University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
Epistemologies of Communication : A Study of Strategic Communication Professionals in Nordic Higher Education Institutions
No full textThis article introduces the concept of epistemologies of communication – culturally and institutionally embedded ’ways of knowing’ that guide professional practice – to examine how communication professionals conceptualize and legitimize their work. We draw on the work by strategic communicators in Nordic higher education institutions (HEIs), a context simultaneously shaped by pressures for visibility and competitiveness, while also operating within the so called ‘Nordic’ model where ideals of egalitarianism, trust, and collaborative approaches are central. Drawing on 29 semi-structured interviews across Denmark, Norway, and Sweden, we perform an analysis of metadiscourses to explore epistemological foundations of communication. The findings reveal diverse metadiscourses that point to how strategic communication should be understood not only as an organizational function but also as a practice grounded in explicit and implicit epistemologies of communication – ways of knowing that shape communicative choices and strategic direction. The metadiscursive accounts also illuminate how professionals navigate tensions between Nordic values and market-oriented demands. The study suggests that there is not one Nordic way of strategic communication, but presents a characterization of the region in terms of its adaptability and contextual responsiveness, rather than uniformit
Kvinnors erfarenheter av hälsa efter mastektomi orsakad av bröstcancerEn litteraturstudie
No full textSammanfattningBakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. I Sverige insjuknade 8 803 kvinnor i bröstcancer under 2024, och 1 328 kvinnor avled till följd av sjukdomen. Kvinnor som drabbas av bröstcancer kan behöva genomgå en mastektomi som en del av behandlingen, och ingreppet kan påverka berörda kvinnors hälsa långt efter avslutad behandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av hälsa efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Materialet analyserades med en integrerad analyssom redovisas i ett deskriptivt resultat. Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades artiklarna med SBU:s granskningsmallar vilket resulterade i fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen av de tio inkluderade artiklarna identifierade tre huvudkategorier, med tillhörande subkategorier. Resultatet belyste kvinnors erfarenheter av hälsa efter mastektomi gällande psykosociala konsekvenser för hälsa, fysiska och funktionella konsekvenser i vardagslivet samt stöd, anpassning och vägen mot välmående. Resultatet understryker att stöd från omgivningen och vården är centralt för återhämtning och för att finna acceptans till den nya livssituationen. Slutsats: Resultatet påvisar en väsentlig negativ påverkan på kvinnors hälsa efter mastektomi till följd av bröstcancer utifrån ovannämnda huvudkategorier. För att kunna dra en välgrundad och djupgående slutsats så behövs fortsatt forskning kring kvinnornas hälsa och hur man kan stödja dem.
Föräldrars upplevelser av pediatrisk kronisk sjukdomEn litteraturstudie
No full textBakgrund: Kroniska sjukdomar hos barn är ett ökande fenomen. Tidigare forskning visar att anhöriga och föräldrar påverkas i stor utsträckning av barnets kroniska sjukdom i olika avseenden. I denna litteraturstudie gjordes en ansats till att belysa föräldrars upplevelser av denna situation genom synvinkeln av familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med kronisk sjukdom. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Därefter gjordes en integrerad analys av kvalitativa och kvantitativa data från 13 valda artiklar publicerade mellan år 2015-2025. Resultat: Litteraturstudien fann att föräldrar påverkades i stor utsträckning på många olika sätt av deras barns kroniska sjukdom. De upplevde ökad social isolering, psykisk och fysisk stress och livsstilsförändringar. Föräldrar upplevde också att vården sällan gav rätt eller tillräcklig information gällande deras barns sjukdom. Slutsats: Föräldrar i stort beskrev liknande upplevelser gällande situationen. Etnicitet, kulturell tillhörighet och religiös tro kunde påverka upplevelserna av deras livssituation och ledde till olika inställningar gällande saker som skuld och self-efficacy.
Familjers upplevelse när en familjemedlem vårdas i terminalt slutskede på sjukhusEn litteraturstudie med systematisk sökning
No full textBakgrund: Terminalt skede utgör den sista fasen av palliativ vård och fokuserar på att lindra lidande samt främja livskvalitet under den sista delen av livet, både för patienten och familjen. Familjerna har en betydande roll, men deras behov och perspektiv förbises ibland.Syfte: Syftet var att beskriva familjers upplevelse när en familjemedlem vårdas i terminalt skede på sjukhus.Metod: En litteraturstudie med integrerad analys och systematiska sökningar i databaserna, Cinahl, Psycinfo, Medline. 11 artiklar inkluderades i resultatet för att besvara syftet.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och 10 underkategorier.Huvudkategorierna var: “Hur vårdpersonalens bemötande påverkar familjernas upplevelse”, “kommunikationens betydelse för familjerna”, samt “sjukhusmiljöns påverkan på familjernas upplevelse”.Slutsatser: Resultatet visar att familjers upplevelse påverkas av vårdpersonalens bemötande, kommunikation och sjukhusmiljö. Respektfullt bemötande, tydlig kommunikation, möjlighet till avskildhet och en trygg omvårdnad upplevdes som särskilt betydelsefullt. Därför finns behov av att implementera familjecentrerad vård genom att utbilda vårdpersonal i kommunikation, emotionellt stöd och familjeinvolvering samt förbättra sjukhusmiljöerna
Patienters upplevelse av att leva med schizofreni En litteraturstudie med systematisk sökning
No full textBakgrund: Schizofreni är en psykiatrisk sjukdom som påverkar individens tankar, känslor och beteenden vilket kan leda till funktionsnedsättningar i det dagliga livet. Den huvudsakliga behandlingen är antipsykotika men en multimodal behandling är till en fördel. Personer med schizofreni har en ökad risk för förtida död och samsjuklighet är vanligt förekommande.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med schizofreni.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning med en deskriptiv design. Databaserna som användes var CINAHL och PsycInfo.Resultat: Resultatet visar att personer med schizofreni upplever flera svårigheter i vardagen. Huvudfynd som identifierades var relaterade till stigma, diskriminering, ensamhet, social isolering samt emotionella och sociala faktorer. Slutsats: Personer med schizofreni upplever svårigheter inom flera livsområden i form av både individuella och strukturella utmaningar. Som sjuksköterska kan en fördjupad förståelse bidra till en förbättrad omvårdnad
Livsstilsförändringar vid diabetes typ 2En litteraturöversikt
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 (DM2) är en kronisk folksjukdom där livsstilsförändringar, såsom hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet, utgör en central del av behandlingen. Tidigare forskning visar att personer med DM2 ofta har svårt att genomföra och upprätthålla dessa livsstilsförändringar över tid.Syftet: Undersöka patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid DM2.Metod: Litteraturöversikten genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på sökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Tio vetenskapliga artiklar (nio kvalitativa och en med mixad metod) granskades och analyserades med en integrerad analysmetod.Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Upplevelse av självhantering vid livsstilsförändringar samt sociokulturella och relationella faktorer. Kostförändringar upplevdes som krävande och förknippades ofta med långvarig självdisciplin och skuldkänslor. Fysisk aktivitet begränsades främst av smärta, trötthet och tidsbrist.Följsamheten till livsstilsförändringar försvårades av kulturella normer, sociala förväntningar och upplevelser av stigma, medan familj och socialt stöd stärkte följsamheten. Slutsats: Personer med DM2 möter praktiska, emotionella och sociokulturella hinder, som försvårar genomförandet och upprätthållandet av livsstilsförändringar. Livsstilsförändringar kan uppnås genom individanpassat stöd med fokus på autonomi och delaktighet i linje med principer från självbestämmandeteori
Personers upplevelser av palliativ omvårdnad vid KOL En litteraturstudie
No full textBakgrund: KOL är en kronisk sjukdom som orsakar ett lidande för patienten. Sjukdomen yttrar sig genom svåra symtom som kan vara besvärliga för patienter. Palliativ vård används för att lindra svåra symtom och för att öka patienters livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av palliativ vård hos personer med KOL.Metod: Det här är en litteraturstudie som genomfördes med elva vetenskapliga artiklar. Databaserna Cinahl, MEDLINE och Psycinfo användes genom en systematisk sökning för att söka fram artiklarna. Resultat: Resultatet i studien kom fram till att det skiljdes åt hos patienterna. Patienter hade olika upplevelser angående kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Vissa patienter ansåg att det skulle vilja ha mer information och utbildning av behandlingar, medan andra var nöjda med den information de hade fått. Det framkom även i resultatet att patienter har upplevt ångest och stress i samband med omvårdnad. Slutsatser: Patienter har olika upplevelser när det kommer till palliativ vård vid KOL.
Forecasting OMXS30 Stock Prices under Regime Shifts: Evaluating Prophet, LSTM, and Hybrid Models against a Random Walk with Drift Benchmark with Implications for the Efficient Market Hypothesis
No full text“Jag vet lika lite som du, låt oss ta reda på det tillsammans” : En kvalitativ studie om autenticitet i ensembleundervisning.
No full textSyftet med studien är att utforska vad autenticitet kan vara i ensembleundervisning på gymnasieskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign, där empirin insamlades genom fyra semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblelärare som arbetar på gymnasieskolor. Studien utgår från ett målstyrt urval för att säkerställa att forskningsfrågorna i studien kan besvaras utifrån datan som samlas från informanterna. Studiens resultat analyserades utifrån dessa teoretiska utgångspunkter: first person authenticity, second person authenticity och third person authenticity (Moore, 2002), samt formellt och informellt lärande (Dyndahl & Nielsen, 2014). Resultaten visar att det inte finns en tydlig definition på vad autenticitet i ensembleundervisning kan innebära, eftersom autenticitet kan ta olika former beroende på sammanhang och perspektiv. I resultaten framkommer fem perspektiv på autenticitet i ensembleundervisning. 1) Autenticitet kopplat till musikern som handlar om personlig engagemang och investering i musiken, att mena det man spelar. 2) Autenticitet kopplat till lyssnaren som handlar om att lyssnaren blir berörd av musiken. 3) Autenticitet kopplat till genre som handlar om huruvida genrens konventioner och kultur respekteras och följs i musicerandet. 4) Autenticitet kopplat till undervisningsstil som handlar om hur läraren betraktar formellt och informellt lärande. 5) Autenticitet kopplat till pedagogiskt förhållningssätt som handlar om lärarens transparens med sina brister på kunskaper
Att känna tillit i ett riskfyllt samhälle : En kvantitativ studie om sambandet mellan riskperception och tillit till myndigheter i Sverige 2012-2023
No full textOver recent decades, society has been characterised by increased uncertainty, in which risks have become more complex and individuals increasingly need to relate to expert knowledge. The aim of this study is to analyze how the relationship between Swedes and public authorities is affected by an increased visibility of risk and uncertainty. The theoretical framework is based on Beck's theory of the risk society, combined with Giddens theory of trust and abstract systems. Beck's theory is used to understand why risk may be perceived as more present, while Giddens theory helps to explain how trust in authorities functions as a way for individuals to manage uncertainty and risk. The analysis is based on quantitative secondary data from the years 2012 and 2023. Statistical analyses are used to examine changes in individuals' risk perception over time, as well as the relationship between risk perception and trust in authorities. The results show that there is no statistically significant relationship between risk perception and trust in authorities. The findings therefore suggest that risk perception alone cannot be seen as an explanatory factor for individuals' trust, indicating that the relationship between the two is more complex than theory suggests.Under de senaste decennierna har samhället präglats av ökad osäkerhet, där risker blivit allt mer komplexa och individen i allt högre grad behöver förhålla sig till expertkunskap. Syftet med studien är att analysera hur relationen mellan svenskar och myndigheter påverkas av en ökad synlighet av risk och osäkerhet. Den teoretiska referensramen utgår från teorin om risksamhället från Beck, kombinerat med Giddens teori om tillit och abstrakta system. Becks teori används för att förstå varför risker kan uppfattas som mer närvarande, medan Giddens teori bidrar till att belysa hur tillit till myndigheter fungerar som en metod för individer att hantera osäkerhet och risk. Analysen baseras på kvantitativa sekundärdata från år 2012 och år 2023. Genom statistiska analyser undersöks förändringar i individers riskperception över tid samt sambandet mellan riskperception och tillit till myndigheter. Studiens resultat visar att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan riskperception och tillit till myndigheter. Resultaten indikerar därför att riskperception i sig inte kan ses som en förklarande faktor för individens tillit, vilket tyder på att relationen mellan de båda är mer komplex än teorin antyder