falls/near falls are poorly investigated. Therefore, we aimed to identify short- and long-term predictors of the number of falls/near falls in PD. METHODS: A prospective cohort of 58 persons with PD was assessed at baseline (mean age and PD duration, 65 and 3.2 years, respectively) and 3.5 years later. Potential predictors were history of falls and near falls, comfortable gait speed, freezing of gate, dyskinesia, retropulsion, tandem gait (TG), pain, and cognition (Mini-Mental State Exam, MMSE). After each assessment, the participants registered a number of falls/near falls during the following 6 months. Multivariate Poisson regression was used to identify short- and long-term predictors of a number of falls/near falls. RESULTS: Baseline median (q1-q3) motor (UPDRS) and MMSE scores were 10 (6.75-14) and 28.5 (27-29), respectively. History of falls was the only significant short-time predictor [incidence rate ratio (IRR), 15.17] for the number of falls/near falls during 6 months following baseline. Abnormal TG (IRR, 3.77) and lower MMSE scores (IRR, 1.17) were short-term predictors 3.5 years later. Abnormal TG (IRR, 7.79) and lower MMSE scores (IRR, 1.49) at baseline were long-term predictors of the number of falls/near falls 3.5 years later. CONCLUSION: Abnormal TG and MMSE scores predict the number of falls/near falls in short and long term, and may be indicative of disease progression. Our observations provide important additions to the evidence base for clinical fall prediction in PD
Teachers’ and children’s use of words during early childhood STEM teaching supported by robotics
No full textWith science and digitalisation emphasised further in the new Swedish preschool curriculum, there is a need to clarify teachers’ role in educating children in and about these areas. With research pointing out the importance of a conscious language use in STEM teaching, we here focus on words used by teachers and children during inquiry-based STEM activities in five different preschools. Bers’ powerful ideas about early childhood computational thinking (Bers 2018. Coding as a Playground. New York: Routledge.) were used for analysis and results highlight how digital programming and use of robots can promote a more versatile use of robotic words, compared to analogue, ‘unplugged’, programming without robots. Furthermore, it is also found that use of precise decontextualised language by the teacher seems to stimulate children’s use of words related to STEM and the object of learning. The findings add to the discussion about how teachers can scaffold children’s learning by inquiry teaching of STEM supported by robotics
Nurses' experiences of assessing respiratory impairment in patients with COPD and decision making in telephone counseling at health center : - A interview study
No full textBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) sjukdom är ett växande problem världen över och kommer i framtiden att ställa primärvården inför utmaningar att kunna möta komplexa vårdbehov från den här patientgruppen. KOL innebär begränsningar i det dagliga livet och ger känslor av beroende vilket gör att många patienter är i behov av kontakt med primärvårdens vårdcentraler. Försämrad andning (exacerbation) är ofta anledning till att en patient med KOL ringer till vårdcentralen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ställs inför utmaningar att kunna bedöma patientens försämrade andning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att i telefonrådgivning på vårdcentralen bedöma andningsförsämring hos patienter med KOL och besluta om vidare åtgärd. Metod: En kvalitativ studie har genomförts med individuella semistrukturerade intervjuer där elva sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral deltog. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjutexterna Resultat: Hur sjuksköterskorna erfor bedömningen av patienternas försämrade andning utmynnade i fyra huvudkategorier med tio underkategorier samt ett övergripande tema: Att utan sin kliniska blick bedöma andningsförsämring vid KOL innebär utmaningen att värdera patientens aktuella symtom, i förhållande till tidigare och ta beslut om åtgärd. Slutsats: Ett centralt fynd i den här studien är att det finns utmaningar i telefonrådgivning för att bedöma andningssvårigheter hos patienter med KOL. Avsaknaden av den kliniska blicken i telefonrådgivning ställer krav på kompetens och kommunikativa färdigheter hos sjuksköterskan. Samtidigt finns det möjlighet att hitta stöd för sin bedömning i formella beslutstöd och kollegor för att möjliggöra ett adekvat beslutsfattandeBackground: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a growing problem worldwide and will in the future pose primary care challenges to be able to meet complex care needs from this patient group. COPD means limitations in daily life and feelings of dependence, which means that many patients need contact with primary health care. Respiratory impairment (exacerbation) is often the reason why patients with COPD call the health care center. The nurse in the telephone counseling is faced with challenges to be able to assess the patient's respiratory impairment. Aim: To describe nurses' experiences of assessing respiratory impairment in patients with COPD in telephone counseling at the health care center and make further decision.Method: A study employed qualitative design using individual semi-structured interviews as data collection method with participation of eleven nurses working with telephone counseling at health care centers. A qualitative content analysis was used to analyze the interviews.Results: The way the nurses experienced the assessment of patients' respiratory impairment was revealed in terms of four main categories, ten subcategories and grasped by one overarching theme: Without visual contact, assessing respiratory impairment in patients with COPD presents a challenge to value the patient´s current symptoms, in relation to the past, and make decision. Conclusion: One core finding of this study is that there are challenges and difficulties in telephone counseling to assess respiratory impairment in patients with COPD. The lack of visual contact with the patients in telephone counseling places demands on the nurse's competence and communication skills. At the same time, nurses receive support for their assessment in decision-making tools and by colleagues
Känslan av ensamhet hos högskolestudenter vårterminen 2021 : En kvantitativ studie gällande studenters ensamhet, sociala stöd och mentala återhämtningsförmåga under Covid-19 pandemin
No full textStudien undersöker Högskolan Kristianstad studenters känsla av ensamhet i deras studiesituation i samband med covid-19 pandemin och vilka faktorer som påverkar ensamheten. Studiens syfte är vidare att ringa in den studentgrupp som kan tänkas vara i extra behov av att ta del utav regeringens riktade stöd. Kvantitativ metod tillämpades i form av enkätundersökning som besvarades av Högskolan Kristianstads studenter på samtliga program som i normala fall är campusbaserade. Resultatet visar på att känslan av ensamhet i sin studiesituation kan förebyggas med hjälp av socialt stöd från kurskamrater och studentens mental återhämtningsförmåga.Studien kommer fram till att studenter i årskurs 1 upplever en högre känsla av ensamhet i sin studiesituation då de har en lägre känsla av socialt stöd från sina kurskamrater. Högst sannolikhet för att kunna mentalt återhämta sig i samband med Covid-19 har de studenter som är över 28 år. Studiens slutsats är att gruppen som Högskolan Kristianstads studenthälsa bör fokusera sitt extra stöd på är studenter i årskurs 1 som är yngre än 28 år.
The relationship between agricultural forms and different types of summer barns in the outlying fields in Ångermanland : A parish-level study based on historical descriptions and agricultural statistics from 1865
No full textFäbodar är en bosättning på den utmark som under sommarsäsongen nyttjas till bete för kreatur. I Sverige förekommer olika former av fäbodtyper som nyttjas olika, exempelvis används vissa endast till bete medan andra har både bete, slåtter och/eller åker. I Ångermanland förekommer två fäbodtyper. En slåtterlös fäbod i landskapets östra och centrala del och en fäbodtyp med slåtter som särskilt förekommer i landskapets västra delar. Orsaken till olika fäbodtyper beskrivs bero på olika jordbruksformer med antingen en inriktning mot åkerbruk eller mot boskapsskötsel. Studiens grundar sig i att utifrån historiska redogörelser och 1865 års jordbruksstatistik studera tio utvalda socknar för att se om det går att tyda olika inriktningar i jordbruket beroende på vilken fäbodtyp som dominerade i socknen. Utifrån statistiken har arealer av åker till stråsäd och skogbeklädd mark samt nötkreaturenheter sammanställts. Utifrån de historiska redogörelserna har studien sammanställt beskrivningar som berör de utvalda socknarna och beskriver boskapsskötsel och jordbruk. Resultaten visar en påtaglig skillnad i tillgången till skogsmark där betesmarkerna är. De socknar med den slåtterlösa fäboden hade lägre arealer skogsmark 1865 och i de historiska redogörelserna beskrivs en betesbrist. Socknarna med slåtter på fäbodarna hade tillgång till större arealer skogsmark 1865 och beskrivs ha vidsträckta betesmarker som gynnar boskapsskötseln. I de historiska skildringarna kan mönster tydas av områdena med slåtterlösa fäbodar hade större tillgång till åkermark än bygderna med slåtter på fäboden. Socknarna med den slåtterlösa fäboden visar en större inbördes variation i såväl kreatursbesättning som åker till stråsäd vilket visar att jordbruket skilde sig mellan socknarna.
Conceptualizing researchers' perspectives on involving professionals in research : a group concept mapping study
No full textBACKGROUND: Researchers have shown an increased interest in involving professionals from outside academia in research projects. Professionals are often involved in research on ageing and health when the purpose is to address the gap between research and practice. However, there is a need to acquire more knowledge about what the involvement might lead to by exploring researchers' experiences of involving professionals in research on ageing and health and developing conceptual areas. Therefore, the aim of this study was to identify conceptual areas of professionals' involvement in research on ageing and health, from the perspective of researchers themselves. METHODS: Group concept mapping, a participatory and mixed method, was used to conceptualize areas. Researchers with experience of involving professionals in research projects on ageing and health participated in qualitative data collection through brainstorming sessions (n = 26), and by sorting statements (n = 27). They then took part in quantitative data collection, where they rated statements according to how much a statement strengthened research (n = 26) and strengthened practice (n = 24). Data were analysed using multidimensional scaling analysis and hierarchical cluster analysis. In addition, a qualitative analysis of the latent meaning of the cluster map was conducted. RESULTS: Analysis of the sorting stage generated five clusters illustrating conceptual areas of professionals' involvement in research projects on ageing and health. The five clusters are as follows: complex collaboration throughout the research process; adaptation of research to different stakeholders, mutual learning through partnership; applicable and sustainable knowledge; legitimate research on ageing and health. The qualitative latent meaning of the cluster map showed two themes: the process of involvement and the outcome of involvement. A positive strong correlation (0.87) was found between the rating of strengthened research and practice. CONCLUSIONS: This study reveals conceptual areas on a comprehensive and illustrative map which contributes to the understanding of professionals' involvement in research on ageing and health. A conceptual basis for further studies is offered, where the aim is to investigate the processes and outcomes entailed in involving professionals in research on ageing and health. The study also contributes to the development of instruments and theories for optimizing the involvement of professionals in research
"Then you can play here instead, because you have the different environments" : Differences in how students affect and are affected by the learning environment in different leisure centers
No full textI samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete
