Publikationer från Stockholms universitet
Not a member yet
31237 research outputs found
Sort by
Age-Friendly Urban Planning : A Study of Age-Friendliness in Stockholm Municipality and Upplands-Bro Municipality
No full textDen demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen innebär att samhällsplaneringen behöver anpassas efter denna förändring. Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan år 2010 ett globalt nätverk för åldersvänliga städer och samhällen, men det finns ännu mycket lite forskning om åldersvänliga miljöer i Sverige. Denna studie undersöker hur två av medlemskommunerna i nätverket, Stockholms stad och Upplands-Bro kommun, arbetar för att skapa åldersvänliga kommuner och hur de tillgodoser de äldres behov inom samhällsplaneringen. Utifrån ett rättviseperspektiv studeras kommunernas syn på vad en åldersvänlig kommun utgörs av samt vilka utmaningar de möter i arbetet för mer åldersvänliga kommuner. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner på de två kommunerna. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan Stockholms stad och Upplands-Bro kommuns tillvägagångssätt för att skapa åldersvänliga kommuner. Social delaktighet och tillgänglighet i den fysiska mijön lyfts av båda kommunerna fram som viktiga områden för en åldersvänlig kommun. Stockholms stad betonar även bostadsfrågor, något som inte framkommer lika tydligt i Upplands-Bro kommuns förhållningssätt till åldersvänlighet. Vidare identifieras bland annat ett behov av ökat inflytande för äldre i planeringsprocesser, begränsningar gällande kommunernas rådighet och ekonomiska aspekter, som utmaningar inom samhällsplaneringe
Windowless Bedrooms : Urban Planning and Architecture in Regards to BBR 31. BFS 2024:8
No full textDet råder en stor bostadsbrist och det finns idéer att byggreglerna är för krångliga och hämmar bostadsbeståndet. Det finns också ett svar på denna problematik och det är att förenkla byggreglerna och skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Denna metod har fått uppmärksamhet i tidningar under åren 2019-2025 som ofta fokuserat på fönsterlösa sovrum utifrån Boverkets nya byggregler. Forskningen på området byggregler har fokuserat på byggherrar och arkitekter, forskningen har däremot inte fokuserat på fackförbund/intresseorganisationer, kommuner, Boverket, BBR 31 eller bostaden som vård i Sverige. Utifrån kognitionsgeografi, vårdarkitektur, institutionalism och nyinstitutionalism har syftet med uppsatsen varit att undersöka argument från byggaktörer, påverkan på byggaktörer gällande bostadsstandard, bostadskvalitet på två fallstudier och påverkan på ett bostadsområde i Stockholms stad. Denna uppsats har utifrån två kombinerade kvalitativa metoder (innehållsanalys och fallstudier) undersökt texter, förordningar, remisser och utredningar, ritningar och producerat 3D-modeller. Resultatet från uppsatsen är att det finns likheter mellan: Boverket, kommun och byggherre och mellan: fackförbund/intresseorganisation och arkitekt. Arkitekter och fackförbund/intresseorganisation ser sin roll som beskyddare av god bostadsstandard och ser byggherrar som en aktör som arbetar emot deras vision av vad en god bostadsstandard är, medan byggherrar ser generellt byggregler som ett hinder och välkomnar en avreglering av byggreglerna och möjligheter till lägre bostadsstandard eftersom det kan byggas fler bostäder och därmed öka bostadsbeståndet. Uppsatsen visar att de nya byggreglerna kring fönsterlösa sovrum kan skapa möjligheter och förutsättningar för lägre bostadsstandard och bostadskvalitet utifrån vårdarkitektur i Stockholms stad samt fungera som en metod för avreglering av byggregler
Collaboration or Control? Exploring How Institutional Factors Shape Citizen Involvement in Regional Planning. : A case study of Stockholm's Meatpacking District (Slakthusområdet) redevelopment Project.
No full textThis study examines how institutional factors influence citizen participation in regional planning through a case study of Stockholm's Meatpacking District (Slakthusområdet) redevelopment project. Based on communicative planning theories, the research examines the operational and structural mechanisms of planning institutes that assist or limit public engagement. Using qualitative case study methodology, data were gathered using in-depth interviews. Thematic analysis reveals significant obstacles that hindered public participation, such as inflexible legal frameworks, limited time and budget allocations, and fragmented interdepartmental coordination. Moreover, the results reveal a significant contradiction; although participatory mechanisms exist institutionally, their effectiveness is considerably restricted by organizational routines and resource limitations.These findings demonstrate that meaningful public participation requires more than simple compliance with the procedural norms. The study contributes to the conversation on democratic governance in urban development, while providing actionable recommendations for planning agencies aiming to improve inclusivity and advance beyond tokenistic consultation toward genuine participatory governance in regional planning practices.
Universitetslärares attityder till användandet av generativ AI inom högre utbildning
No full textIntroduktion Generativ AI är ett relativt nytt verktyg som kan generera nyanserade svar på frågor i löpande text. Generativ AI har fått stort genomslag och har blivit ett välanvänt verktyg för studenter. Flertalet studier har genomförts för att studera studenters attityder, men en begränsad mängd studier har utförts på universitetslärare. Forskningsfråga Den här studien ämnar att besvara följande forskningsfråga: Vilka attityder har lärare vid institutionen för data- och systemvetenskap till användningen av generativ AI, och hur ser de på sin egen samt studenternas användning av generativ AI-verktyg inom lärande? Metod Studien använde sig av strategin kartläggning och webbaseradeenkäter bestående av öppna frågor för datainsamlingen. Enkätsvaren analyserades genom tematisk analys. Resultat Resultatet visade att det inte råder någon konsensus kring universitetslärares attityder till generativ AI. När det kom till egen användning var det varierande, vissa använde generativ AI flitigt under specifika perioder medan andra var mycket skeptiska och flera avstod helt från att använda. För studenter sågs generativ AI som ett till verktyg i verktygslådan som kan användas med kritiskt tänkande. Diskussion Slutsatser dras från resultatet, som sedan diskuteras i relation till tidigare forskning. Forskningskvalitet samt samhällelig och etisk påverkan diskuteras. Rekommendationer för framtida forskning ges, främst om hur studiens resultat kan utvecklas och användas på andra lärosäten.This thesis investigates university teachers’ attitudes towards the use of generative artificial intelligence at the Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University. Generative AI tools, such as ChatGPT, have gained rapid adoption among students; therefore, understanding how university teachers perceive and apply these technologies in higher education contexts has become increasingly relevant. The study aims to answer the research question: What attitudes do university teachers at the Department of Computer and Systems Science at Stockholm University have towards the use of generative AI, and how do they perceive their own and students’ use of generative AI tools in learning? To answer this, a mapping research strategy was applied. Data was collected through an online survey consisting of open-ended questions, and a thematic analysis was used to analyze the responses. The results display a wide range of attitudes among university teachers, categorized as positive, balanced and skeptical/negative. University teachers with a positive attitude highlighted the efficiency and pedagogical benefits that generative AI can offer. Balanced perspectives emphasized the need for critical and responsible use, while sceptical university teachers expressed concerns related to misinformation, loss of control over teaching materials, and academic integrity. Regarding students’ use of generative AI, most university teachers accept it as a learning aid, provided it is used responsibly and with critical thinking. The study concludes that there is no unified approach among university teachers regarding the use of generative AI, the technology is an influential part of higher education. However, there is a shared recognition of the responsible use, critical reflection, and pedagogical adaptation to ensure that generative AI tools contribute positively to teaching and learning in higher education
Överbrygga den digitala klyftan - Äldres upplevelser av digitala vårdtjänster
No full textDigitala vårdtjänster har blivit en allt mer central del av det svenska vårdsystemet och erbjuder nya möjligheter genom ökad tillgänglighet, effektivitet och bekvämlighet i vardagen. För äldre personer, särskilt de med nedsatt rörlighet, kan sådana tjänster främja både självständighet och trygghet. Samtidigt visar forskning att många äldre möter hinder i användningen av digitala tjänster, kopplade ofta till tekniska krav, otydligt språk och bristande anpassning till åldersrelaterade behov. Dessa utmaningar bidrar till den så kallade digitala klyftan, ett begrepp som beskriver den ojämlika tillgången till och användningen av digital teknik mellan olika grupper i samhället. Studien undersökte äldre användares upplevelse av digitala vårdtjänster med fokus på att identifiera hinder och utmaningar. För detta formulerades två forskningsfrågor: (1) Hur upplever äldre användare att digitala vårdtjänster tillgodoser deras behov av information och kontakt med vårdinstitutioner? (2) Hur relaterar äldre användares digitala kompetensnivå till deras attityd gentemot digitala vårdtjänster? Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie av en befintlig digital vårdtjänst 1177, vilket gav fördjupad insikt i äldres praktiska erfarenheter och ökade resultatens trovärdighet genom att utgå från en etablerad tjänst i vårdsystemet. Datainsamlingen bestod av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att äldres upplevelser av digitala vårdtjänster formas av faktorer som rör tillgänglighet, användarvänlighet och designens förutsägbarhet. Många föredrar personlig kontakt framför digital interaktion. Begränsad teknisk vana bidrar ofta till negativa attityder. Förbättringsförslag inkluderar tydligare språk, enklare gränssnitt och personlig hjälp. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att äldres upplevelse av digitala vårdtjänster formas av en komplex samverkan mellan tekniska, psykologiska och sociala faktorer. För att dessa tjänster ska bli mer jämlika och tillgängliga krävs inte bara tekniska förbättringar, utan också åtgärder som stärker tillit, trygghet och användarstöd för äldre. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för de komplexa utmaningar som äldre personer möter vid användning av digitala vårdtjänster. Genom att lyfta fram äldres egna perspektiv och konkreta förbättringsförslag ger studien insikter som kan ligga till grund för utvecklingen av mer inkluderande och användarcentrerade digitala tjänster.Digital healthcare services have become an increasingly central part of the Swedish healthcare system, offering new opportunities through greater accessibility, efficiency, and everyday convenience. For older adults, especially those with limited mobility, such services can promote both independence and a sense of security. At the same time, research shows that many older individuals face barriers in using digital services, often related to technical requirements, unclear language, and a lack of adaptation to age-related needs. These challenges contribute to the so-called digital divide, a term describing the unequal access to and use of digital technology among different groups in society. This study explored older users’ experiences of digital healthcare services, with a focus on identifying barriers and challenges. Two research questions were formulated: (1) How do older users perceive that digital healthcare services meet their needs for information and contact with healthcare institutions? (2) How does older users’ level of digital competence relate to their attitudes toward digital healthcare services? The study was conducted as a qualitative case study of the digital healthcare service 1177, providing in-depth insight into older adults' practical experiences and strengthening the credibility of the findings by focusing on an established service within the healthcare system. Data were collected through seven semi-structured interviews, which were recorded, transcribed, and analyzed using thematic analysis. The results show that older adults' experiences of digital healthcare services are shaped by factors related to accessibility, usability, and interface predictability. Many participants expressed a preference for personal contact over digital interaction. Limited technical familiarity often contributed to negative attitudes. Suggested improvements include clearer language, simplified interfaces, and access to personal support. In summary, the findings indicate that older adults' experiences of digital healthcare services are influenced by a complex interaction of technical, psychological, and social factors. To ensure more equitable and accessible digital healthcare, improvements must go beyond technical solutions to also include measures that foster trust, safety, and user support for older individuals. This study contributes to a deeper understanding of the complex challenges older people face in using digital healthcare services. By highlighting their perspectives and concrete suggestions for improvement, the study offers insights that can inform the development of more inclusive and user-centered digital services
"Otherness" and Narrative Perspective in Mary Shelley’s Frankenstein: Teaching Empathy and Critical Reading in the Classroom
No full textThis essay explores how Mary Shelley’s Frankenstein (1818) constructs “Otherness” through its use of layered narrative perspectives, with a particular focus on how race and disability are framed through description and narration. Drawing on Mieke Bal’s concept of “focalization”, the essay demonstrates how narrative framing can distort empathy and perpetuate exclusion. The essay argues that the creature’s identity is shaped not by his actions, but by how others perceive and narrate his physical difference. Through Victor Frankenstein’s fearful gaze and emotionally charged language, the creature is immediately represented as monstrous, long before he is allowed to speak for himself. This bias is later challenged by the creature’s own narration, which reveals a deep longing for connection and the emotional toll of constant rejection. Building on previous research by Fuson Wang, Amber Knight, H. L. Malchow, Anne K. Mellor, and Martha Stoddard Holmes, the analysis shows how Shelley’s novel draws attention to the societal processes by which physical and racial traits are made into markers of inferiority. Drawing on disability studies and critical race theory, the thesis demonstrates how the creature’s treatment reflects broader patterns of “misrecognition”, dehumanization, and prejudice, where physical and racial differences are framed as markers of “Otherness”. In addition to the literary analysis, the essay includes a teaching unit plan for English 6 that uses Frankenstein to engage upper secondary students in discussions on representation, empathy, and social exclusion. Activities such as literature circles, reading logs, and a final discussion essay are designed to help students reflect critically on how stories influence attitudes toward identity and belonging. Grounded in pedagogical theory, including the work of Judith Langer, Rita Felski, and Asao B. Inoue, the unit emphasizes the role of structured discussion and reflective writing in developing students’ interpretive skills and ethical awareness. By combining close reading with pedagogical reflection, the project illustrates how literature can be a meaningful opportunity for developing both analytical thinking and ethical awareness in the classroom.
“Women must be forced to experience what it's like to live in a world where everyone but them can experience love” : Att uttrycka det otillåtna: En analys av incels genom obscen njutning
No full textInternet har resulterat i att nya arenor har vuxit fram för spridning av extremistiska budskap. Incels, män som lever i ofrivilligt celibat, är en grupp som uttrycker misogyna och våldsbejakande idéer på olika forum. Säkerhetspolisen (2025) varnar om ett växande säkerhetshot från denna miljö på internationell nivå. Detta examensarbete undersöker hur incels uttrycker misogyni och sexuellt våld på det digitala forumet incels.is. Det analyseras genom det analytiska verktyget “obscen njutning” som syftar till en form av njutning som uppstår genom att överskrida sociala och moraliska gränser. I detta sammanhang används även begreppet jouissance för att belysa hur sexuellt våld på forumet framställs som en källa till njutning. Tidigare forskning visar att incel-rörelsen utgör en form av våldsbejakande misogyni, med kopplingar till högerextrema och andra radikala rörelser. Incels framträder som en särskild typ av sexförövare där sexuellt våld och trakasserier uppmuntras och hyllas. Genom en netnografisk ansats har 37 kommentarer från 26 trådar på incels.is analyserats med hjälp av en reflexiv tematisk analys. Dessa kommentarer har sedan kodats och strukturerats utifrån sex centrala teman med utgångspunkt i obscen njutning, dessa är: transgression, begär, kroppen, makt, förbjudenhet samt skam och skuldbeläggande. Temana står inte i ett linjärt förhållande till varandra utan överlappar och samverkar. Resultatet presenteras med direkta kommentarer från incels.is och är relaterade till respektive tema. Sammantaget visar fynden att obscen njutning fungerar som en central drivkraft i incels misogyna uttryck online. Dessa utsagor innehåller beskrivningar om exempelvis sexuellt våld, dominans, underkastelse, förnedring, skadeglädje, hämnd, objektifiering och avhumanisering. Diskussionen lyfter en ambivalent dynamik där njutning och destruktivitet samexisterar. I detta sammanhang fungerar forumet som en ideologisk arena där kvinnors röster tystas och trots den förekommande anonymiteten och satiren som präglar dessa forum innebär uttrycken en reell våldsrisk. Slutligen betonar studien att obscen njutning, som ett ständigt omättligt och närvarande begär, kan fungera som drivkraften bakom incels våldsamma världsbild och hat mot kvinnor.Innehållsvarning! Denna uppsats innehåller beskrivningar och citat som rör sexuellt våld, misogyni och andra former av explicit och stötande innehåll. Materialet presenteras i forskningssyfte och behandlas med analytisk distans.</p
Identification of gas seeps associated with fracture zones in the southwestern Baltic Sea using open-source software
No full textGeological carbon capture and storage (CCS) has been identified as a valuable tool in addressing rising atmospheric CO2 levels. In fracture zones, marine gas seeps can indicate compromised storage integrity and must be identified for both pre-injection assessments and post-injection monitoring. Traditional analysis of multibeam echosounder (MBES) water column data for seep detection is labor-intensive and impractical, especially for large datasets. This study evaluates Espresso, an MIT-licensed open-source software, as a tool for efficient gas seep detection through filtering and echo integration of MBES water column data. A known seep site in Byfjorden, Sweden, was used for validation, followed by application to sub-regions of a fracture-rich CCS candidate area in the southwestern Baltic Sea. Echo-integrated grids revealed 17 seep-like anomalies in the candidate area, particularly concentrated in one region. No spatial correlation with mapped fault lines was found, suggesting a likely biogenic origin. However, seep interpretation remains highly uncertain due to ambiguities in acoustic morphology, inclination, and the absence of updated water current measurements. Several filtering limitations were also encountered during this project, and ideas for potential improvements are discussed. The results suggest that, while Espresso is a useful tool for preliminary seep detection, professional software and supporting hydrological data remain essential for conclusive interpretation.Geologisk infångning och lagring av koldioxid (CCS) har identifierats som ett värdefullt verktyg för att hantera stigande atmosfäriska CO2-nivåer. I marina sprickzoner kan gasutsläpp, i form av bubbelströmmar, indikera bristande lagringsintegritet och måste identifieras för både lämplighetsbedömning före injektion och övervakning efter injektion. Traditionell analys av vattenkolumnsdata från multistråle-ekolod (MBES) är arbetsintensiv och opraktisk, särskilt för stora datamängder. Denna studie utvärderar Espresso, en MIT-licensierad öppen källkodsprogramvara, som ett verktyg för effektiv gasdetektion genom filtrering och ekointegration av vattenkolumnsdata. Ett område med bekräftade gasutsläpp i Byfjorden, Sverige, användes för validering, följt av tillämpning på delområden av ett sprickrikt CCS-kandidatområde i sydvästra Östersjön. Ekointegrerade mosaiknät avslöjade 17 läckageliknande anomalier i kandidatområdet, särskilt koncentrerade till ett område. Ingen rumslig korrelation med kartlagda förkastningslinjer kunde påvisas, vilket sannolikt tyder på gas av biologiskt ursprung. Tolkningen förblir dock osäker på grund av oklarheter i akustisk morfologi, lutning samt avsaknaden av uppdaterade mätningar av vattenströmmar. Flera filtreringsbegränsningar påträffades också under detta projekt, och idéer till potentiella förbättringar diskuteras. Resultaten antyder att även om Espresso är ett användbart verktyg för preliminär gasdetektion, är professionell mjukvara och kompletterande hydrologiska data fortfarande avgörande för en tillförlitlig tolkning
Blodiga bilder, dramatisk musik och känslosamma redogörelser : En kvalitativ studie om sensationalismen i true-crime dokumentärers offerskildringar
No full textBrott är ständigt närvarande i våra liv och många har konsumerat true-crime innehåll någon gång. För att undersöka närmare vad det är vi konsumerar, ämnar ett svar tas fram på vilka sensationalistiska tekniker som används inom true-crime för att skildra offer. Frågeställningen är: Hur sensationaliseras skildringen av offer i true-crime dokumentärer på Netflix? Syftet med detta är att ge större insyn i sensationalismen, som länge setts ner på i forskningsvärlden, samt att bättre förstå hur man konstruerar offer. Tidigare forskning har bland annat fokuserat på true-crime som genre, dess etiska dilemman, vilka stilistiska val som är vanligt förekommande, om offer behandlas bra eller dåligt, feministiska perspektiv på skillnader mellan män och kvinnors medverkan och hur transkvinnor och andra minoriteter representeras. För att besvara frågan har kulturkriminologi och sensationalism används som teori och ram för vad som utgås ifrån. Kulturkriminologi med dess fokus på konstruktion, föreställningar och en kritisk hållning och sensationalismen med alla de sätt det kan komma till uttryck. Metoden består av att med hjälp av teorin, koda det som sägs och visas i Netflix-dokumentärerna Catching Killers (2023), When Missing Turns to Murder (2023) och Homicide (2024). Det är alltså en teoristyrd innehållsanalys som har gjorts. Det som konstaterades i analysen är att tre tekniker var särskilt förekommande och dessa inkluderar att väcka känslor, att göra anspråk på sanningen, och att dramatisera och skapa spänning. Känslor väcks bland annat genom användande av mer eller mindre grafiska bilder och gråtande scener. Sanning betonas till exempel genom att låna innehåll från andra medium och genom vilka som inkluderas i dokumentären. Den sista kategorin handlar dels om att skapa ett speciellt slags narrativ och redigeringstekniker. I slutet diskuteras det hur analysen bekräftar tidigare forskning, men också hur de kan komplettera varandra och tillsammans kan användas för att göra ny forskning. Det avslutas med en reflektion kring true-crime som genre och vad den kan ha för påverkan
Addressing Challenges in ISO/SAE 21434 Implementation
No full textIntroduction: The automobile sector is increasingly focused on cybersecurity as car systems become more complicated and breaches become more common. This study looks at the problems the industry has while implementing the ISO/SAE 21434 cybersecurity standard, which defines rules for safeguarding automotive systems throughout their lifecycle. Understanding these problems is critical for maintaining compliance and improving vehicle security. Research Question: The primary research question guiding this study is: What specific challenges does the automotive industry face in implementing ISO/SAE 21434 cybersecurity standards, and what strategies can be adopted to overcome these challenges and enhance adoption? Method: A qualitative approach was employed, conducting interviews with automotive cybersecurity professionals to gain insights into the obstacles and potential solutions for successful ISO/SAE 21434 implementation. Results: The results show that the automobile industry confronts significant obstacles in implementing ISO/SAE 21434, such as unclear standard wording, documentation burdens, and integration concerns with legacy systems. Interviewees highlighted that early security integration, formal CSMS, and automation tools are effective solutions. Discussion: These findings directly answer the research questions by identifying core obstacles, including ambiguous standard language, burdensome documentation requirements, performance-security trade-offs, integration difficulties with legacy systems, interdepartmental misalignment, and to overcome these obstacles, organizations should invest in secure-by-design practices, ongoing training, and tool automation to ease compliance. Finally, this study presents a feasible path for ISO/SAE 21434 implementation, including six phases: preparation and alignment, secure-by-design, CSMS deployment, validation and monitoring, regulatory and supply chain harmonization, and continuous improvement