University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
Från stigma till förståelse -En litteraturstudie om attityder till psykisk sjukdom inom somatisk omvårdnad
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och ofta förenad med somatisk samsjuklighet. Trots sjuksköterskors etiska ansvar att erbjuda jämlik och holistisk vård visar tidigare forskning att patienter med psykiatriska diagnoser ofta upplever diskriminering och sämre bemötande inom den somatiska vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykiatriska tillstånd inom somatisk vård.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design. Systematiska sökningar gjordes i tre databaser och datan analyserades genom en integrerad analys.Resultat: Resultatet visade en ambivalens i sjuksköterskornas attityder. Dels framkom ett distanserande förhållningssätt, undvikande beteende samt negativa stereotyper, dels uttrycktes empati, engagemang och en vilja till personcentrerad vård. Känslor som rädsla, osäkerhet och frustration var återkommande, men många sjuksköterskor uttryckte även en önskan om ökad kunskap och förståelse liksom en vilja att hjälpa patientgruppen.Slutsats: Bland sjuksköterskor fanns en önskan om en personcentrerad holistisk vård men det förekommer också negativa attityder som motverkar ett sådant förhållningssätt. Attityderna gentemot patientgruppen visar på ett behov av ökad medvetenhet och empati i enlighet med Jean Watsons omvårdnadsteori. För att främja jämlik och etisk vård krävs reflektion, utbildning och ett professionellt bemötande, i linje med ICN:s etiska kod
EN FRÅGA OM FULLVÄRDIGT MEDBORGARSKAP : En studie om personalens upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med självbestämmande hos personer inom LSS
No full textFöljande studie syftar till att undersöka personalens uppfattningar om hinder och möjligheter för att inkludera brukare i beslutsfattande och medbestämmande, i enlighet med intentionerna i LSS-lagstiftningen. Fokus ligger på de insatser som erbjuds brukarna inom grupp- och servicebostäder. Studiens teoretiska inramning består av empowerment, det styrkebaserade perspektivet, självbestämmandeteorin samt begreppen paternalism, makt, praxis och handlingsutrymme. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer på sju respondenter som arbetar på grupp- eller servicebostad med olika utbildningsbakgrund och erfarenhet inom fältet. Studiens resultat har analyserats med hjälp av en tematisk analys, och visar att det finns flera aspekter som påverkar arbetet med brukares självbestämmande på grupp- och servicebostäder, vilka inkluderar personalens utbildningsbakgrund, förståelse för lagstiftning, kommunikation, relationellt arbete och strukturell påverkan. Dessa faktorer har visat sig skapa såväl hinder som möjligheter för att inkludera brukare i beslutsfattande och medbestämmande. Studiens relevans för socialt arbete återfinns i lagstiftningen som utrycker vikten av jämlika levnadsvillkor, samtidigt som det finns en diskrepans i hur arbetet med självbestämmande ser ut i teori och praktik. Således belyser föreliggande studie den problematik som bidrar till att individer med funktionsnedsättning exkluderas från samhället, vilket kan tas i beaktande både nu och i framtidenThe following study aims to examine social care staff’s perceptions of both barriers and possibilities to include service users in decision making and co-determination, in accordance with the Swedish law of support and service for certain disabilities. The focus is directed towards the support services available to service users in group homes and supported housing. The study’s theoretical framework consists of empowerment, the strengths perspective and the self-determination theory as well as the concepts of paternalism, power, praxis and room for action. The study has been carried out using qualitative semi-structured interviews with seven participants who currently work in specialized housing for people with disabilities, with different educational background and experience in the field. The material have been analyzed using thematic analysis and the results suggests that there are multiple factors that affects the social work related to the service user’s self-determination in group homes and supported housing, which includes the staff’s educational background, legal knowledge, communication, relational practice and structural impact. These factors have proven to create both barriers and possibilities to include service users in decision making and co determination. The relevance of this study is specified in the law that states the importance of equal living conditions, while there is an inconsistency in the work regarding self-determination in theory and practice. The study highlights the problem that contributes to social exclusion for people with disabilities, which can be considered both now and in the futur
“Social isolering” -ett svårtolkat begrepp : En kvalitativ studie om LSS tillämpning inom Socialtjänsten vid insatsen kontaktperson
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur rekvisitet social isolering tolkas och tillämpas vid beslut om insatsen kontaktperson samt undersöka hur LSS målsättning konkretiseras och implementeras inom socialtjänsten. Vidare syftar studien till att undersöka hur social isolering beskrivs i enlighet med professionellas praktiska erfarenheter och i relation till LSS målsättning att leva som andra inom socialtjänsten. Studien tar sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. De valda teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är organisationsteori med fokus på byråkratiidealet, social ekologisk systemteori, samt begreppen gräsrotsbyråkrat och normationell- och målrationell beslutsmodell. I studien tillämpas en semistrukturerad intervjuguide vid utförandet av åtta intervjuer bestående av både LSS enhetschefer samt LSS-handläggare som arbetar med handläggning och beviljande av insatsen kontaktperson. Intervjuerna transkriberades och kodades. Därefter användes en tematisk analys där fem huvudteman framträder: organisationsstruktur, riktlinjer och dess utformning, enhetschefers och handläggares handlingsutrymme och dilemma, socialt nätverk, goda levnadsvillkor och handläggares dilemma, slutligen temat målet “att leva som andra” i relation till insatsen kontaktperson. Studiens resultat visar att samtliga socialtjänster som medverkat i denna studie tillämpar rättspraxis definition av social isolering vid beslut om insatsen kontaktperson. Ett gemensamt svar hos deltagarna är kartläggning av sociala nätverk. LSS målsättning beskrivs hos professionella som att individen får goda levnadsvillkor och möjligheten “att leva som andra” genom insatsen kontaktperson. Vidare visar resultaten att socialtjänsten anser att målet delvis uppfylls genom insatsen kontaktperson, dels genom att kontaktpersonen fullföljer sitt uppdrag och dels genom att brukare får möjlighet att bestämma hur den vill leva och vilka aktiviteter den vill delta iThe aim of this study is to explore how the concept of social isolation within the Swedish LSS law, is understood and used when social services making a decision if a person should get help through the intervention called contact person or not. The study is also exploring how social service offices describe the goal of LSS law and the goal “live like others”. The study is based on a hermeneutic approach. The theoretical frameworks applied to analyze the empirical material include organizational theory with a focus on the ideal of bureaucracy, social ecological systems theory, as well as the concepts of street-level bureaucracy and the normative and goal-rational decision-making models. This study included eight interviews with professionals working in social services, such as LSS managers and social workers. A semi-structured interview guide was used. The interviews were written down, coded, and analysed. From the analysis, five main themes were identified: Organizational structure and guidelines, the discretion and dilemmas of unit managers and social workers, social networks, good living conditions and the caseworkers' dilemmas, and finally, the theme of the goal "to live like others" in relation to the intervention contact person. The results show that social services use the courts interpretations of the concept “social isolation” when deciding what counts as social isolation when they determine about the contact person intervention. A shared response was looking at the person’s social network. Furthermore the results show that the social service considers that the goal of living like others is being fulfilled by approval of the contact person intervention and through the contact person fulfilling its role and giving the individual the opportunity to choose activities and to shape their own lif
”Nurse specialist in intensive care - am I fully qualified?” : Intensive care nurses’ experience of competence development: a mixed-method study.
No full textSyfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser och erfarenheter av kompetensutveckling efter avlagd examen, hos specialistsjuksköterskor inom intensivvård. Metod: Studien genomfördes som en mixad metod med en konvergent parallell design. Data har inhämtats genom en webbaserad enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor. De kvalitativa enkätfrågorna analyserades med en tematisk analys medan de kvantitativa frågorna analyserades med beskrivande och jämförande statistik. Resultat: 32 specialistutbildade intensivvårdssjuksköterskor från tio regioner deltog. Begreppet kompetensutveckling uppfattades som möjligheten att utvecklas professionellt både teoretiskt och praktisk, men tillgången till kompetensutvecklingsaktiviteter varierade både mellan och inom regionerna vilket upplevdes orättvist. De kompetensutvecklingsaktiviteter som erbjöds ansågs inte alltid som relevanta för professionen och deltagarna önskade mer inflytande, större satsningar från chefer och ledning samt individuella utvecklingsplaner. Tillgång till kompentensutveckling framhölls som viktigt för patientsäker vård, trivsel och arbetsplatsens attraktivitet. Slutsats: Kompetensutveckling har en central betydelse för professionell utveckling men också för arbetsplatsens attraktivitet. Men detta kräver att chefer och ledning avsätter mer resurser, ekonomiska och tidsmässiga, Klinisk nytta: Resultatet kan användas av chefer och ledning inom intensivvården, och andra specialistområden, för att stärka och utveckla tillgången till kompetensutveckling, vilken kan främja patientsäkerhet och ökad trivsel hos personalen
Arbete i hemmet : En kvalitativ studie om gränsdragning, sociala relationer och stöd från chefen vid hybridarbete
No full textHybrid work means that the employee gets the opportunity to carry out their work both remotely and in an office. The prevalence of hybrid work has increased in Sweden after the pandemic forced many to hybrid or remote work. Remote work in Swedish authorities has gone from being very unusual before the pandemic to 57% of government employees working remotely at least one day a week in 2023. The purpose of this study is to investigate how white-collar workers experience the boundary between work and leisure and how the social relations at the workplace have been affected by hybrid work. The study also explores what kind of support the white-collar workers feel they need from their manager in a hybrid work model. Previous research shows that hybrid work can lead to a weakened work-life balance, but at the same time the flexibility of it is appreciated. Difficulties in nurturing and maintaining social relationships in the workplace and difficulties for managers to provide support to their employees is shown as well in previous research. The study uses a qualitative research method with interviews with five white-collar women workers in three counties in the middle of Sweden. The results of the study show that the boundary between work and leisure is blurred in hybrid work, but that there are different opinions whether it leads to negative consequences for the employee or not. The study also shows that social relationships are important to maintain to avoid isolation, however the white-collar workers appreciate not having to interact with colleagues every day. Availability and trust from the manager is in this study shown to be the most important support for white- collar workers in hybrid work.Hybridarbete innebär att arbetstagare får möjlighet att utföra sitt arbete både på distans och på ett kontor. Utbredningen av hybridarbete har ökat i Sverige efter att pandemin tvingat fler till hybrid- eller distansarbete. Distansarbete på svenska myndigheter har gått från att vara väldigt ovanligt innan pandemin till att 57% av statligt anställda 2023 arbetar på distans minst en dag i veckan. Syftet med denna studie är att undersöka hur tjänstepersoner upplever gränsdragningen mellan arbete och fritid och hur de sociala relationerna på arbetsplatsen påverkas av hybridarbete. Syftet är även att undersöka vilket typ av stöd tjänstepersonerna upplever att de behöver från sin chef vid hybridarbete. Tidigare forskning visar att hybridarbete kan leda till sämre work-life balance samtidigt som flexibiliteten med hybridarbete är uppskattad. Även svårigheter i att vårda och bibehålla sociala relationer på arbetsplatsen vid hybridarbete samt svårigheter för chefer att ge stöd till sina anställda framkommer i den tidigare forskningen. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av fem kvinnliga tjänstepersoner inom tre kommuner i Mellansverige. Resultaten visar att gränsen för arbete och fritid suddas ut vid hybridarbete men att det råder delade meningar om det leder till negativa konsekvenser för arbetstagaren eller inte. Studien visar även att sociala relationer är viktiga att bibehålla för att undvika isolering men att tjänstepersonerna uppskattar att inte varje dag behöva interagera med kollegor. Tillgänglighet och tillit från chefen framgår i studien som det viktigaste stödet för tjänstepersoner vid hybridarbete
Biljettpriser på den svenska biografmarknaden : Marknadskoncentration, geografiska avstånd, substitut och dess effekter på biljettpriser
No full textDEN GRÖNA BETONGDJUNGELN : Grön affekt i modernistiska bostadsområden
No full textModernismens koppling till grönska, de grönområden den skapar, och vilka effekter dessa får på de boende, är ämnen som bär stor relevans för framtida planering. Syftet med denna studie är att undersöka hur de boendes uppskattning för grönskan tar sig uttryck i senmodernistiska bostadsområden, med utgångspunkt i personliga upplevelser från de boende i det svenska miljonprogrammet och teorin om “grön affekt”. Studien använder sig av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats genom intervjuer, enkäter och observation. Resultatet visar att den gröna affekten tar sig uttryck i en mängd sammanvävda, ständigt pågående processer och relationer. Denna studie har utgått från tre aspekter av dessa pågående processer; formandet av de boendes upplevelse av sina grönområden, uppkomsten av och reaktionen på upplevda hot mot dessa, samt de drivkrafter som formar de boendes rörelsemönster i grönområden
Från människa till maskin - rekryterares roll i en automatiserad värld : En kvalitativ studie om hur rekryteringsautomation påverkar rollen som rekryterare
No full textIn today’s society artificial intelligence is used to make work-life more efficient and minimize costs in work processes, this mindset has grown across many industries. One profession where AI is expected to be increasingly used is in recruitment. The use of AI in recruitment can be described as recruitment automation. The purpose of this study is to research how social relations and professional identity have changed for recruiters since the implementation of AI. This study uses qualitative, semi-structured interviews to collect data. The interviewed individuals consists of people who have worked with recruitment both before and after AI was implemented in the recruitment processes. The theoretical framework used to interpret the results in this study is Goffman’s dramaturgical theory with concepts like front- and back-stage, role distance and role taking, as well as Giddens’ theory of modernity and self-identity. Additionally, the theory of socio-technical systems is discussed. The conclusions drawn from the study indicate that recruitment automation contributes to changes in the work of recruiters. Tasks are replaced by AI which impacts recruiters’ professional identity,in such a way that they feel less trust when they are not personally responsible for execution. The social relationship between recruiter and candidate has less room to develop, leading to a reduction in social interactions. However, the possibility for meaningful relationship-building remains.I dagens samhälle används artificiell intelligens för att effektivisera och kostnadsminimera, ett arbetssätt som vuxit inom många branscher. Ett yrke där AI förväntas användas i en allt högre grad är rekrytering. Att använda AI i rekrytering samlas under begreppet rekryteringsautomation. Syftet med studien är att undersöka hur sociala relationer och yrkesidentitet har förändrats vid implementeringen av AI i rekrytering. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har utförts. Urvalet för denna studie är personer som jobbat med rekrytering både innan och efter AI implementerades i rekryteringsprocesserna. De teoretiska ramverk studien utgår från är Goffmans dramaturgiska teori med begrepp som front-stage, back-stage, rolldistans och rolltagande, Giddens teori om modernitet och självidentitet, samt teorin om socioteknologiska system. De slutsatser studien har kommit fram till är att en rekryteringsautomation bidrar till förändring i rekryterarens arbete. Arbetsuppgifter ersätts med AI vilket påverkar rekryterarnas yrkesidentitet på så sätt att man inte känner samma grad av tillit när man inte själv ansvarar för utförandet. Den sociala relationen mellan rekryterare och kandidat får mindre utrymme att utvecklas, något som lett till en minskning av sociala relationer. Däremot kvarstår möjligheten för meningsfullt relationsskapande
