Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Periodontitis related to cardiovascular events and mortality : a long-time longitudinal study
No full textOBJECTIVE: The present study assessed if individuals ≥ 60 years of age with periodontitis are more likely to develop stroke or ischemic heart diseases, or at a higher risk of death for 17 years. MATERIAL AND METHODS: At baseline individuals ≥ 60 received a dental examination including a panoramic radiograph. Periodontitis was defined as having ≥ 30% sites with ≥ 5-mm distance from the cementoenamel junction to the marginal bone level. Medical records were annually reviewed from 2001 to 2018. Findings from the medical records identifying an ICD-10 code of stroke and ischemic heart diseases or death were registered. RESULTS: Associations between periodontitis and incidence of ischemic heart disease were found in this 17-year follow-up study in all individuals 60-93 years (HR: 1.5, CI: 1.1-2.1, p = 0.017), in women (HR: 2.1, CI: 1.3-3.4, p = 0.002), and in individuals 78-96 years (HR: 1.7, CI: 1.0-2.6, p = 0.033). Periodontitis was associated with mortality in all individuals (HR: 1.4, CI: 1.2-1.8, p = 0.002), specifically in men (HR: 1.5, CI: 1.1-1.9, p = 0.006) or in ages 60-72 years (HR: 2.2, CI: 1.5-3.2, p = 0.000). Periodontitis was more prevalent among men (OR: 1.8, CI: 1.3-2.4, p = 0.000). CONCLUSIONS: Individuals with periodontitis have an increased risk for future events of ischemic heart diseases and death. CLINICAL RELEVANCE: Improving periodontal health in older individuals may reduce overall mortality and ischemic heart diseases. Both dental and medical professionals should be aware of the associations and ultimately cooperate
Tardigrades of Kristianstads Vattenrike biosphere reserve with description of four new species from Sweden
No full textKristianstads Vattenrike Biosphere Reserve [KVBR] is a UNESCO designated area of Sweden possessing high biological value. Although several studies on tardigrades inhabiting Sweden havebeen performed, the KVBR area has been neglected. The current study investigates the tardigrade fauna of five areas of the biosphere reserve and includes 34 samples of different substrates analysed quantitatively and qualitatively. In total, 33 species of tardigrades were found in the samples, including 22 new records for the Skåne region, 15 new records for Sweden, and four species new to science. Mesobiotus emiliae sp. nov., Xerobiotus gretae sp. nov., Itaquascon magnussoni sp. nov., and Thulinius gustavi sp. nov. were described with an integrative approach (when possible) using morphological characters (light, electron scanning, and confocal laser scanning microscopies) and molecular markers (ITS2, 18S, 28S, cox1). A new protocol to increase morphological data was developed recovering mounted specimens within old slides for SEM analysis. Emended diagnoses for the genus Itaquascon and the transfer of Platicrista itaquasconoide to the genus Meplitumen are proposed. This study enriches the knowledge of the tardigrade biodiversity both within the KVBR and in Sweden and contributes to the rapidly increasing number of tardigrade species reported worldwide. The 33 species identified in the KVBR area represents 28% of all water bear species found in Sweden so far. The restricted study areas and limited number of samples collected suggests that the KVBR is very rich of tardigrades
Assessment and development of students' school vocabulary : from the perspective of special needs teachers, primary School teachers and students
No full textBakgrunden till studien är att ordförrådet och därmed skolordförrådet är av central betydelse för elevers skolframgång. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några speciallärare och lärare beskriver att de bedömer, undervisar och utvecklar elevers begreppsbildning och skolordförråd. Syftet är också att beskriva hur några elever berättar att de lär sig nya ord. Undersökningen utfördes med en kvalitativ ansats i form av enkätundersökningar med elva speciallärare, tio lärare samt fyrtionio elever. Resultaten analyserades med tematisk analys som därefter tolkades mot centrala begrepp inom den sociokulturella teorin, den proximala utvecklingszonen, stöd och scaffolding, mediering, vardagsspråk och skolspråk, innebörd och betydelse samt artefakter. Resultaten kategoriserades i följande teman ”bedömning av elevers skolordförråd”, ”undervisning för utveckling av skolordförråd”, ”elevers hinder och möjligheter” och ”forskning, kompetens och beprövad erfarenhet”. Resultaten pekar på svårigheter att bedöma elevers skolordförråd då det verkar saknas samsyn mellan olika professioner angående skolordförråd samt en brist på kartläggningsmaterial. En slutsats är att ett gemensamt fackspråk kring skolordförrådet skulle öka möjligheterna till samverkan om bedömning och utredning mellan olika yrkesprofessioner. I resultatet återfinns en mängd språkutvecklande metoder och arbetssätt men planerad elevinteraktion samt explicit ordförrådsundervisning verkar vara mindre vanligt förekommande. Slutsatsen är att åtgärder, exempelvis speciallärares handledning behövs för att implementera aktuella forskningsrön i skolan, så att ett vetenskapligt förhållningssätt blir en självklar grund för undervisningen. Resultaten visar att elever upplever okända skolord som svårast att förstå i lärares muntliga språk och enklast att förstå i lärobokens texter. Slutsatsen är att elever behöver ha insikt om vilka skolord de inte förstår och därefter ta reda på skolordens betydelser på eget initiativ genom att fråga läraren. Studiens slutsatser är relevanta för alla delar av speciallärarens uppdrag, undervisning, utveckling och utredning. The background of this study is that vocabulary and especially school vocabulary play a central role in students' school success. The first aim of the study is to contribute knowledge about how special needs teachers and primary school teachers describe their assessment, teaching and development of students' conceptualisation and school vocabulary. The second aim is to describe the students' perspective of learning new school vocabulary. A survey was carried out with a qualitative approach in the form of surveys with eleven special needs teachers, ten primary school teachers and forty-nine students. Results were analysed with thematic analysis, which was then interpreted against key concepts of sociocultural theory. Concepts used are the proximal development zone, scaffolding, mediating, everyday language and school language, meaning and definition and finally artifacts. Results were categorised into the following themes, "assessment of students' school vocabulary", "teaching for development of school vocabulary", "obstacles and opportunities for students” and "research, qualification and proven experience". The results point to difficulties in assessing students' school vocabulary as there seems to be a lack of consensus between different professions regarding school vocabulary and a lack of mapping material. One conclusion drawn is that a common technical language for different aspects of school vocabulary would increase the possibilities for collaboration on assessment and investigation between different professions. The results include a variety of language development teaching methods, but planned student interaction and explicit school vocabulary teaching seem to be less common. Another conclusion is that measures such as special needs teachers' supervision are needed to implement current research findings in schools so that a scientific approach becomes an obvious basis for teaching. The result shows that students perceive unknown school words most difficult to understand in primary school teachers' oral language and easiest to understand in textbook texts. The third conclusion is that students need to have insight into which school words they do not understand and then find out the meanings of school words on their own initiative by asking the teacher. The conclusions of the study are relevant for all parts of the special needs teacher's assignments, teaching, development and assessment.
Violence in health care : A quantitative survey study on the neutralization of violence in the health care profession
No full textVåld på arbetsplatser är ett fenomen som har kommit att öka under 2000-talet. Vård och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som är mest utsatt av hot och våld på arbetsplatsen och det råder dessutom ett stort mörkertal gällande antal anmälda våldsbrott för denna yrkesgrupp. Därav syftar föreliggande studie till att studera förekomst och skillnader i utsatthet och hantering av våld inom vårdyrket. Studien är skapad med utgångspunkt i Gresham Sykes och David Matzas teori om neutraliseringstekniker, men kompletteras även med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Då studien innehar en kvantitativ forskningsansats, har data samlats in via enkäter som har skickats ut till vårdpersonal som arbetar inom äldreboenden, LSS boenden samt vård i ordinärt boende i Dalarnas och Södermanlands län. Datamaterialet har sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 26 där univariata, bivariata samt multivariat analys har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att mer än hälften av studiens deltagare har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i arbetet under de senaste tolv månaderna. Andelen som har blivit utsatt för psykiskt våld var störst bland de yngre deltagarna. Fysiskt våld var dock mer förekommande än psykiskt våld vilket bland annat kan förklaras med den okunskap som råder kring begreppet psykiskt våld. Majoriteten av de deltagare som angett att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld har inte heller vidtagit någon åtgärd. Bland de som dock vidtagit åtgärder för fysiskt våld, var andelen störst bland de yngre deltagarna. Slutligen visade resultatet att den neutraliseringsteknik som tillämpas mest hos studiens vårdpersonal är förnekande av skada
In what ways can students in grade five understand order relations and placevalue within decimal numbers?
No full textDetta examensarbete behandlar elevers olika uppfattningar om ordningrelationer och platsvärden för decimaltal. Syftet var att studera de uppfattningar som elever i årskurs fem har om ordningsrelationer och platsvärde med fokus att förebygga eventuella missuppfattningar. Metoderna som har använts i detta examensarbete var både enkättest och fördjupande intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Psykologisk konstruktivism. Undersökningen visar olika resultat som exempelvis svårigheter med värdet av de olika decimaldelarna, att omvandla decimaltal till bråkform i beräkningar med olika räknesätt, att där finns tal med flera decimaler i mellan 0,2 och 0,3 samt ju fler decimaler ett tal har, desto större är talet.
Children or educators in need of special support : To include all children with the help of special educational practice and procedures in preschool
No full textSyftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd och hur de resonerar kring att inkludera alla barn på förskolan. Vi undersöker även vilken roll specialpedagogen har till förskollärare och barn i behov av särskilt stöd på förskolan. I förskolan placeras alla barn, oavsett behov, eftersom det inte finns några andra skolformer och därför blir inkludering en intressant fråga. Som blivande specialpedagoger undrar vi över vilka möjligheter förskollärare har för att inkludera alla barn, med olika behov på förskolan, samt hur specialpedagogen med sin kompetens kan vara ett stöd för barn och förskollärare. Vår undersökning bygger på en kvalitativ ansats med åtta intervjuade förskollärare. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare barn i behov av särskilt stöd? Hur resonerar förskollärare kring förutsättningar för att inkludera alla barn på förskolan? Vilken roll har specialpedagogen till förskollärare och barn med behov av särskilt stöd på förskolan, enligt förskollärarna? Teoretiska ansatser i studien är det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att barn i behov av särskilt stöd beskrivs kunna vara ett barn med språksvårigheter, alltifrån att vara tillbakadragen till att kunna vara utåtagerande som behöver stöttning och vägledning för att klara vardagen och det sociala samspelet. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar pedagogernas förhållningssätt då kommunikation och interaktion visar sig vara viktiga begrepp i arbetet med att inkludera alla barn. Vidare är det relationella synsättet bärande i studien då förskollärarna anser att arbetssätt samt miljö ska förändras och anpassas så att alla barn kan delta på lika villkor i förskolan verksamhet. Dilemmaperspektivet blir synligt då resultatet visar att förutsättningarna är olika ute på förskolorna kring bland annat samarbete med andra professioner, barngrupper och personalresurser. Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är pedagogernas samarbete med specialpedagogen som genom sitt förebyggande arbete hjälper och stödjer med olika samtalsmetoder, förhållningssätt och språkstödjande material att inkluderar alla barn i förskolan.The purpose of our study is to contribute knowledge about how preschool teachers describes children in need of special support and how they discuss about including all children in the preschool. We also investigate how the role of the special educator is for preschool teachers and children with needs at preschool. In preschool, all the children are placed, regardless of need, because there are no other forms of schooling and therefore inclusion becomes an interesting issue. As future special educators, we wonder what opportunities preschool teachers have to include all children, with special needs in preschool, and how the special educator with his competence can be a support for children and educators. Our study is based on qualitive interviews with eight preschool teachers. Our questions are: How are children in special needs described by the preschool teachers? How preschool teachers discuss about the conditions for including all children in preschool? What role does the special educator have in relation to the preschool teachers and the children in need of special support at the preschool, according to preschool teachers? The theoretical approaches in the study are the socio-cultural perspectives, the special educational perspectives as well as the categorical, relational and quandary perspectives. In summary the result indicates that children with special needs are defined as children with speech difficulties, from being withdrawn to being outspoken with the need of extra support and guidance to cope with everyday life and social interactions. The socio-cultural perspective permeates the special educator´s approach as communication and interaction prove to be important concepts in the work of including all children. Furthermore, the relational approach is fundamental in the study as the preschool teachers believe that work procedures and the environment should be changed and adapted so that all children can participate on equal terms in the preschool´s activities. The quandary perspective becomes obvious as the results show that the conditions are different in the preschools when it comes to collaboration with other professions, groups of children and staff resources among other things. The special educational implication that has been highlighted in the study is the collaboration with special educators, who through their preventive work help and support the children by using different conversational methods, approaches and speech encouraging material
“He makes my day” … “but it's not all ice-cream and balloons” : A qualitative study of how teachers and students describe teacher-student relationships in Compulsory and Upper secondary school for pupils with intellectual disabilities
No full textStudien belyser lärar - elevrelationer och har ett relationellt perspektiv. Syftet med studien är att belysa hur lärare och elever på särskolan beskriver lärar-elevrelationer samt vilka likheter och skillnader det finns i beskrivningarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Aspelins (2018) modell om relationskompetens, där aspekterna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens, socio- emotionell kompetens, ett socialt tillvägagångssätt samt ett relationellt tillvägagångssätt, används i den teoretiska tolkningen. Studien är kvalitativ och utgörs av intervjuer med fyra lärare samt sju gymnasieelever i särskolan. I resultatet framkommer att lärarna ser sig ansvariga för relationsskapandet men även eleverna ser ett ansvar i att skapa en bra relation till sina lärare. Elevernas resultat visar att relationskompetensens olika delar kan ses i en lärare som är tydlig, pratar långsamt och visar välvilja med kroppsspråket. Eleverna ser positivt på att läraren är deras vän. Relationskompetensen ses i en lärare som kan balansera mellan humor och allvar i undervisningen, men också i en lärare som väljer bort utskällning för att istället använda verbala eller andra anpassningar. Lärarintervjuerna visar även på att anpassningar i lärmiljön gynnar lärar- elevrelationen. Vidare ses relationskompetensen i en lärare som använder sitt kroppsspråk och sitt röstläge såväl som ett lågaffektivt bemötande gentemot eleven. Lärarna betonar vikten av ett genuint intresse för eleven, de vill skapa trygghet och inge självförtroende och se varje individ utan att “klumpa ihop dem” utefter deras diagnoser. I lärarintervjuerna framkommer det att det är en utmaning utifrån arbetet med relationer att sätta gränser mellan jobb och privatliv. Grundlärarutbildningen har i liten utsträckning gett lärarna förberedelse i relationsskapande.The purpose of this study is to shed light on how teachers and students in Compulsory and Upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, describe their relationships with each other as well as identifying similarities and differences between these descriptions. The theoretical framework for this study is Aspelin's (2018) model of relational competence. Specifically, the aspects of communicative competence, differentiation competence, socio-emotional competence, a social and a relational approach are used in the analysis process. The study is qualitative and consists of interviews with 4 teachers and 7 pupils in an Upper secondary national program for pupils with intellectual disabilities. The results show that the teachers consider themselves responsible for creating relationships, and the students also take responsibility for creating a good relationship with their teachers. The students' results show that the different parts of the relational competence can be seen in a teacher who speaks clearly, slowly and shows goodwill with their body language. The students are positive towards the teacher being a friend. Relational competence is seen in a teacher who can balance between humor and seriousness in their teaching, and in a teacher, who chooses not to raise their voice to reprimand but instead chooses to use verbal communication or other adaptations. The teacher interviews show that adaptations in the learning environment benefit the teacher-student relationship. Furthermore, the relational competence is seen in a teacher who uses their body language and voice position as well as a low arousal approach towards the student. The teachers emphasize the importance of a genuine interest in the student, they want to create a feeling of safety towards the student and instill self-confidence within them and see every individual without "lumping them together" according to their diagnoses. The teachers claim that the establishing of positive relationships also poses a challenge in terms of setting boundaries between their professional and private lives. Finally, the teacher education programs had only provided relational competence training to a small extent.
Subitizing ability, commitment and self-confidence : an intervention study in 4th grade
No full textSubitiseringsförmåga ses som en grundläggande färdighet inom taluppfattning. Syftet med studien var att bidra med kunskap om sambandet mellan konceptuell subitisering och taluppfattning, samt vilken påverkan vårt interventionsprogram har på elever med svag konceptuell subitiseringsförmåga. Syftet var också att synliggöra utvecklingsarbetet av ett interventionsprogram i konceptuell subitisering. Interventionen genomfördes med 15 elever i årskurs 4 med två till fyra elever i varje grupp. Upplägget som var grundat i konstruktivismen byggde på att använda konkret material med gemensamma diskussioner. Före och efter interventionen gjordes tester för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Kvantitativ metod användes för att få svar på våra forskningsfrågor om korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning samt interventionsprogrammets påverkan på elevernas konceptuella subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade att interventionsgruppen förbättrat sig något mer än kontrollgruppen gällande både subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade också på en viss korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring resultaten eftersom urvalet i studien var litet och skillnaderna mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp små. Kvalitativ metod med återkommande reflekterande samtal användes för att besvara forskningsfrågan om interventionsprogrammets påverkan på elevernas kunskapsutveckling, engagemang och självförtroende samt för att synliggöra vilka förändringar som behövde göras i programmet. Eleverna visade engagemang och självförtroendet gällande taluppfattning. Vi såg detta genom elevernas höga aktivitetsnivå, kreativitet och rikliga kommunikation. Förändringar av interventionsprogrammet gjordes främst genom att göra övningarna enklare eller mer utmanande. För att tolka och förstå konsekvenserna av de perspektivval som gjordes under interventionen gällande metoder för att möta elevers olikheter, åtgärda svårigheter och undanröja hinder använde vi oss av två grundläggande specialpedagogiska perspektiv, relationellt respektive kategoriskt. Intervention som specialpedagogisk insats kan utveckla elevers matematiska förmågor och därmed minska risken för misslyckande med samhälleliga begränsningar som följd. Intervention kan som i vår studie även användas som ett verktyg för professionsutveckling.Subitizing ability is seen as a basic skill in number sense. The purpose of this study was to contribute with knowledge about the connection between conceptual subitization and number sense and what impact our intervention program may have on students with weak conceptual subitizing ability. The purpose was also to make the development process visible in our work with an intervention program in conceptual subitizing. The intervention was implemented with 15 students in year 4, with two to four students in each group. The design of the intervention was founded in constructivism. Concrete materials and joint discussions were used. To map the students’ knowledge development, tests were performed both before and after the intervention. Quantitative methods were used to answer our research questions about the correlation between conceptual subitizing ability and number sense, as well as the intervention program’s impact on students' conceptual subitizing ability and number sense. The results showed that the intervention group improved slightly more than the control group in terms of both subitizing ability and number sense. The results also showed a minor correlation between conceptual subitizing ability and number sense. It is difficult to make any general conclusions from the results because the sample in the study was small and the differences between the intervention group and control group were small. Qualitative methods with recurring reflective conversations were used to answer the research question about the intervention program’s impact on knowledge development, students’ commitment and self-confidence and to identify which changes that need to be done to the program. The students showed commitment and self-confidence regarding number sense. We saw this through the students’ high level of activity, their creativity and abundant communication. The changes to the intervention program consisted mainly of making the exercises simpler or more challenging. In order to understand the consequences of the perspective choices made during the intervention regarding methods for meeting students’ differences, resolving difficulties and removing obstacles, we used two basic special educational perspectives: the relational and the categorical. Intervention as a special educational effort can develop students' mathematical abilities and thereby decrease the risk of failure with societal limitations as a result. As in our study, intervention can beused as an implement for professional development
Communication and conceptual understanding in whole number arithmetics in Primary School : “It’s not quiet in a classroom of mathematics!”
No full textSyftet med undersökningen var att undersöka kommunikationen samt elevers begreppsförståelse inom aritmetik, de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation samt division). Fokus låg även på att se om korrelation fanns mellan dessa. Undersökningen utfördes i två klasser i årskurs 2 på en skola i södra Sverige. I båda klasserna utfördes kvalitativa observationer som sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer med de deltagande lärarna. Observationerna har gjorts utifrån fem observationspunkter och intervjuerna har gjorts med öppna frågor. Det insamlade materialet har analyserats, vilket det gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på språk och samspel. Materialet analyserades även med hjälp av låg, passiv och aktiv nivå av begreppsförståelse. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi se att det finns en korrelation mellan kommunikation och elevers inlärning av begrepp. Genom att lärare konsekvent använder sig av rätt terminologi i sin undervisning lär sig eleverna mer effektivt hur de ska använda dessa i rätt sammanhang. Det är genom kommunikation begreppen introduceras och det är även genom kommunikation som de lärs in. Eleverna kan inte själva sätta begreppen i rätt sammanhang om inte stödet av läraren är tillgängligt. Slutsatsen är därmed att både kommunikation och begreppsförståelse i matematiken hör ihop, precis som multiplikation och division. Båda två behövs för att kunna skapa förståelse och bilda kunskap hos eleverna, allt det här, med stöd av en lärare som har fokus på att använda rätt terminologi och förtydliga med synonymer. Ett matematikklassrum är inte tyst - det är ett klassrum fyllt av diskussioner och lösningar som delges till varandra
Salt reduction by perceived and associated multisensory : consumers' experience of saltiness in food through a home use test and a survey
No full textI Sverige äter vi ca 11 g salt per dag, vilket är dubbelt så mycket som rekommenderat. Eftersom ett för högt saltintag innebär risker för hälsan, har livsmedelsföretag i ett Vinnovafinansierat projekt, på uppdrag av Regeringskansliet, gått ihop för att ta fram metoder för saltreduktion, bland annat en så kallat multisensorisk verktygslåda. Syftet med studien var att i ett sensoriskt hemtest undersöka om gillandet och upplevelsen av sälta skiljde sig mellan saltreducerade tomatsoppor med tillsatta kryddor eller aromer och en referenssoppa med ursprunglig salthalt. Ett andra syfte var att undersöka konsumenters upplevelse av sälta i livsmedelsprodukter som är vanligt förekommande i svensk matkultur, genom en enkätundersökning. I det sensoriska hemtestet visade det sig att två av de saltreducerade sopporna, en med chili och en med kryddblandning av basilika, vitlök och chili, upplevdes som mer salta än referenssoppan. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i gillandet mellan sopporna, vilket betydde att de saltreducerade sopporna gillades lika mycket som referensen. I enkätundersökningen visade resultatet att de livsmedel som upplevdes saltast var bordssalt, sojasås, örtsalt samt rostade och saltade jordnötter. Flertalet livsmedel som innehöll en låg mängd eller inget salt alls, upplevdes ändå som salta. Studien visade att saltreduktion genom multisensorisk påverkan av en tomatsoppa var möjlig. I framtiden kan aromer eller toppings från livsmedel som associeras med salt användas i saltreducerade produkter.In Sweden we eat about 11 g of salt per day, which is twice as much as recommended. Since too high salt intake poses risks to health, food companies in a project funded by Vinnova, on behalf of the Government Offices, have joined forces to develop methods for salt reduction, including a so-called multisensory toolbox. The aim of the study was to investigate in a sensory home use test, whether the acceptance and perception of salt differed between a salt reduced tomato soup compared to a reference soup. A second aim was to investigate consumers' perception of saltiness in food products that are commonly found in Swedish food culture, through a survey. In the sensory home use test, it turned out that two of the salt reduced soups, one with chili and one with spice blend, were perceived as most salty even though the reference soup had a higher salinity. There was no significant difference in the liking between the soups, which meant that the salt reduced soups were liked as much as the reference soup. In the survey, the results showed that the foods that were most salty were table salt, soy sauce, herb salt and roasted and salted peanuts. Most foods that contain a low or no salinity at all, were still perceived as salty. The study showed that salt reduction of a tomato soup, by multisensory influence, was possible. In the future, aromas or toppings from foods that are associated with salt can be used in salt reduced products