Publikationer från Stockholms universitet
Not a member yet
31237 research outputs found
Sort by
Unraveling the immune response to Staphylococcal Enterotoxin A : From calm seas to cytokine storms: navigating the superantigenic tide
No full textStaphylococcus (S.) aureus is a common commensal and opportunistic pathogen that can produce several potent virulence factors, among which are the staphylococcal enterotoxins (SE). SE act as superantigens by crosslinking the T cell receptor (TCR) with the MHC-II on antigen presenting cells (APCs), subsequently leading to polyclonal T cell activation that can result in toxic shock syndrome. In this thesis, we have investigated different aspects of the response to SEA, one of the most produced SE by S. aureus. In paper I we focused on the activation of monocytes, and showed increased transcriptional responses related to inflammation, infection and dermatitis upon SEA stimulation. We demonstrated that posterior differentiation of these monocytes into monocyte-derived macrophages (MDMs) led to an altered phenotype, including reduced expression of antigen presentation and costimulatory molecules, but paradoxically increased induction of T cell proliferation and IFN-γ production. In paper II, we investigated how SE are able to activate MAIT cells, γδ T cells and NK cells, which lack the appropriate receptors to directly interact with SE. We demonstrated that their activation is secondary to that of APCs and conventional T cells. Upon SE encounter, APCs will produce high levels of IL-12, which induces the prompt activation and secretion of IL-2 and IFN-γ by conventional T cells. Cytokine signaling together with direct cell-to-cell contact with APCs and conventional T cells then lead to extensive IFN-γ production by MAIT, γδ T and NK cells. Last, we investigated the effects of SEA across different immune landscapes, namely early life, pregnancy and allergy. In paper II, we observed an early life diminished immune response to SEA, characterized by delayed and lower cytokine secretion and impaired activation of γδ T cells and NK cells in cord blood and blood samples from 2-year-olds. In paper III we demonstrated that SEA stimulation leads to diminished IFN-γ and TNF responses in allergic individuals, most prominently in MAIT, γδ T and NK cells. However, these differences are overridden in the context of pregnancy. We also assessed APC markers, finding pregnancy-related and allergy-driven alterations in CD14, CD16, CD163, and HLA-DR expression, highlighting divergent immune regulation in these contexts. Overall, we provide evidence for the crucial role of SEA in shaping immune function and regulation. We show that conventional T cells and APCs are essential in activating other lymphocytes, which subsequently contribute to the bulk of the excessive immune response caused by SEA. By examining the influence of different immune landscapes in the response to SEA, we not only enhance our understanding of superantigen biology but also expand our knowledge of factors that contribute to the immune responses in S. aureus-related diseases
COSOs ramverk för intern kontroll och IIA:s trelinjemodell: controllerrollens expansion mot internrevisorsrollen?
No full textDen här skriften handlar om hur COSO och trelinjemodellen om intern kontroll och riskhantering hänger samman med avseende på controllerrollens inflytande över säkerheten i den finansiella rapporteringen som styrelsen ytterst ansvarar för. Det här området är intressant dels därför att traditionellt sett har internrevisorn betraktats som den som ger denna säkerhet till styrelsen (Rezaee, 1995), dels för att en utredning vi genomfört visar att internrevisorer saknas i drygt hälften av Stockholmsbörsens large cap-bolag och att i flertalet av dessa företag uppges controllers istället utföra sådant arbete som motsvarar internrevisorns funktion.1 Av forskningslitteraturen framgår att controllerns uppgifter har förändrats från att insamla och bearbeta information om företags ställning och resultat, om vad som varit, till att arbeta med framtidsinriktade redovisningsfrågor genom analyser och prognoser för beslutsfattande med strategisk bäring som aktiv deltagare i ledningsgrupper. Utvecklingen beskrivs i tidigare forskning dels som en breddning av controllerrollen (Friedman och Lyne, 1997; Burns och Baldvinsdottir, 2005; Byrne och Pierce, 2007), dels som en breddning av andra expertgruppers roller som ibland övertar funktioner som controllers traditionellt ansvarat för (Kurunmäki, 2004). I båda fallen beskrivs utvecklingen ibland som en fråga om hybridisering, där roller vidgas till att inkludera och ibland rentav överta delar av andras roller (Karlsson, Hersinger och Kurkkio, 2019), eller som en reduktion av inflytande över redovisningen i egenskap av business partner till en pedagogisk kapacitet, på rådgivningsbasis (Holmgren Caicedo, Mårtensson och Tamm Hallström, 2018). Dessa studier utgår emellertid från att controllerrollen och dess hybridisering befinner sig inom ekonomistyrning, eller att andra roller övertar uppgifter och ansvar från controllers, inom ekonomistyrning. Däremot framställs inte controllerrollen i denna litteratur som en granskningsfunktion. Om relationen mellan controllers och internrevisorer konstaterar också Nilsson och Olve (2018, sid. 76) följande: ”Även om ett nära samspel är önskvärt bör rollernas olika ansvar särskiljas tydligt”. Vår iakttagelse från utredningen, att controllern också är verksam inom det interna granskningsarbetet, saknas det alltså vetenskaplig kunskap 1 Utredningen är framlagd i ett konferenspapper vid European Accounting Association Congress i Bukarest, maj 2024 (Eklöv Alander och Holmgren Caicedo, 2024). Enligt svensk bolagsstyrningskod måste företag som vill följa koden upplysa om vad de gör istället när de avstår från att ha en internrevisionsfunktion. 3 om. Mihret och Grant (2017) gör ett konstaterande om hur den vetenskapliga litteraturen framställer rapportering, styrning och revision som olika organisatoriska lager, där finansiell rapportering skapar möjligheter att styra aktiviteter genom att göra dem synliga och därmed mätbara, ekonomistyrning erbjuder verktyg och en begreppsapparat som möjliggör för ledningen att planera och styra organisationen, och revisorer ger ett betydelsefullt extra styrningslager genom att underkasta redovisningen en oberoende granskning. Det vi intresserar oss för är om en uppluckring av dessa lager är på gång och i så fall hur controllerns och internrevisorns roller förändras. Internrevisorer betraktas traditionellt som verksamma inom en profession eftersom de tillämpar professionella standarder för granskning och rapportering, vilket ska säkerställa en oberoende och högkvalitativ granskning för befattningshavare som behöver beslutsunderlag de kan lita på. I den här skriften undersöks möjligheterna till en rollöverskridande utvidgning, nämligen controllerrollens expansion in i internrevisorernas klassiska domäner att ge främst styrelsen säkerhet om den interna kontrollen och riskhanteringen över finansiell rapportering. Utgångspunkten för studien är litteratur, både praktiskt orienterad och vetenskapligt framlagd, kring två vägledningar, dels det inflytelserika ramverk som beskriver systemet för intern kontroll och riskhantering, COSO, dels internrevisorernas modell för styrning av intern kontroll, riskhantering och revision, den så kallade trelinjemodellen. COSO beskrivs i den professionella litteraturen i termer av ett ramverk, medan trelinjemodellen beskrivs som en modell. COSO är ett ramverk för det interna kontroll- och riskhanteringssystemet för främst stora organisationer. Trelinjemodellen är en formalisering av de roller som arbetar med intern kontroll och riskhantering, och internrevision, och beskriver hur deras olika ansvarsområden ser ut, uppdelad i tre särskilda linjer för organisationers interna kontrollsystem. De båda vägledningarna kan alltså sägas hantera i princip samma sak, fast på olika sätt. Av litteraturen kan noteras att kopplingarna mellan modellerna är oklara och i många fall tvetydiga. Dessutom, vid kontakter med befattningshavare med ansvar inom intern kontroll, riskhantering och också inom såväl intern som extern revision, blir det uppenbart att det föreligger väsentliga skillnader i uppfattningar om vad ramverket respektive modellen innebär. Vad mera är, de är ibland också okända, även om de tycks ha perkolerat in i praxis. Sådan kunskap är viktig eftersom intern kontroll, riskhantering och revisionen över dem är betydelsefulla för att organisationer ska kunna skaffa sig säkerhet över sin finansiella rapportering och i förlängningen för allmänhetens förtroende för de finansiella marknaderna. Då är det viktigt att meningen om deras innehåll och kopplingarna dem emellan är tydlig så 4 att de vägledningar och ramverk som är till för att stötta stora organisationers arbete med den interna kontrollen och riskhanteringen förstås på det sätt som upphovsmakarna avsett. Skriften tar sin början i litteratur om de vägledningar som nämnt ovan, för att förstå deras innehåll och syften. Utifrån denna bakgrund diskuteras sedan hur COSO-ramverket och trelinjemodellen skiljer sig åt med avseende på de uppgifter som ska utföras och de krav som ställs på utförare, för att kunna jämföra controllerns och internrevisorns roller. Skriften avslutas med att diskutera COSO och trelinjemodellen med bäring på controllerollens expansion in mot sådan granskning som internrevisorer traditionellt sett utför
Vi gör det på vårt sätt. Vi leker fram det! : Grundlärare mot fritidshems erfarenheter av kvalitativ fritidshemsdidaktik i en fritidshemspraktik.
No full textSyftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur grundlärare mot fritidshems erfar, tolkar och upplever kvalitativ fritidshemsdidaktik i en fritidshemspraktik. Studien utgår från en problematisering av ett kvalitetsbegrepp, som i fritidshemmet framstår som komplext och mångfacetterat. Ramfaktorer som fritidspersonalens utbildning, tid för planering, möjligheter för utvärdering, samt ett skiftat fokus från fritidshemmet som en social arena mot ett förstärkt undervisningsuppdrag, bidrar till en avsaknad av gemensam förståelse för vad kvalitet innebär i en fritidshemskontext. Datainsamling har genomförts genom intervjuer med grund i en pragmatisk ansats, och analyseras utifrån Deweys transaktionella perspektiv och erfarenhetsbegrepp. Tre tematiska helheter framträder i analysen som tillsammans ger en bild av vad grundlärare i fritidshem beskriver som centrala komponenter i kvalitativ fritidshemsdidaktik. Resultatet visar hur grundlärare mot fritidshem i undervisningen utgår från elevernas behov, intressen och delaktighet, samt hur situationsbunden kontext, samspel och reflektion över handlingar är avgörande för att kvalitativ fritidshemsdidaktik ska uppstå. Även bedömning och kollegial samverkan lyfts fram som centrala inslag för att kvalitativ fritidshemsdidaktik ska uppstå i en icke-obligatorisk pedagogisk praktik.The purpose of this study is to contribute knowledge about how primary school teachers towards School Age Educare (SAEC) experience, interpret and experience qualitative School Age Educare didactics in an after-school practice. The study is based on a problematization of a concept of quality, which in the SAEC appears to be complex and multifaceted. Framework factors such as the SAEC staff's education, time for planning, opportunities for evaluation, and a shifted focus from the SAEC as a social arena towards a strengthened teaching mission, contribute to a lack of common understanding of what quality means in a leisure-time centre context. Data collection has been conducted through interviews based on a pragmatic approach, and analyzed based on Dewey's transactional perspective and concept of experience. Three thematic entities emerge in the analysis, which together provide a picture of what primary-school teachers towards SAEC describe as central components of qualitative SAEC didactics. The result shows how primary school teachers versus after-school care in the teaching are based on the students' needs, interests and participation, and how situational context, interaction and reflection on actions are crucial for qualitative after-school education to arise. Assessment and collegial collaboration are also highlighted as key elements for qualitative School Age Educare didactics to arise in a non-compulsory pedagogical practice.
Vilka sammanhang skapar möjligheter till att barn med autism kan utveckla kommunikativa färdigheter genom Picture Exchange Communication System (PECS) : En Systematisk Litteraturstudie
No full text Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att utifrån forskning gjord de senaste 10 åren undersöka i vilka miljöer och vilka typer av Picture Exchange Communication Systems (PECS) som används för att utveckla kommunikativa färdigheter hos barn med autism, i förskoleåldrarna. Avsikten med den systematiska litteraturstudien är att besvara följande tre forskarfrågor; ”I vilka miljöer har PECS använts och hur har kontexten påverkat barn med autisms användning av PECS?”, ”Vilka variationer av lågteknologiskt och högteknologiskt PECS har använts?”, samt ”Vilka för och nackdelar har identifierats i användningen av olika former av PECS i olika kontexter?”. En systematisk litteraturstudie bygger på en metod där en sökstrategi utformas och tidigare forskning söks fram systematiskt i databaser. Artiklar valdes ut utifrån studiens syfte samt inklusions och exklusions kriterier. I nästa steg kvalitetsgranskades artiklarna och sammanställdes i en övergripande resultat tabell. I studiens resultat redovisas två centrala teman; Miljö och Alternativ och kompletterande (AKK) system. Studiens centrala teman har ytterligare tre underteman var. De är klinisk miljö, förskole- och skolmiljö, hem- och närmiljö. Samt lågteknologiskt AKK system, Högteknologiskt AKK system och Kombination. Artiklarna som är inkluderade i översikten redogör för hur implementering av PECS kan gå till, oavsett om PECS protokollet följs eller om vissa anpassningar och justeringar görs, samt det AKK system son väljs. Studierna visar även på de olika miljöerna som PECS används i och hur färdigheter inlärda i en miljö, kan sedan användas i en annan. I diskussionen diskuteras resultatet i relation till studiens syfte och frågeställningar och återkopplas till tidigare forskning. För och nackdelar diskuteras i relation till de olika miljöerna och de olika AKK system som använts. The purpose of this systematic literature review is to examine, based on research conducted over the past ten years, in which environments and what types of Picture Exchange Communication System (PECS) have been used to develop communication skills in preschool-aged children with autism. The aim of this systematic literature revies was to answer the following three research questions; “In what environments has PECS been used and how the context influenced the use of PECS by children with autism?”, “What variations of low-tech and high-tech PECS have been used?” and “What advantages and disadvantages has been identified in the use of different forms of PECS in various contexts?”. A systematic literature review is based on a method in which a search strategy is designed, and previous research is systematically retrieved from databases. Articles were selected based on the study´s aim as well as inclusion and exclusion criteria. I the next step, the articles were quality-assessed and compiled into an overview table. The results of this study are presented under two central themes: Environment and Augmentative and Alternative Communication (AAC) Systems. Each of these central themes are further divided into three subthemes. For environment the subthemes are clinical settings, preschool and school settings and home and surrounding environments. For ACC systems, the subthemes are low-tech AAC systems, high-tech ACC systems and combinations of both. The articles that are included in the review describe how PECS can be implemented, whether by strictly following the PECS protocol or through certain adaptations and adjustments, as well as the choice of AAC system. The studies also highlight the different setting sin which PECS is used and how skills learned in one environment van later be applied in another. In the discussion, the results are analyzed in relation to the study’s aim and research questions and are connected to previous research. Advantages and disadvantages are discussed in relation to the varies environments and the different AAC systems that have been used
Targeted modulation of β-adrenergic receptors for the development of next-generation therapeutics for metabolic disease
No full textThe primary aim of this thesis was to investigate ways to safely leverage the adrenergic signalling pathway to utilize thermogenic fat and skeletal muscle for treating metabolic disease. To this end, our research first provided key evidence that adrenergically stimulated glucose uptake in brown adipocytes operates independently of the canonical insulin/AKT pathway, highlighting that this pathway provides a mechanism to bypass the core signalling defects present in insulin resistant states (Paper I). We subsequently identified Myo1c as a novel, specific regulator of this process in a BAT specific manner, providing a new molecular target within this pathway (Paper II). To enable the direct identification of novel modulators of thermogenesis, we established isothermal microcalorimetry as a high-throughput platform capable of quantifying both UCP1 dependent and independent heat production in murine and human adipocytes (Paper III). Additionally, we complimented this work through a detailed pharmacological characterization of the β3 AR agonist Mirabegron, clarifying that its beneficial effects in our rodent models were indeed β3 AR and UCP1 dependent (Paper IV). Concurrently, to address the critical issue of translatability, we developed a physiologically humanized mouse model, which demonstrated that rodent classical BAT recapitulates the molecular and morphological signatures of human thermogenic tissue (Paper V). This mechanistic work provided the framework for the design of next generation therapeutics that could activate adrenergic signalling in a functionally selective manner to avoid cardiovascular side effects and desensitization associated with conventional agonism. We first developed ATR-127, a dual β2/3 AR agonist that served as an essential proof of concept to show that the separation of metabolic efficacy from cardiovascular effects was indeed possible (Paper VI). This led to the further development of the refined, clinically validated candidate, ATR-258, a GRK2 biased β2 agonist that demonstrated broad preclinical efficacy, inducing healthy weight loss characterized by a significant reduction of fat mass with the preservation of lean mass. This potent muscle sparing effect was also observed in models of late-stage diabetes and sarcopenia. Furthermore, ATR-258 showed significant utility in combination regimens, providing complementary benefits such as preventing the lean mass loss associated with incretin analogues and producing additive glycemic effects with SGLT2 inhibitors. This robust preclinical profile was ultimately confirmed for its safety and tolerability in a first-in-human clinical trial (Paper VII
När Stockholm skulle rida Pegasus upp till Olympen : Intressen, aktörer och argument bakom Stockholms OS-ansökan 2004
No full textSweden has only hosted the Olympic Games once, in 1912. Since then, the popularity of hosting the games has grown increasingly due to the potential financial, cultural and political gains it could bring. This have led to Sweden making no fewer than nine other applications in order to host the Olympic Games again. None of these have been successful. One of the larger application attempts was made prior to Stockholm's application for the 2004 Summer Olympics. Intensive campaign work began in the early 1990s, with representatives from the sports movement, the City of Stockholm and Swedish business all involved. This campaign work did however take place during a period when Sweden was characterized by a financial crisis and political turbulence. The aim of this thesis is to investigate different national actors and their motives behind this application. Furthermore, the thesis examines how this Olympic bid was argued to contribute to different types of societal benefits. An argumentation analysis is used where the actors' arguments are categorized in themes concerning sport, culture, environment, urban development and economy. The actors behaved relatively expectedly within specific categories based on their potential motives. However, some overlaps and competing interests could be seen to exist between the actors of the sports movement, the business community and the City of Stockholm.This further highlighted a form of culture clash between a corporate mindset and a popular movement mindset within the project. The thesis concludes by pointing towards how the Olympic bid of Stockholm could be seen to reflect society´s expectations of sport in Sweden during the 1990s. The corporatization of the Olympic project through Stockholm 2004 AB showed, one one hand, how larger societal trends such as NPM and an increased marketing focus were also added to the sphere of sports. But at the same time, the domestic argumentation regarding the benefits of an Olympic game for the youth and democracy highlighted that previous historical perceptions of a swedish socially benificial sports model still persisted
Inkluderande speldesign: Generativ AI för tillgängliga designprocesser
No full textIntroduktion Denna studie fokuserar på två AI-verktyg och deras potential att inkludera personer med intellektuell funktionsnedsättning i speldesignprocessen. I spelutveckling är personer med funktionsnedsättningar ofta begränsade i sin delaktighet och hamnar ofta utanför processen. I denna studie så undersöks om AI-verktyg kan fungera som stöd för att uttrycka tankar och idéer och möjliggöra delaktighet i spelutvecklingen. De två AI verktyg som undersöks är Genie och DALL-E. Genie är ett verktyg som genererar 3D-assets till spel utifrån textbaserade instruktioner (textprompter), medan DALL·E kan skapa bilder på liknande sätt, baserat på en given textbeskrivning. Problem Problemet är att personer med IF ofta exkluderas från speldesignsprocessen. Det är en grupp som tenderar att bli bortglömd och det kan finnas svårigheter för spelutvecklare att kommunicera med denna grupp. Frågeställning Hur kan de generativa AI-verktygen Genie och DALL-E användas som stöd till att skapa en inkluderande speldesignsprocess för personer med IF? Metod Fem intervjuer genomfördes med personal som arbetar med individer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Datainsamlingen bestod av en kombination av think-aloud-demonstrationer och semistrukturerade intervjuer, och forskningsstrategin var en kvalitativ within-groupstudie. Inledningsvis demonstrerades AI-verktygens funktionalitet för deltagarna, varefter de intervjuades om sina uppfattningar kring hur väl dessa verktyg skulle kunna fungera som stöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning. På grund av etiska skäl så intervjuades inte målgruppen utan personal som jobbar med målgruppen. Resultat Resultatet visade att AI-verktygen har potential att bidra till inkludering i speldesignprocessen, men endast om de i högre grad anpassas till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Enligt personalen har verktygen vissa hinder såsom otydlig feedback och svårförståelig design, vilket kan leda till förvirring för användarna. Det rekommenderas därför att layouten och funktionerna skulle förenklas och tydliggöras. Personalen ansåg också att på grund av den stora variation av funktionsnedsättningar måste det finnas ett större utrymme för individuell anpassning av verktyget. Diskussion Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom AI som stödverktyg, att det krävs ändringar av verktygen för att göra dem mer tillgängliga. För framtida forskning föreslås att tester genomförs med den faktiska målgruppen, inte enbart med personal. Dessutom bör de föreslagna anpassningarna implementeras, följt av nya användbarhetstester av verktygen.Introduction This study focuses on how generative AI-tools, specifically Dall-e and Genie, and their possibility to support an inclusive game design process for individuals with intellectual disabilities. Problem The problem addressed in the study is that people with intellectual disabilities are often excluded from the game design process. Developers often have problems communicating with this group. Research question How can the generative AI tools Genie and DALL-E be used to support the creation of an inclusive game design process for individuals with intellectual disabilities? Method The study has a qualitative approach and is based on think-outloud demonstrations and semi-structured interviews. These demonstrations and interviews are with personnel who work with, and have experience with our target-group. Result The findings of our study indicates that the AI-tools show promise, but in their current state they are unusable to individuals with intellectual disabilities. The tools have some limitations like unclear feedback, a difficult to understand design and a general lack of tailored functionalities. This study identifies several solutions to these problems like simplifying the user interface, reducing the number of clicks per tool use case. Discussion The results align with earlier research which means that the results have a stronger base to stand on, but it also means that the study does not go through unexplored terrain which can be used as an argument against the relevancy of the study. Further research is appropriate, either to investigate this subject directly with the target-group, or to use the findings of this study to directly develop the discovered solutions to the needs of the target-group and to examine the usability of them
”The least I can do is treat them with respect” : Meaningful partnership between school age educare and parental guardians
No full textStudien handlar om hur lärare i fritidshem samverkar med vårdnadshavare så att allas engagemang i elevens utveckling ska gynnas. Nio intervjuer genomfördes med rektorer, lärare i fritidshem och vårdnadshavare. Frågornas syfte var att samla allas syn om meningsfull samverkan och identifiera samverkans främjande faktorer samt vad alla fynd betyder för samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare i framtiden. Begreppen skolkultur, relationskompetens och transformativt ledarskap var centrala för tolkning av resultaten. Analysen presenterade respekt, delaktighet och meningsfull dialog som viktiga framgångsfaktorer för samverkan. Respondenterna betonade vikten att reflektera och växla perspektiv samt att känna sig trygg i sin roll och kunskaper. Om strategier saknas för samverkan, kan yrkesrollen försvagas och relationen med vårdnadshavarna försämras. Fritidshemmet lyfts som ambassadör för samverkan. Detta innebär för praktik och profession att fritidshemmets roll ska erkännas som centralt i samverkan och att ledningen ska ansvara för strategier för samsyn och kompetensutveckling. Läraren i fritidshem behöver stärkas i sin relationskompetens för att kunna möta mångfalden av vårdnadshavare på ett professionellt sätt
“If one is to be able to support a child who is struggling in some way – then one must take the child into account.” : A feminist poststructural study of preschool teachers’ discourse on documentation regarding children in need of special support”.
No full textDenna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vilka diskurser som finns i tal om dokumentationer kring barn i behov av särskilt stöd samt vilka diskurser som finns i tal om barn i behov av särskilt stöd. Den teoretiska ansatsen har utgått från ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och utifrån begreppen språk och diskurs samt makt, position och subjektskapande har vi gjort en diskursanalys. De dominerande diskurser som framkommer i tal om dokumentationer kring barn i behov av särskilt stöd är diskursen om handlingsplanen som verktyg och diskursen om organisatoriska förutsättningar och de dominerande diskurserna som framkommer i tal om barn i behov av särskilt stöd är diskursen om det hjälplösa barnet samt diskursen om det kompetenta barnet. Vår slutsats är att förskollärare rör sig mellan diskurser och att det behöver finnas kunskap kring att detta sker för att vi ska kunna positionera barn utifrån diskursen om det kompetenta barnet. Förskollärares fokus behöver riktas mot att skapa förändringar i miljö och förhållningssätt snarare än att fokus ligger på barnets individuella svårigheter
Polskie interferencje w wymowie języka szwedzkiego – przyczyny i skutki
No full textThis master's thesis is about how Polish as a first language affects one's pronunciation in Swedish. In the first chapter, reasons and goals for the choice of the essay topic, previous research in the field and other areas that may be relevant for this study are presented, including information about the contemporary Polish emigration to Sweden and teaching methods on the SFI courses (Swedish for immigrants). Previous research mentions, among other things, studies about the critical age for language learning, the influence of other factors on pronunciation, the attitudes of the environment towards the foreign accent in Swedish pronunciations, as well as the importance of different phonetic aspects for good pronunciation (the suprasegmental vs the segmental aspects) and how they should be included in pronunciation teaching. Chapter two concerns the general phonetic terms, choice of the phonetic script used in the essay, and the categorization of sounds and phonemes. In chapter three, the contrasts between Polish and Swedish phonetics that could be distinguished after the comparison of both systems are presented. The points of greatest importance for the study were phoneme composition, vowels, consonants, sound length, co-articulation of sounds, word accent and intonation in sentences. Chapter four describes the actual study that was done to investigate Poles' pronunciation in Swedish. There, among other things, the study's hypothesis, method, participants, results and conclusions are described. In the last chapter of the essay, a summary, suggestions for further research and a summary in Swedish and English are presented.Denna magisteruppsats handlar om hur det svenska uttalet påverkas om man har polska som första språk. I första kapitlet presenteras bakgrunden till val av uppsatsämne och syftet med studien, tidigare forskning inom fältet samt andra områden som är relevanta för den aktuella studien, bland annat information om den nutida polska emigrationen till Sverige och undervisningsmetoder på SFI-kurserna (Svenska för invandrare). Bland tidigare forskning nämns bland annat studier om den kritiska åldern för språkinlärning, andra faktorers påverkan på uttalet, omgivningens attityder till främmandespråksbrytning i svenskt uttal samt om vikten av olika fonetiska aspekter för bra uttal (suprasegmentella vs segmentella aspekter) och huruvida dessa bör inkluderas i uttalsundervisningen. Kapitel två berör generella fonetiska termer, valet av fonetisk skrift som används i uppsatsen samt kategoriseringen av ljud och fonem. I kapitel tre presenteras de grundläggande kontrasterna mellan polsk och svensk fonetik. De kan urskiljas genom en jämförelse av de båda fonetiska systemen. De viktigaste bland dessa är: fonemsammanställning, vokaler, konsonanter, ljudlängd, koartikulering av ljud, ordaccent samt intonation i meningar. I kapitel fyra presenteras den empiriska undersökningen av de deltagande polackernas svenska uttal. Där beskrivs bland annat studiens hypotes, metod, deltagare, resultat samt slutsatser. Uppsatsens sista kapitel består av en sammanställning av resultaten, förslag till vidare forskning samt en sammanfattning på svenska och på engelska.