University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
Spår av identitet : En kvalitativ studie om identitetsskapande element i staden och dess roll i urban platsmarknadsföring
No full textSpårvagnarna i Norrköping utgör ett exempel på hur lokalt förankrade infrastrukturella inslag kan bidra till stadens identitet och hur denna identitet kan tas till vara i stadens platsmarknadsföring. Spårvagnar är ett av många möjliga identitetsskapande element som präglar urbana visuella och symboliska uttryck. I andra städer kan det istället vara en byggnad, en bro, ett torg, ett industriellt arv eller återkommande kulturella evenemang som kan fylla liknande roller i skapandet av urbana visuella och symboliska uttryck. Spårvagnarna fungerar i detta sammanhang som både ett empiriskt studieobjekt och som en analytisk ingång till en bredare förståelse av samspelet mellan fysisk miljö, identitet och den kommunikation som kan användas i det urbana konkurrenslandskapet. Studiens resultat visar att spårvagnarna har en framträdande identitetsskapande roll i Norrköping, där deras särprägel, starka platsanknytning och karakteristiska färgsättning bidrar till deras symboliska betydelse. Trots att spårvagnarna inte ingår i någon uttalad strategi för platsmarknadsföring fungerar de som en etablerad visuell och kulturell markör i stadens kommunikation och marknadsföring. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av hur urbana infrastrukturella element kan fungera som identitetsbärande resurser i städers arbete med att positionera sig en konkurrensutsatt omvärld
Predictability of Stock Market Investment Opportunities : A Study on Dynamic Portfolio Allocation Based on the CAPE ratio
No full textFrån EU-motstånd till ompositionering : En studie av Miljöpartiet och Sverigedemokraterna genom Sjöbloms tre arenor
No full textThis study examines how two historically Eurosceptic Swedish parties, Miljöpartiet and Sverigedemokraterna, have reformulated their EU positions from Sweden’s accession in 1995 to the present. The aim is to develop a deeper understanding of when, how, and why these party lines have changed by analysing their positions through Gunnar Sjöblom’s model of party strategies in multiparty systems. The study employs a qualitative comparative case study design and conducts a theoretically guided qualitative content analysis of party programmes, parliamentary election manifestos, and European Parliament election manifestos across selected election years. The empirical material is coded and interpreted using Sjöblom’s three arenas, the internal arena, the voter arena, and the parliamentary arena, as the central analytical categories. The findings indicate that, in both parties, EU related positioning is closely tied to ideological self understanding and party unity, which helps explain why change tends to be gradual and is often framed as continuity rather than rupture. Miljöpartiet’s trajectory is characterised by a stepwise shift from principled system critique toward a more reform oriented and pragmatic stance, where the EU is increasingly presented as an instrument for advancing core party objectives, particularly in climate policy and human rights. Sverigedemokraterna, by contrast, display greater stability in their Eurosceptic core position, but with a strategic reframing over time, from a clearer exit orientation toward a selective reform agenda and an emphasis on intergovernmental cooperation, while later documents also signal the use of withdrawal as leverage. Overall, the study shows how the repositioning of Eurosceptic parties can be understood as strategic trade offs between internal legitimacy demands, voter oriented calculations, and parliamentary opportunities for influence in a political context where EU politics has become progressively more embedded in Swedish party competition
När platserna tar slut innanför murarna : En kvalitativ studie om kriminalvårdares egna upplevelser kring överbeläggningens konsekvenser för personal och intagna
No full textOvercrowding in Swedish prisons has increased significantly in recent years, primarily as a result of stricter sentencing policies, which have placed considerable pressure on the resources of the Swedish Prison and Probation Service. The aim of this study is to examine, based on a high-security (Class 1) prison, correctional officers’ experiences and perceptions of overcrowding in Swedish prisons. The study seeks to explore the risks associated with overcrowding for both correctional officers working in direct contact with incarcerated individuals and for the incarcerated individuals themselves. Furthermore, the study aims to highlight how overcrowding contributes to changes in correctional officers’ working environment and working conditions, as well as how correctional officers perceive that overcrowding may affect incarcerated individuals’ rehabilitation and risk of recidivism. Previous research shows that overcrowded prisons negatively affect correctional officers’ working environment. For incarcerated individuals, increased crowding may contribute to conflicts and limited opportunities for reintegration into society. This study is based on a qualitative approach and consists of six semi-structured interviews with correctional officers aged 25–58. The material was analysed using thematic analysis, drawing on a theoretical framework based on ontological security and trust, emotional labour, and total institutions. The results show that overcrowding negatively affects both correctional officers and incarcerated individuals. The working environment deteriorates due to factors such as time pressure, poor ventilation, and crowding. However, correctional officers primarily emphasise risks affecting incarcerated individuals, such as recruitment into continued criminal activity. Rehabilitation and reintegration efforts are weakened by a lack of meaningful activities and limited time for relationship-building between staff and incarcerated individuals, which, according to the participants, may increase the risk of recidivism.Överbeläggningen i svenska fängelser har ökat kraftigt under de senaste åren, främst som en följd av skärpta straff vilket har pressat Kriminalvårdens resurser. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i en klass 1-anstalt, undersöka kriminalvårdares upplevelser och uppfattningar av överbeläggning i svenska fängelser. Studien avser att belysa vilka risker överbeläggningen medför för såväl kriminalvårdare i klientnära arbete, som intagna. Studien syftar även till att synliggöra hur överbeläggning bidrar till förändringar i kriminalvårdarnas arbetsmiljö och arbetssituation samt hur kriminalvårdare uppfattar att överbeläggning kan påverka intagnas rehabilitering och återfallsrisk. Tidigare forskning visar att en överbelagd anstalt påverkar kriminalvårdares arbetsmiljö. För de intagna kan en ökad trängsel dels bidra till konflikter och begränsade möjligheter för återanpassning till samhället. Denna studie bygger på en kvalitativ metod utifrån sex semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare som är mellan 25–58 år. Materialet analyserades genom en tematisk analys som utgick från ett teoretiskt ramverk baserat på ontologisk trygghet och tillit, emotionellt arbete samt totala institutioner. Resultatet visar att överbeläggningen påverkar både kriminalvårdare och intagna negativt. Arbetsmiljön försämras på grund av exempelvis tidsbrist, dålig ventilation och trängsel. Kriminalvårdare betonar dock främst risker som berör intagna, såsom rekrytering till fortsatt kriminalitet. Arbetet med rehabilitering och återanpassning försvagas genom brist på sysselsättning och mindre tid för relationsskapande mellan intagna och personal, vilket enligt intervjudeltagarna kan öka risken för återfall i brott
Från gränshandel till inhemsk försäljning: En studie av reserestriktioners effekt på alkoholförsäljning i län nära den danska gränsen
No full textMönster och variation i kommunalt informationssäkerhetsarbete : En analys av svenska kommuners informationssäkerhetspolicys
No full textHinder och förutsättningar för automation inom en svensk myndighet : En kvalitativ fallstudie av skilda perspektiv mellan IT och verksamhet
No full textVarför skyddar vi oss, eller inte? : En scenariobaserad studie om hur hotbedömning och hanteringsbedömning påverkar informationssäkerhetsbeteende.
No full textVåldet som inte syns, såren som inte blöder : En analys av förslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld och dess skydd mot ekonomiskt våld i nära relationer
No full textEkonomiskt våld beskrivs som en relativt underforskad del av psykiskt våld. Den forskning som finns beskriver våldet som handlingar som syftar till att styra och kontrollera någon annans möjligheter att införskaffa, använda och bibehålla sina ekonomiska resurser. Våldet är unikt, mångfacetterat och kan uttrycka sig på flera olika sätt, och medför svåra och långvariga konsekvenser för brottsoffren. Trots detta fångar befintliga straffrättsliga bestämmelser idag inte upp det upprepade, kontrollerande och nedbrytande mönster, som är centralt för många former av psykiskt våld, i tillräcklig utsträckning. För att stärka det straffrättsliga skyddet har förslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld lagts fram. Uppsatsen syftar till att genom en rättsdogmatisk metod granska förslaget och fastställa i vilken utsträckning olika former av ekonomiskt våld omfattas. Analysen tar sin utgångspunkt i två förslag: departementspromemorian Straffansvar för psykiskt våld och det reviderade förslaget som presenteras i utkastet till lagrådsremiss En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld. Främst behandlas ändringen från rekvisitet otillbörlig kontroll genom att begränsa den personliga handlingsfriheten till rekvisiten otillbörligt tvång och otillbörlig övervakning, samt hur denna förändring påverkar möjligheten att fånga upp olika former av det ekonomiska våldets tre underkategorier: ekonomisk kontroll, ekonomisk exploatering och inkomstsabotage. Vidare behandlas rekvisitet ägnade att allvarligt skada personens självkänsla och dess funktion i förhållande till ekonomiskt våld, mot bakgrund av förarbeten och praxis rörande fridskränkningsbrotten. Analysen visar att utkastets brottskonstruktion och rekvisit innebär en normativ förskjutning, från att beakta den sammantagna påverkan på brottsoffrets liv till att fokusera på enskilda handlingar och offrets omedelbara reaktion på dessa. I förhållande till vissa former av våldet, såsom digital kontroll genom insyn, framstår bestämmelsen som tydligt utformad. Samtidigt medför detta att flera centrala former av ekonomiskt våld, särskilt ekonomisk kontroll genom styrning, subtil ekonomisk exploatering och inkomstsabotage, riskerar att falla utanför det straffbara området, vilket strider mot bestämmelsens uttalade syfte att fånga upp upprepade och nedbrytande mönster av psykiskt våld i nära relationer. Sammantaget tyder utformningen av brottet på en bristande kunskap om ekonomiskt våld och dess varierande uttryck. Mot denna bakgrund dras slutsatsen att förslaget i sin nuvarande utformning inte ger ett tillräckligt skydd mot ekonomiskt våld. För att bestämmelsen ska bli ändamålsenlig krävs en tydligare definition av ekonomiskt våld, en brottskonstruktion som möjliggör en helhetsbedömning av offrets livssituation och förarbeten som tydliggör att ekonomiskt våld, och det psykiska lidande, nedbrytning och beroendeställning som det medför, kan sammantaget vara ägnat att allvarligt skada självkänslan även i avsaknad av bevisbart hot eller bestraffning
