Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Women's experiences of living with endometriosis
No full textBackground: Endometriosis is a gynecological inflammatory disease that has a negative impact on well-being and quality of life. About 10 percent of women born with a uterus worldwide have endometriosis. Women with endometriosis often suffer from secondary dysmenorrhea, intercourse pain and chronic abdominal pain. Aim: The purpose of this study was to shed light on the patient's experience of pain inendometriosis and how it affects the woman's daily life. Method: A general literature study that was conducted with content analysis from 13 scientific articles with both qualitative and quantitative research methodology. Results: The results revealed two different main categories: The woman's pain in endometriosis and A life with endometriosis. Conclusion: The study show how endometriosis has been shown to have a major impact on many aspects of women's lives. Endometriosis affected women both physically, mentally and socially. It also seems that women who suffer from endometriosis often experienced limitations in everyday lif
Promoting sustainable health and wellbeing for pregnant adolescents in Uganda – A qualitative case study among health workers
No full textBackground: Adolescent pregnancy is a global health problem. In Uganda, the rate of teenage pregnancies is approximately 25% and these are associated with both poor maternal- and perinatal health outcome. Objective: This qualitative case study aimed to examine health workers’ experiences of promoting sustainable health and well-being for pregnant adolescent girls in Uganda. Method: A qualitative study design was used. Data was collected through semi-structured interviews of four health workers working for a Non-Government Organization (NGO) based in Uganda. Data was inductively analyzed by content analysis. Result: Three categories emerged: social structure, organization’s work – rehabilitation and therapy, and outcome. Healthcare workers worked with health promotion using a person-centered approach, emphasizing therapies and empowerment strategies and an overall faith-based approach. Furthermore, the result showed that girls were abandoned by their families when entering the center, but with help from the NGO they increased their understanding of the girls situation, due to resettlement of plan and follow up made by the health workers. Conclusion: Health workers can promote health and well-being among pregnant adolescent by applying person-centered care, including therapies and empowerment strategies by a faith-based approach. Social structures and families should be encouraged to provide support to pregnant adolescent girls
The care staff ́s treatment of women with endometriosis : A literature study from a patient perspective
No full textBackground: Endometriosis is a chronic inflammatory disease whose prevalence is about ten percent of all women. The disease can take long time to be diagnosed and can cause infertility. The disease can negatively affect the quality of life. There is no curative treatment, but the pathological process can be alleviated. The care-staff often meet these women in different care institutions and therefore the care is important. Aim: The aim of this literature study was to describe women with endometriosis experiences of healthcare professionals’ approach in encounters with them. Method: Nine scientific articles with a qualitative approach analyzed thematically. Results: The analysis resulted in two themes. "The feeling of powerlessness" highlights the women's negative experience of the treatment from the care-staff that led to destructive feelings shaped by ignorance, lack of communication and normalization. The second theme, "Sense of faith in the future" clarifies the women's positive feelings because of constructive treatment. The women felt confirmed and could handle their situation better through empowerment. Conclusion: Women express that information from the health service is an important supporting factor, despite this they experience insufficient knowledge from care-staff. Through increased knowledge about endometriosis in care-staff, the understanding for what these women go through increases.Bakgrund: Endometrios är en kroniskt inflammatorisk sjukdom vars prevalens är cirka tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan orsaka smärta och infertilitet. Det tar ofta lång tid att bli diagnostiserad. Sjukdomen kan innebära att livskvaliteten hos dessa kvinnor påverkas negativt. Botande behandling finns för tillfället inte men det patologiska förloppet kan med behandling lindras och bromsas. Vårdpersonalen träffar ofta dessa kvinnor i olika vårdinstanser och därför är vårdpersonalens bemötande betydelsefullt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid endometrios. Metod: Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades tematiskt. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Det första temat, “Känslan av vanmakt”, belyser kvinnornas negativa erfarenhet av bemötandet från vårdpersonalen som ledde till destruktiva känslor och gestaltas av normalisering, bristande kommunikation och okunskap. Andra temat, “Känsla av framtidstro”, klargör kvinnornas positiva känslor som resultat av vårdpersonalens konstruktiva bemötande. Kvinnorna kände sig bekräftade och kunde genom egenmakt bättre hantera sin situation. Slutsats: Kvinnorna uttrycker att information från vården är en viktig stödjande faktor för dem, trots detta upplever de otillräcklig kunskap från vårdpersonal. En ökad kunskap om endometrios hos vårdpersonalen ökar förståelsen för vad dessa kvinnor går igenom
Challenges for the newly graduated nurse : A literature study
No full textBackground: Nurse's education includes theoretical and practical knowledge and the newly graduated nurse is expected to be ready for the upcoming working life, where nursing and patientsafe care should be provided based on the same guidelines as a seasoned nurse. How the first time in the profession is experienced is important for the continued role. Purpose: To describe the experience of being a newly graduated nurse. Method: A literature study containing 10 qualitative articles with analysis according to Graneheim and Lundman's model has been conducted. Results: Three themes have been identified that describe experiences of being a newly graduated nurse; uncertainty in nursing work, the importance of good communication and lifelong learning. Stress, nervousness and insecurity are emotions that occurred during the first time in the profession. Conclusion: A number of factors are important for the newly graduated nurse to feel safe in and develop in her profession. Supervision and security to colleagues had a major impact on how the first time in the profession was experienced, but also a lack of clinical knowledge regarding, above all, communication and the conduct of patient-safe care. By drawing attention to the experience of newly graduated nurses, it can provide a understanding of what measures need to be taken to promote professional development.Bakgrund: I sjuksköterskans utbildning ingår teoretisk och praktisk kunskap och den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas vara redo för det kommande arbetslivet, där omvårdnad och patientsäker vård ska ges utifrån samma riktlinjer som en rutinerad sjuksköterska. Hur den första tiden i professionen upplevs har betydelse för den fortsatta rollen som sjuksköterska. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara nyutexaminerade sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvalitativa artiklar med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans modell har genomförts. Resultat: Tre teman har identifierats som beskriver erfarenheter av att vara nyutexaminerad sjuksköterska; osäkerhet i omvårdnadsarbetet, vikten av god kommunikation och livslångt lärande. Stress, nervositet och otrygghet är känslor som förekom under den första tiden i yrket. Slutsats: En rad faktorer är betydelsefulla för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska känna sig trygg i och utvecklas i sin profession. Handledning och trygghet till kollegor hade stor inverkan på hur första tiden i yrket upplevdes, men också brist på klinisk kunskap gällande framför allt kommunikation och bedrivandet av patientsäker omvårdnad. Genom att uppmärksamma de nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter kan det ge en ökad förståelse för vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja den professionella utvecklingen
Sjuksköterskors och anhörigvårdares upplevelse av omvårdnad av personer med tidig demens : En litteratur översikt
No full textBackground: Dementia is a progressive and chronic syndrome that leads to deterioration incognitive functions. Early-onset dementia are symptoms of dementia under 65 years, such as behavioural changes, neurological disorder, and depression. It causes decreased capabilities, dependence, reduced initiative, and motivation. The individuals need help to function. Nursesand family caregivers help to care for them. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ and family caregivers’ experiences incaring for persons with early-onset dementia. Method: A general literature review based on ten original articles with a qualitative approachand thematic analysis. Results: The material thematically analysed with three themes identified: a lack of knowledge, information, and support; psychological experience; negative and positive social experience. some of nurses’ experiences impacted them professionally; family caregivers were affected by physical, psychological, social, and economic hardship. Conclusion: The nurses experienced lack of support by the state to give evidence-based care. The family caregiver lacked financial and social support to care for EOD patients. i.e., both nurses and family caregivers have common experience in different ways. They helped to improve the EOD patient’s quality of life. The knowledge from the experiences will create a better understanding of the challenges and offer solutions.Bakgrund: Demens är ett progressivt och kroniskt syndrom som leder till försämring av kognitiva funktioner. Tidig demens orsakar symtom före 65 års ålder. Sjukdomen kännetecknas av beteendeförändringar, neurologiska störningar och depression och leder ofta till en nedsatt funktionsförmåga, förlust av självständighet samt en minskad initiativförmåga och motivation. Sjuksköterskor och anhörigvårdgivare kan anses ha en nyckelroll i vård av denna patientgrupp med omfattande hjälpbehov. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och anhörigvårdgivares upplevelser av omvårdnad av personer med tidig demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats samt tematisk analys. Resultat: Materialet analyserades tematiskt och tre teman identifierades: Bristande kunskap, information och stöd; psykologisk upplevelse samt social upplevelse. En del av sjuksköterskors upplevelser hade en yrkesmässig inverkan på dem, anhörigvårdgivare däremot påverkades på det fysiska, psykologiska, sociala och ekonomiska planer. Slutsats: Sjuksköterskor saknade stöd från staten för att kunna ge evidensbaserad omvårdnad för denna patientgrupp. Anhörigvårdgivare saknade ekonomiskt och socialt stöd i sambandmed omvårdnad. Fynden kan bidra till en ökad livskvalité hos patienter med tidig demens, för att öka förståelsen för utmaningar hos denna patientgrupp samt för att hitta fungerande lösningar
Patienters upplevelser av att vara mekaniskt ventilerade och/eller sederade på IVA : En litteraturstudie
No full textBackground: Mechanical ventilation and sedation are common in intensive care and can be stressful for the patient as many experience physical and mental complications such as delirium. Nurses in intensive care play an important role in assessing the need for pain relief and sedation. The care environment and communication opportunities are also factors that affect patients' experiences. Aim: The aim of the study was to make patients' experiences of having been mechanically ventilated and/or sedated in an intensive care unit visible. Method: A literature study was chosen to get a picture of the current state of knowledge. Based on a thematic analysis method 15 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the following themes: fear and anxiety with subthemes physical and psychological experiences, security and trust with subthemes environment and communication as well as cognition and memories with subthemes confusion and dreams. Conclusion: It is a difficult experience to be mechanically ventilated and/or sedated in an intensive care unit. Communication difficulties were a prominent experience that affected many patients. Continued research: Continued research is necessary in the subject matter of the study. There is also a need for research on the care environment and communication aids for intensive care patients. Keywords: Sedation, mechanical ventilation, intensive care and experiences.Bakgrund: Mekanisk ventilation och sedering är vanligt förekommande inom intensivvården och kan vara påfrestande för patienten då många upplever fysiska och psykiska komplikationer som till exempel delirium. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård har en viktig roll vid bedömning av behov av smärtlindring och sedering. Även vårdmiljö och kommunikationsmöjligheter är faktorer som påverkar patienters upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att synliggöra patienters upplevelser av att ha varit mekaniskt ventilerade och/eller sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det aktuella kunskapsläget. Utifrån tematisk analysmetod analyserades 15 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i följande teman: rädsla och ångest med subteman fysiska- och psykologiska upplevelser, trygghet och tillit med subteman omgivning och kommunikation samt kognition och minnen med subtema förvirring och drömmar. Slutsats: Det är en svår upplevelse att vara mekaniskt ventilerad och/eller sederad på en intensivvårdsavdelning. Kommunikationssvårigheter var en framträdande upplevelse som påverkade många patienter. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning är nödvändig inom ämnet som studien berör. Det finns även behov av forskning kring vårdmiljön samt kommunikationshjälpmedel för intensivvårdspatienter. Nyckelord: Sedering, mekanisk ventilering, intensivvård och upplevelser.
Literacy as part of professional knowing in a Swedish dental education
No full textBACKGROUND: Academic reading and writing are seen as self-evident literacy competences in most contemporary higher educations, however, whether students also are introduced to professional literacy of relevance for dentistry during their education is a question. The purpose of this study is to analyze one of the Swedish dental programmes, with respect to its design, in relation to possible content of relevance for academic and professional literacy. Secondarily, to identify and analyze Swedish dental students' writing in an academic setting, i.e. what these students are expected to read and write, and how they write. METHODS: Data, for this ethnographically inspired case-study, was produced by observations and audio-recordings of lectures, copies of teachers' handouts and of volunteering students' notes, and a multiple-choice-test. Data-analysis was made in five steps, starting with macro-level data, i.e. curriculum and syllabuses, followed by the syllabuses for the two observed modules, the teacher-provided material, analysis of the students' notes, while in the fifth and final step, the results from the previous steps were compared, to find patterns of what students were expected to read and write, and what in the teacher-provided multimodal material that was emphasized in teachers' talk. RESULTS: This study showed that students were engaged in several types of literacy events, such as reading, finding and watching videos on their learning platform, writing, and following instructions. The study also showed that there is a recurrent academic content comprised of anatomy, physiology and pathology, while the professional content comprised of patient communication and anamnesis. Further, an integrated content was found and was initiated in teacher-constructed PowerPoints and by student-questions. Note-taking patterns varied between individual students, but the general pattern for this group of students were the use of complementary notes. This type of note-taking was used to make available further descriptions of the teacher-constructed text in PowerPoints, but also an independent text describing pictures shown on teachers' PowerPoints or the blackboard. CONCLUSION: Findings from the present study reveal that students either copy text from teachers' PowerPoint-slides, re-formulate text from teachers' PowerPoint-slides, or write complementing text to teachers' PowerPoint-slides. Further, the students individually choses type of note-taking based on situation. The study also revealed that the academic literacy - in the two modules during the fifth and sixth semesters of a dental education analyzed - mainly has a professional basis for reading, writing, and communication purposes. The study also showed that academic and professional literacy are closely connected through recurrent integration
Patients' perceived barriers to compliance with self-administration of insulin : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folksjukdom som obehandlat eller felbehandlat kan resultera i komplikationer och följdsjukdomar. Det ställer höga krav på individens följsamhet med att sköta sin egenvård. Sjuksköterskan har ett väsentligt ansvar för omvårdnadsarbetet och påverkan på följsamheten för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka patienters upplevda barriärer till självadministrering av insulin vid diabetes typ 2, för att öka kvalitén i omvårdnadsarbetet. Metod: En allmän systematisk litteraturöversikt över kvalitativa artiklar med tematisk analysmetod Resultat: Två huvudteman kunde identifieras Komplexitet och Rädsla, samt 5 subteman, Införliva, Kostnad, Nålrädsla, Riskfyllt och Sociala värderingar. Resultatet visade att Införliva och Riskfyllt som subteman var de barriärer som uppkom flest gånger. Slutsats: Flertalet barriärer finns som sjuksköterskan kan rikta omvårdnadsarbetet mot för att stärka patienten i sin egenvård. Framtida forskning behöver särskilja perorala läkemedel och insulin inom följsamheten för tydligare resultat.Background: Type 2 diabetes is a growing public disease that, if left untreated or mistreated, can result in complications and further diseases. It places high demands on the individual with their self-care. The nurse has an essential responsibility for the nursing care and can have an impact on the patient's compliance. Aim: The aim of this literature review is to explore patients' perceived barriers to self-administration of insulin in type 2 diabetes, in order to increase the quality of nursing care. Method: A general systematic literature review of qualitative articles with a thematic analysis method. Results: Two main themes were identified: Complexity and Fear, and five sub-themes, Incorporating, Cost, NeedlefearPerilous and Social values. The results showed that Incorporating and Perilous as a subtheme were the most mentioned barriers. Conclusions: There are several barriers that the nurse can direct the nursing care towards in order to strengthen the patient in their self-care. Future research needs to differentiate oral drugs and insulin within compliance for better results
Nurses’ experiences of CBT in the conversation in psychiatric inpatient ward : Based from a CBT manual
No full textBackground: It has been under discussion in Sweden that the psychiatric inpatients ward is in the need of developing more content and structure. Earlier science shows that implementation of new conversations methods has been appreciated and developing for both nurses and patients. There is also obstacle for nurse`s to prioritize time for conversations with their patients. Aim: The aim was to explore nurse`s experiences of using a manual based CBT in conversations with patients in psychiatric inpatient ward. Method: Research design was interviews with qualitative approach and thematic analysis, inductive approach. Six nurses who worked in a psychiatric inpatients ward were interviewed. Results: The results of the study were summarized in to two main themes; Feelings in work as a nurse and the nurse in the professional role. Six under themes was conducted into the two mentioned main themes. Its presenting feelings connected to these conversations with CBT methodand about the professional working role. It was described useful in the daily work and agood support for the patient recovery, person-centered treatment and difficulties associated to the implementation of the new work. Conclusion: Cbt makes it possible to make in dept-care relationship, strengthens patients' recovery and provides structure for the conversation which also requires support and adaptation for making it useful in the daily work.Bakgrund: Det har diskuterats i Sverige om att den psykiatrisk heldygnsvården är i behov av utveckling vad gäller innehåll och struktur. Tidigare forskning har visat att införandet av samtalsmetoder har varit uppskattat och utvecklande för både sjuksköterskor och patienter. Det finns också hinder för sjuksköterskor att prioritera tid för samtal med patienter. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att använda sig av manualbaserad KBT i samtalet med patienter i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Designen var intervjustudie med kvalitativ ansats och tematisk analys med induktiv approach. Sex sjuksköterskor intervjuades och de var yrkesverksamma på psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman; Känslor i arbetet som sjuksköterska och sjuksköterskan i sin professionella roll. Sex undertemandelades in under de två huvudkategorierna. Det presenteras känslor kopplade till sjuksköterskans arbete med KBT metoden i samtalet likväl som det handlade om den professionella yrkesrollen. Det beskrevs som hjälpsamt för patienters återhämtning, personcentrerat bemötande samt vissa svårigheter kopplat till det nya arbetssättet. Slutsats: KBT möjliggör fördjupad vårdrelation, stärker patienters återhämtning och ger struktur för samtalet. Vilket ocksåbör backas upp med stöd omkring införandet och med viss anpassning för att det skall bli användbart i det dagliga arbetet.
Women who are exposed to intimate partner violence : Their experiences of encounters with healthcare professionals in the emergency department
No full textBackground: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’. Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’. Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård