Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Validation of the Kriol and Belizean English Adaptation of the Revised Children's Anxiety and Depression Scale for Use With Adolescents in Belize
No full textPurpose: To validate a culturally-adapted Kriol and Belizean English version of the Revised Children's Anxiety and Depression Scale (RCADS) through comparison with clinical diagnoses made using the Kiddie Schedule of Affective Disorders and Schizophrenia. Methods: Participants comprised of 256 adolescents aged 10-14 years and 15-19 years, who completed the adapted RCADS (10 depression items, 12 anxiety items) in one-on-one interviews, followed by a diagnostic assessment using Kiddie Schedule of Affective Disorders and Schizophrenia administered by trained clinicians. Sensitivity, specificity, positive predictive value, negative predictive value, diagnostic odds ratios, area under the curve (AUC), and Youden's Index were calculated for RCADS cutoffs and scores on the total scale and anxiety and depression subscales. Results: For adolescents aged 10-14 years (n = 161), the AUC was 0.72 for the full scale, 0.67 for anxiety subscale, and 0.76 for depression subscale. For adolescents aged 15-19 years (n = 95), the AUCs were 0.82, 0.77, and 0.83. Most depression items performed well in discriminating those with and without diagnoses. Separation anxiety items performed poorly. "Thoughts of death" were common even among adolescents not meeting diagnostic criteria. The RCADS depression subscale presented the strongest psychometric properties with adolescents aged 15-19 years (at cutoff of 13, sensitivity = 0.83, specificity = 0.77, positive predictive value = 0.47, negative predictive value = 0.95, odds ratio = 15.96). Conclusion: The adapted RCADS-22 had acceptable categorization for adolescents aged 10-14 years and excellent categorization for adolescents aged 15-19 years; therefore, the tool is recommended for use among the latter age group. Based on sensitivity and specificity values at different cutoffs, guidance is provided to select different thresholds to suit clinical, public health, or other uses to detect and quantify adolescent depression and anxiety in Belize
Nurses’ knowledge and experiences of meeting transgender people in health care : A literature review
No full textBakgrund: Majoriteten av transpersoner har upplevt kränkningar och diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Det är särskilt viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om patientgruppen transpersoner. Många transpersoner har däremot vittnat om negativa upplevelser i samband med hälso- och sjukvården. Rädslan för att bli diskriminerad kan resultera i att transpersoner erhåller försenad behandling eller helt uteblir från att söka sig till hälso- och sjukvården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att möta transpersoner inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie utfördes med en kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tolv vetenskapliga artiklar hittades genom databaserna CINAHL och PubMed vilket senare analyserades med tematisk analys. Resultat: Utifrån resultatet identifierades tre teman och fem subteman. Det första teman heter Utbildning och kompetens vars subtema är Grundutbildning och bibehållande av kunskap, Kunskapskällor och Kunskapsluckor. Det andra teman heter Barriärer i vårdmötet med subteman Allmän behandling och Diskriminering. Det sista teman heter Bemötande och kommunikation. Slutsats: Sjuksköterskor besitter inte den kompetens som behövs i vårdmötet med patientgruppen transpersoner. Det finns ett behov av forskning inom ämnesområdet för att uppmärksamma transpersoners vårdbehov och öka sjuksköterskors kompetens för att minska ojämlikheter i häls
Patients’ experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) : A litterature review
No full textBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett folkhälsoproblem och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. KOL påverkar andningsvägar och lungor och leder till begränsning av luftflödet in och ut ur lungorna. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Sjukdomen påverkar patientens välbefinnande negativt och leder till lidande. Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. De tre kategorierna var fysisk påverkan, psykisk påverkan och upplevelser av vård på sjukhus och i hemmet. Subkategorierna var trötthet och andfåddhet, att anpassa sig efter allt, måltidsupplevelse, rädsla, ångestframkallande känslor, isolering, patientupplevelser av sjukhusvistelse och patientupplevelser av att få vård från sina närstående. Slutsats: Patientupplevelser av KOL måste beaktas för att utveckla kunskapen om sjukdomen för denna patientgrupp. Psykiska och fysiska symtom såsom dyspné, ångest, rädsla för kvävning och begränsningar relaterade till trötthet och andningssvårigheter är den gemensamma upplevelsen som patienter med KOL beskrev. Att sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap om sjukdomen är viktigt eftersom det skapar förtroende för behandlingen och ger trygghet till patienten.Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a public health issue and the third leading cause of death worldwide. COPD affects the airways and lungs and leads to restriction of air flow in and out of the lungs. The main cause of the disease is smoking. The disease affects the patients’ well-being negatively and leads to suffering. Aim: The aim was to describe the patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: A literature review with ten scientific articles and qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories were identified. The three categories were physical impact, psychological impact, and experiences of care in hospital and at home. Subcategories were fatigue and shortness of breath, adjusting to everything, meal experience, fear, anxiety-provoking emotions, isolation, patient experiences of hospitalization and patient experiences of receiving care from their relatives. Conclusion: The patient experience of COPD must be taken into account in order to develop knowledge about the disease for this patient group. Mental and physical effects such as dyspnea, anxiety, fear of suffocation and limitations related to fatigue and breathing difficulties are the common experiences described by patients with COPD. That the nurse has sufficient knowledge about the disease is important because it creates confidence in the treatment and gives security to the patient
Mothers´ experiences of breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex : An analysis of posts on the internet
No full textAtt få barn är en stor livsstilsförändring som kan komma med många utmaningar. Att amma sitt barn anses ofta som en självklarhet och det talas om amningens många fördelar. Däremot talas det sällan om svårigheter som kan uppkomma i samband med amning. Amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex är ett relativt okänt tillstånd vilket kan leda till onödigt lidande för de ammande mödrarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser och erfarenheter av amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex. Det är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Data samlades in genom blogginlägg, kommentarer och publicerade intervjuer där mödrar beskrivit sina upplevelser. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier: Okunskap om amningssvårigheter hos ammande mödrar och Okunskap om amningssvårigheter hos vårdpersonal. Kategorierna bildade temat: Mödrars behov av förståelse, bekräftelse och hjälp i den postnatala vården. Utifrån denna studie kan vårdpersonal som möter ammande mödrar få förståelse för och kunskap om hur mödrar upplever sin amningsångest och dysforiska mjölkutdrivningsreflex, och även att mödrarna själva kan få kunskap om att det är ett tillstånd som existerar. Studien kan ligga till grund för kunskapsspridning om amningsångest och dysforisk mjölkutdrivningsreflex och resultera i att mödrar upplever mindre ensamhet och lidande.Having a baby is a lifestyle change that can come with challenges. Breastfeeding is often taken for granted and the many benefits are often talked about. However, it rarely talks about difficulties that can arise. Breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex is a relatively unknown condition which can lead to unnecessary suffering for breastfeeding mothers. The purpose of the study was to describe mothers' experiences of breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex. It is a qualitative study with an inductive approach. Data was collected through blogposts, comments and published interviews where mothers described their experiences. Data were analyzed with a qualitative analysis that resulted in two categories: Ignorance of breastfeeding difficulties in nursing mothers and Ignorance of breastfeeding difficulties in healthcare personnel. The categories formed the theme: Mothers' need for understanding, confirmation and help in postnatal care. Based on this study, healthcare professionals can gain understanding and knowledge of how mothers experience their breastfeeding anxiety and dysphoric milk ejection reflex, but also the mothers themselves gain knowledge that it is a condition that exists. The study can spread knowledge about breastfeeding anxiety and dysphoric milk drive reflex, which can result in mothers experiencing less loneliness and suffering
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som har genomgått abort.
No full textBakgrund: Abort innebär borttagandet av en graviditet. Avlägsnandet av en graviditet kan ske både medicinskt och kirurgiskt, beroende på den individuella kvinnans tillstånd. Vårdandet av kvinnor som har genomgått en abort kan vara fysiskt och emotionellt krävande för både patienten och sjuksköterskan. Studien relaterar till de bärande begreppen person och vårdrelation. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som har genomgått abort. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde Polit och Becks niostegmodell. Nio originalartiklar inkluderades och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Givandet av emotionell vård, Hantering av egna känslor under vårdgivning och Vikten av att ta vara på sjuksköterskors tidigare kunskap och erfarenheter. Slutsats: Abortvården innefattar en komplex patientgrupp. Sjuksköterskor upplever att abortvården ställer stora krav på personalen både fysiskt och emotionellt då varje patient är unik och är i behov av olika former av stöd. Sjuksköterskor upplever ett behov av att balansera abortvården med annan typ av obstetrisk/gynekologisk vård för att inte känna av en allt för hög belastning, samtidigt som de framställer vikten av att få stöd av varandra för att kunna ge den bästa vården, utan att överbelasta sig själva. Nyckelord: Abort, Sjuksköterska, UpplevelseBackground: Abortion, the termination of pregnancy, can be performed through medical or surgical methods depending on the woman's circumstances. Providing care for women who have undergone an abortion can be physically and emotionally challenging for both patients and nurses. This study explores the fundamental concepts of the terms person and the healthcare relationship. Aim: To describe the nurses experiences when caring for women who have undergone an abortion. Method: A literature study with a qualitative approach that followed the Nine-Step model by Polit & Beck. Nine original articles were included and analyzed using Graneheim and Lundmans content analysis. Results: Three themes were identified: Providing emotional care, managing ones’ own emotions during caregiving, and the importance of using nurses’ previous knowledge and experiences. Conclusions: Caring for patients seeking abortion is a complex task. Nurses feel that abortion care places significant physical and emotional demands on them, given the unique needs of each patient. Nurses recognize the importance of striking a balance between abortion care and other gynecological/obstetric services to prevent overwhelming themselves. Additionally, they highlight the significance of mutual support among colleagues to deliver optimal care while avoiding burnout. Keywords: Abortion, Experience, Nurse
Factors that can affect nurses' experiences of encountering patients with mental illness in somatic units : A literature review
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar. Denna patientgrupp upplever hur attityder, stigmatisering och bristande kunskap påverkar deras somatiska vård. För sjuksköterskor inom den somatiska vården kan det bli en utmaning att vårda dessa patienter, till följd av bristande kunskap, rädsla och fördomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande motpatienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Åtta originalartiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys och SBU:s granskningsmall. Resultat: De tre kategorierna som identifierades var ”Bristande resurser” med tillhavande underkategorier ”Behov av större insatser för behandling av mental-somatisk multisjukhet” och ”Kommunikation och vårdrelation förbättrar behandlingsmöjligheterna”, ”Kunskap och erfarenhet” med underkategorier ”Bristande kunskap och psykisk ohälsa” och ”Yrkeserfarenhet kan påverka sjuksköterskornas attityd” samt ”Stigmatisering” med tillhavande underkategori “Förutfattade meningar och psykisk ohälsa” Slutsats: Studien påvisar utmaningar inom somatisk vård, där sjuksköterskor ofta känner sig obekväma i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor redogör för bristande kunskap och kompetens, känslor av rädsla och obehag, samt brist på resurser. Slutsatsen finns det ett tydligt behov av förbättrad utbildning och stöd för sjuksköterskor inom somatisk vård för att bättre kunna möta behoven hos denna patientgrupp
Experiences of parents whose school-aged children were treated with therapeutic hypothermia as newborns : A focus group study
No full textAim: To describe parents' past and present experiences of their newborn infant's therapeutic hypothermia (TH) treatment after perinatal asphyxia 10-13 years after the event. Background: Newborn infants are treated with TH following perinatal asphyxia to improve neurodevelopmental outcomes. Design: A qualitative descriptive design using focus groups (FGs). Methods: Twenty one parents to 15 newborn infants treated with TH between 2007 and 2009 participated in five FGs. The FGs were transcribed verbatim and analysed using framework approach. The SRQR checklist was followed for study reporting. Results: Two main categories were identified: hardships and reliefs during TH treatment and struggles of everyday life. Both categories include three subcategories, the first: (1) concern and gratitude for the unrecognized treatment, (2) insufficiency of information and proposed participation and (3) NICU nurses instilled security and hope. The second with subcategories: (1) unprocessed experiences of the TH treatment, (2) later challenges at school and (3) existential and psychological challenges in everyday life. Conclusion: TH of their newborns affected the parents psychologically not only during the treatment, but lasted months and years later. Information and communication with health care professionals and school management were inefficient and inadequate. The parents' concerns could be prevented by an improved identification and understanding of the problems and the needs of the infants and their families before discharge. Relevance for Clinical Practice: Through more personalized and efficient preparation and communication by the nursing staff before discharge, many of the parents' worries and problems could be reduced. Check-up of parents' needs of psychosocial support before and after discharge and offering counselling should become routine. Also, nurses at Well-Baby Clinics and in school health care should receive knowledge about TH treatment and the challenges the children and the parents experience. Patient or Public Contribution: Participation of parents was limited to the data provided through interviews
Nurse’s experience caring for adult patients with sepsis at emergency services
No full textBakgrund Sepsis är ett allvarligt tillstånd som drabbar många miljoner människor i världen, och kan bli livshotande om inte en tidig identifiering sker eller om behandlingsåtgärder blir fördröjda. Därmed har sjuksköterskor en vital roll och ett stort ansvar att upptäcka tidiga symtom eller försämringar hos patienter med sepsis eftersom de utför det patientnära arbetet. Dock finns svårigheter med att göra en korrekt bedömning då symtomen ofta är svårtolkade. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenhet vid omvårdnaden av vuxna patienter med sepsis på akutmottagningar. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar, av kvalitativ och mixad metoddesign. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom att använda kvalitativ innehållsanalys. Resultat Efter genomarbetad dataanalys framkom tre kategorier: Organisatoriska faktorer, Adekvat utbildning och erfarenhet samt Samverkan grupp, därefter tillkom sju subkategorier. Slutsats Sjuksköterskor möter stora utmaningar vid omvårdnaden av patienter med sepsis. Sjuksköterskor har ett stort ansvar och en viktig roll att upptäcka patienter med misstänkt sepsis i ett tidigt skede. Detta är dock en utmaning för de flesta sjuksköterskor framför allt för de som har en bristfällig kompetensnivå, eftersom det krävs både kunskap och erfarenhet att göra en snabb och korrekt bedömning. I situationer då sjuksköterskor saknar erfarenhet är det betydelsefullt att ha grundläggande kunskap om sepsis och att använda identifieringsverktyg vid bedömningen, samt samarbeta med sjuksköterskor som har en högre kompetensnivå för att på så vis erhålla värdefull kunskapBackground Sepsis is a serious condition that affects many millions of people worldwide and can be life-threatening if early identification is not made or treatment measures are delayed. Thus, nurses have a vital role and a great responsibility to detect early symptoms or deterioration in patients with sepsis because they perform the work close to the patient. However, there are difficulties in making a correct assessment as the symptoms are often difficult to interpret. Purpose The purpose was to shed light on nurses' experiences caring for adult sepsis patients in emergency departments. Method A general literature review based on 10 scientific articles of qualitative and mixed method design. All articles were quality-reviewed and analysed using qualitative content analysis. Results After elaborate data analysis, three categories emerged: Organizational factors, Adequate training and experience, and Group collaboration, then seven subcategories were added. Conclusions Nurses face major challenges when caring for patients with sepsis. Nurses have a great responsibility and an important role in detecting patients with suspected sepsis at an early stage. However, this is a challenge for most nurses, especially for those who have a deficient level of competence, as it requires both knowledge and experience to make a quick and accurate assessment. In situations where nurses lack experience, it is important to have basic knowledge of sepsis and to use identification tools in the assessment, as well as to collaborate with nurses who have a higher level of competence to obtain valuable knowledge
Nurses` experiences of palliative care : Facilitators and Barriers to a Person-Centered Approach
No full textBakgrund: Palliativ vård är en vårdform som syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet när bot inte längre är möjligt. En större prevalens av livsstilsrelaterade sjukdomar och en högre medellivslängd, har bidragit till ett större behov av palliativ vård. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Omvårdnad vid detta skede är komplex, och kräver specifik kunskap av olika aktörer. Sjuksköterskan har en nyckelfunktion i processen och ur dess perspektivet kan mycket förbättras. Syfte: Att sammanfatta och analysera kvalitativ forskning som rör sjuksköterskors erfarenheter i samband med deras arbete inom palliativ vård, särskilt med betoning på vikten av ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa artiklar om sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård analyserades genom innehållsanalys. PubMed och CINAHL användes vid datasökning. Resultat: Analysen av artiklarnas innehåll sammanfattades i två huvudkategorier, vardera med fyra respektive subkategorier. De primära kategorierna inkluderade facilitatorer med underkategorier som kommunikation, teamarbete, miljö och stöd från närstående. Den andra huvudkategorin handlade om barriärer med underkategorier relaterade till tid och arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsrelaterad stress samt olämplig eller försenad behandling. Slutsats: Resultaten visar att starka känslor av oro, ångest och rädsla uppstår i samband med olika barriärer, såsom hög arbetsbelastning, brist på kunskap och tid, oenighet om behandlingsmetoder och opassande vårdmiljöer inom palliativ vård. Samtidigt belyser resultaten betydelsen av sjuksköterskor inom palliativ vård som förespråkare för patientens behov och som en koppling mellan olika discipliner. Kommunikation, teamarbete, vårdmiljö och stöd till närstående är avgörande aspekter som sjuksköterskor anser behövs för att kunna erbjuda personcentrerad vård.
Att vårda vuxna patienter i livets slutskede : en litteraturstudie som beskriver sjuksköterskors perspektiv
No full textBakgrund: Vård i livets slutskede är sista delen inom palliativ vård. Sjuksköterskor anses vara en central del i omvårdnaden och agera ombud för patienten gentemot både närstående och vårdteamet. Sjuksköterskor skall vara empatiska och ha ett aktivt lyssnande för att kunna vägleda patienten i en svår situation. Syfte: Syftet var att syntetisera kvalitativ forskning om sjuksköterskors upplevelse av att vårda vuxna i livets slutskede, inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var viktigt då de är byggstenarna till en trygg och säker vård. Därav skulle alla parter så som närstående, patient och vårdteamet få rätt information och förstå innebörden av den. Närstående upplevde sjuksköterskor som en central del i vårdandet. Viktigt var att förstå kulturella skillnader för en personcentrerad vård. Sjuksköterskor upplevde att resurserna som finns behöver omfördelas Slutsats: Vård vid livets slutskede är en komplex situation, det är inte bara patienten i fokus utan även närstående. Detta kräver engagemang och kompetens. För att sjuksköterskor skall få möjlighet att utöva god vård krävs tid och resurser. Fortsatt forskning: Forskning kring hur sjuksköterskor bör stötta de närstående i vård vid livets slutskede på ett optimalt sätt