Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
The joy of reading : The teachers’ attitude and work with the desire to read
Studiens syfte är att synliggöra lärares inställning till läslust samt hur lusten för läsning omsätts i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar besvara våra forskningsfrågor genom djupgående intervjuer. Studien bygger på den insamlade empirin för läsfrämjande undervisningsmetoder som tre lärare i svenska för årskurs 4–6 upplever fungerar i deras klassrum. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där lärande och utveckling sker via sociala och kulturella redskap. Hur skapas en lust för läsning i grundskolan och vilka metoder uppfattas fungera bland lärare i den verkliga skolan? För att besvara detta har studien följande forskningsfrågor: · Vilken inställning har lärare till läslust? · Vilka aspekter påverkar elevers läslust enligt lärare? · Vilka undervisningsmetoder använder sig lärare av för att främja elevers läslust? Resultatet visar att lärare i svenska främst arbetar med gemensam läsning, detta är högläsning i grupp och helklass. Det visar även att det kooperativa arbetssättet i läsundervisningen främjar elevers läslust, läsförståelse och möjliggör till interaktion. Dessutom visar resultatet att läslust är personlig. En inre känsla som väcker nyfikenhet till att vilja veta mer och väcker lust till nya kunskaper och upplevelser.
Will you become better if I say that you´re good? : A study on the impact of verbal feedback on rider’s intrinsic motivation
Det är av stort intresse för lärare och tränare att öka elevers inre motivation. Det finns flera studier av hur feedback påverkar den inre motivationen inom olika områden men motsvarande studie för ryttare saknas. Ridundervisning innefattar tre individer – tränare, ryttare och häst. Frågan är därför om ryttares inre motivation påverkas av tränarens feedback i samma utsträckning som i andra idrotter. I studien användes en inomgruppsdesign med 35 ryttare och tre betingelser; positiv feedback, negativ feedback samt ingen feedback. Instrumentet Intrinsic motivation inventory (IMI) användes för att mäta inre motivation som en funktion av fyra faktorer: intresse/nöje, upplevd kompetens, press/anspänning samt ansträngning. Resultaten visade att samtliga faktorer förutom ansträngning påverkades av vilken typ av feedback ryttaren fick. Intresse/nöje och upplevd kompetens var högst vid positiv feedback och lägst vid negativ feedback medan press/anspänning, som är negativt relaterat till inre motivation, var lägst vid positiv och högst vid negativ feedback. Av de 35 deltagarna var 19 kända av experimentledaren sedan tidigare. När tidigare känd/tidigare okänd användes som mellangruppsvariabel fanns en huvudeffekt för faktorn press/anspänning. De tidigare okända deltagarna upplevde högre anspänning än de tidigare kända deltagarna under alla betingelser. För faktorn ansträngning fanns en interaktionseffekt. De tidigare okända ansträngde sig mest vid positiv feedback och minst vid negativ feedback medan de tidigare kända deltagarna visade motsatta reaktioner. Störst effekt hade feedbacken på upplevd kompetens vilket kan leda till förbättrade prestationer. Slutsatsen av studien är att positiv feedback gynnar den inre motivationen hos ryttare och kan därmed förbättra deras utveckling och prestationer.It is of utmost interest for teachers to increase student’s intrinsic motivation. Several previous studies have examined the impact of feedback on intrinsic motivation, but corresponding studies on riders are missing. Three individuals are involved at riding lessons – coach, rider and horse. The question therefore arises if the rider´s intrinsic motivation will be as affected by coaches’ feedback as in other sports. In this study, a within group design was used with 35 participating riders and three conditions: positive, negative or no feedback. The Intrinsic motivation inventory (IMI) was used to measure intrinsic motivation as a function of four factors: interest/joy, perceived competence, pressure/tension and effort. All factors except effort were affected by the type of feedback. Interest/joy and perceived competence were highest at positive and lowest at negative feedback, while pressure/tension that is negatively related with intrinsic motivation was lowest at positive and highest at negative feedback. Of the 35 participants, 19 were previously known by the experimenter. Previously known/unknown were used as a between factor variable. That revealed a main effect on pressure/tension. The previously unknown participants experienced more pressure/tension at all conditions. An interaction was revealed for perceived effort: the previously unknown stated most perceived effort at positive and least at negative feedback while the reactions were the opposite for the previously known. Feedback had greatest effect on perceived competence which may lead to better performance. The conclusion is that positive feedback increases the intrinsic motivation in riders and hence, is beneficial on their development and performance
Attitudes to self-harm : A literature study from a nurse’s perspective
Bakgrund: Självskadebeteende kan vara ett impulsivt och upprepat beteende. Självskadebeteende är oftast inte menat för att personen ska dö, utan lindra den psykiska smärtan. Det är viktigt att relationen mellan sjuksköterska och patient utgår från respekt och trygghet, där sjuksköterskan visar en tillåtande attityd. Sjuksköterskans attityder har en stor påverkan på omvårdnaden. Synen på psykisk ohälsa är oftast negativ och därför görs denna studie för att kunna förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till personer med självskadebeteende. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats, användes som metod. Vetenskapliga artiklar hämtades från PubMed, PsycInfo och Cinahl. Nio vetenskapliga artiklar hittades, varav sju var kvantitativa och två var kvalitativa. Analysen gjordes induktivt. Resultat: Resultatet delas in i kvalitativt- och kvantitativt resultat utifrån de nio artiklar som använts. Det kvantitativa resultatet har två kategorier: negativa attityder och positiva attityder. Det kvalitativa resultatet har tre områden: Negativa attityder, positiva attityder, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet. Resultatet visade att de sjuksköterskor med lägre kunskap och erfarenhet hade mer negativa attityder, jämfört med de sjuksköterskor som hade mer kunskap och erfarenhet. Sjuksköterskornas attityder påverkades även av ålder, stigma samt mötet mellan patient och sjuksköterska. Diskussion: Studiens metod diskuterades, i metoddiskussionen, utifrån fyra trovärdighetsbegrepp; trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuterades tre områden; kunskap och erfarenhet, stödjande och stigma. Sjuksköterskors attityder till personer med självskadebeteende påverkas av kunskap, stigma och mötet mellan sjuksköterska och patient
The images of students : A discourse psychological analysis
Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna.National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation
”We always end up in the approach, treatment and commitment of the educators!” : Special educational competence in a preschool for everyone
Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla.The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone
Scientific concepts, a linguistic challenge for science teachers? : A qualitative interview study of how first- and second-language pupils language affects the understanding of scientific concepts
Syftet med studien är att synliggöra hur NO-lärare hanterar den språkliga utmaningen som finns med att lära ut naturvetenskapliga begrepp samt om lärarna uppfattar att det finns några likheter och skillnader i första- och andraspråkselevers förståelse av naturvetenskapliga begrepp. Vår kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, translanguaging och ett pragmatiskt perspektiv på lärande. I studiens resultat konstateras att lärare är medvetna om den språkliga utmaningen med att lära ut naturvetenskapliga begrepp men har otillräckliga redskap och resurser för att hantera den. Resultatet visar även att bristande kunskaper i vardagsspråket så som ord runt omkring de naturvetenskapliga begreppen är den främsta orsaken till andraspråkselevers svårigheter med förståelse. Vidare fastslås att andraspråkselever har större språkliga utmaningar på grund av färre erfarenheter om den naturvetenskapliga världen än vad förstaspråkselever har, eftersom den primära approprieringen skett på deras modersmål. Därför ska andraspråkselever få möjligheten att använda sitt förstaspråk i undervisningen genom translanguaging, i syfte att stärka deras språkutveckling och begreppsförståelse. För att hantera den språkliga utmaningen med naturvetenskapliga begrepp dras slutsatsen att NO-undervisningen ska möjliggöra interaktion, samspel samt en tydlig koppling mellan teori, praktik och elevernas erfarenheter, där begreppen placeras i sammanhang.
New development: University managers balancing between sense and sensibility
This article discusses the ways that the trends of corporatization and commercialization have changed managerial roles in universities. The authors argue that we have gone too far with these trends and plea for redesigned management roles. Performance measurement systems relying on student polls for teaching and on journal metrics for research support managerial interventions. However, managers also need to acknowledge the autonomy and different capabilities of their staff members in order to get the best results. This article contributes to the debate about desirable management roles in universities in the light of a meaningful academic knowledge production.IMPACTThis article will be of interest to university managers because it encourages them to rethink their roles by considering the need to ensure the long-term survival of academia, to academics who wish to engage in managerial positions because it warns them against a mechanical use of performance metrics, and to academia in general because it stimulates everyone to ask: where are we going? Politicians will benefit from reading this article because it makes them aware of the consequences of favouring New Public Management (NPM) principles in academia
Hur patienter med Hiv upplever omvårdnadspersonalens bemötande
Sammanfattning Bakgrund: Hiv är ett globalt problem som sedan tidigt 1980-tal spridit sig världen över. Infektionssjukdomen kan inte botas, men med en välinställd läkemedelsbehandling kan människor leva ett fullgott liv utan att smitta. Sjukdomen var tidigare oerhört dödlig och smittsam, vilket skapade ett stort stigma hos allmänheten. Personer med Hiv har blivit utsatta för diskriminering där sjuksköterskor och allmänheten inte velat ha någon fysisk kontakt med dem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda patienter med Hiv. Det är betydande att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt och bedriver en personcentrerad vård för ett gott omvårdnadsmöte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med Hiv upplevde omvårdnadspersonalens bemötande inom hälso-och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som användes vid artikelsökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet bestod av fem huvudkategorier; Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att inte vara prioriterad, Upplevelsen av att vara dömd, Upplevelsen av att bli exponerad och Upplevelsen av att inte bli bekräftad. Resultatet visade att stigmatisering var vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och att patienterna kunde känna sig exponerade vid sekretessbrott. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. Resultatdiskussionen bestod av tre centrala fynd från resultatet, vilka var Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att vara dömd och Upplevelsen av att bli exponerad. Upplevelsen av att vara dömd och upplevelsen av att vara exponerad diskuteras utifrån McCormack & McCance teori om personcentrerad vård och upplevelsen av acceptans och stöd diskuteras utifrån Halldórsdottirs teori Caring and Uncaring. Båda teorierna diskuteras utifrån hur de kan ligga till grund för ett gott bemötande. Etiska aspekter och samhällsperspektiv diskuteras ocks
¨Community planning is very important for my health as it affects how I choose to move¨ : a qualitative study of how community planning affects adults’ physical activity and safety in Trelleborg municipality.
Inledning: Samhällsplanering är i Sverige en stor anledning till att fysisk inaktivitet, övervikt och fetma har ökat i befolkningen. Den dagliga motionen har minskat avsevärt eftersom samhället är utformat så att individer inte ska behöva anstränga sig fysiskt. En hälsofrämjande och trygg samhällsplanering som möjliggör för fysisk aktivitet och aktiv transport är de viktigaste folkhälsoinsatserna för att kunna motivera individer till mer fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunala och ideella aktörer upplevde att samhällsplaneringen påverkade vuxnas fysiska aktivitet och trygghet i Trelleborgs kommun. Metod: Studien var av kvalitativ ansats med ett tvåstegsurval. Det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 10 intervjudeltagare. Det empiriska materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier som besvarade hur samhällsplaneringen upplevdes påverka vuxnas fysiska aktivitet och trygghet i Trelleborgs kommun, nämligen: 1) Fysiska påverkansfaktorer såsom möjligheter till fysisk aktivitet och aktiv transport i närmiljö; 2) Sociala påverkansfaktorer såsom upplevd trygghet; och 3) Insatser för ökad trygghet och fysisk aktivitet som belyser kommunens pågående hälsoarbete samt behov och efterfrågan gällande en ökad trygghet och fysisk aktivitet. Slutsats: En samhällsplanering som främjar möjligheter till trygg aktiv transport och fysisk aktivitet i hela kommunen kan sannolikt öka vuxnas fysiska aktivitet. Aktiv transport framkom som den motionsform som är lättast för individer att anamma och vidmakthålla samt lyftes även fram som en viktig del att främja för att nå ökad fysisk aktivitet och en hälsosammare viktutveckling i kommunen.Introduction: Community planning is a major reason why physical inactivity, overweight and obesity have increased in the population. Over decades, societal changes have dramatically created ubiquitous barriers to physical activity in daily life. A health-promoting and safe community planning promoting physical activity and active travel are important public health initiatives that can motivate individuals to increase physical activity. Aim: To investigate how actors in municipal authorities and non-profit organizations perceivedhow community planning affected adults’ physical activity and safety in Trelleborgmunicipality. Method: The study employed a qualitative approach with a two-step selection. Nine semi structured interviews were conducted with a total of 10 participants. The empirical material was analyzed with manifest content analysis. Results: The way adults perceived how community planning affects physical activity and safety in Trelleborg municipality fell into three categories. The identified categories were: 1) Physicalinfluencing factors such as opportunities for physical activity and active travel in the local environment; 2) Social influencing factors such as perceived safety; and 3) Efforts for increased safety and physical activity that shed light on the municipality´s ongoing health work as well as needs and demand regarding increased safety and physical activity. Conclusion: A community planning promoting opportunities for safe active transport and physical activity throughout the municipality can ably increase adults’ physical activity. Active travel emerged as the easiest form of exercise for individuals to embrace and maintain. This was highlighted as an important part of promoting increased physical activity and a healthier weight development in Trelleborg municipalit
Digital peer response in Swedish as a second language : Design for increased collaborative learning in multicultural adult education
Corona-pandemin har påverkat utbildningen på många sätt, inte minst för dem som studerar svenska som andraspråk. Interaktion, kommunikation och kollaborativt lärande är viktiga delar av språkinlärning och något som blivit lidande av den påtvingade distansundervisningen. En metod för kollaborativt lärande som med fördel kan genomföras med digitala verktyg är kamratrespons. I denna studie undersöktes hur deltagare på en folkhögskola påverkats av den påtvingade distansundervisningen, med fokus på deras studier i svenska som andraspråk på gymnasienivå, och huruvida ett digitalt kamratresponssystem skulle kunna gynna det kollaborativa lärandet med digitala hjälpmedel. Studien genomfördes med deltagare och lärare på Mångkulturella Folkhögskolan i Göteborg, genom kvalitativa frågeformulär och intervjuer. Det empiriska resultatet visar på en varierad bakgrund bland deltagarna, till viss del försämrad studiemotivation på grund av distansundervisningen, samt en positiv inställning till kamratrespons som en möjlighet att lära av varandra. Tillsammans med tidigare forskning inom språkinlärning, datorstödd språkinlärning och datorstött kollaborativt lärande identifierades ett antal riktlinjer för framtagandet av ett digitalt kamratresponssystem som anses kunna gynna den studerade kontexten. Dessa riktlinjer gestaltas i ett designkoncept som visar ett förslag till hur det digitala kamratresponssystemet skulle kunna se ut.The Corona pandemic has affected education in many ways, and those studying Swedish as a second language are no exception. Interaction, communication, and collaborative learning are all important factors of successful second language acquisition, all of which have been reduced because of forced remote learning. One method for collaborative learning that can be enhanced using digital tools is peer response. This study has examined how the adult students at a folk high school have been affected by the forced remote learning, focusing on their studies in Swedish as a second language at high-school level. The study also investigates whether a digital peer-response system could benefit the collaborative learning process for the involved students. The study involved students and teachers at Mångkulturella Folkhögskolan in Gothenburg, Sweden, who were asked to participate through an online survey and individual interviews. The empirical result shows a vast diversity among the participants, a somewhat decreased motivation to study due to forced remote learning, and a positive attitude towards peer response as a possibility to learn from each other. Together with previous research in the fields of language acquisition, computer assisted language learning and computer supported collaborative learning, several guidelines have been developed for the development of a digital peer review system that are considered to be favourable for the studied context. These guidelines have been illustrated in a design concept that shows a suggestion as to what the digital peer response system could look like