Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Placed in the Hands of Care : A general literature review about parents’ experiences of pediatric oncology care
No full textBakgrund: Barncancer är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som varje år drabbar hundratusentals barn världen över. Diagnosen leder till stora förändringar i familjens vardag, där behov av stöd, tydlig information och möjligheter till delaktighet blir avgörande. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskan möter både barnet och familjen utifrån ett helhetsperspektiv, där familjecentrerad omvårdnad bidrar till att stärka deras förmåga att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnad inom pediatrisk onkologi Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv kvalitativ ansats utifrån Polit och Becks niostegsmodell och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Förtroendebyggande relationer i omvårdnaden och Kommunikationens betydelse i omvårdnaden, med sex tillhörande subkategorier. Slutsats: Inom pediatrisk omvårdnad påverkas föräldrars upplevelser av omvårdnaden starkt av sjuksköterskans förmåga att kommunicera på ett empatiskt och familjecentrerat sätt samt sjuksköterskans förmåga att bygga förtroendefulla relationer. Ett genuint engagemang, empati och kontinuitet ökar trygghet, delaktighet och kontroll i en känslomässigt utmanande vårdsituation. Fortsatt forskning bör belysa konsekvenserna av bristande kontinuitet samt långsiktiga effekter av vårdande relationer, vilket kan bidra till en mer individanpassad och effektiv omvårdnad.Background: Childhood cancer is an uncommon but serious condition that affects hundreds of thousands of children worldwide each year. The diagnosis leads to major changes in the family’s everyday life, where the need for support, clear information, and opportunities for involvement becomes crucial. This places high demands on nurses to meet both the child and the family from a holistic perspective, in which family-centered care helps strengthen their ability to cope with the situation. Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of pediatric oncology care Method: The study was conducted as a literature study with an inductive qualitative approach based on Polit and Becks ninestepmodel and analyzed through Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. Results: Two categories were identified: Trust-building relationships in care and the importance of communication in care, each with three associated subcategories. Conclusions: Within pediatric care, parents’ experiences of nursing care are strongly influenced by the nurse’s ability to communicate in an empathetic and family-centered manner, as well as the nurse’s ability to build trusting relationships. Genuine engagement, empathy, and continuity increase feelings of safety, involvement, and control in an emotionally challenging care situation. Further research should highlight the consequences of a lack of continuity as well as the long-term effects of caring relationships, which may contribute to more individualized and effective nursing care
To care for people with delirium : A general litterature review from the nurses' perspective
No full textBakgrund: Delirium är ett neurokognitivt tillstånd som är vanligt förekommande inom sjukhusvård. Tillståndet behandlas och förebyggs bäst genom omvårdnadsåtgärder, vilket innebär att sjuksköterskan har en central roll i vårdandet av personer med delirium. Syfte: Att syntetisera sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med delirium. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Polit & Becks niostegsmodell. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: säkerhet och kommunikation som centrala faktorer i omvårdnaden, betydelsen av professionell kompetens för omvårdnadens kvalitet och emotionella svårigheter i en utmanande vårdmiljö. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna ge den vård som personer med delirium behöver. Sjuksköterskorna uttrycker en brist på kunskap, interprofessionellt samarbete och tid, men värderar erfarenhet, teamarbete och närstående. Det finns ett fortsatt behov att utforska hur sjuksköterskors förutsättningar kan förbättras för att stödja omvårdnaden av personer med delirium. Nyckelord: Delirium, erfarenheter, personcentrerad vård, sjuksköterskor Background: Delirium is a neurocognitive condition that is common in hospital care. The condition is best managed and prevented through nursing interventions, which means that nurses have a central role in the care for people with delirium. Aim: To synthesize nurses’ experiences of caring for people with delirium. Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative approach using Polit & Becks nine-step-model. Ten scientific articles were included and analysed according to Graneheim & Lundman’s content analysis. Results: Three categories were identified: safety and communication as central factors in the nursing care, the importance of professional competence for the quality of nursing care and emotional challenges in a demanding healthcare environment. Conclusion: The study shows that nurses experience a lack of adequate prerequisites to give the care that people with delirium requires. The nurses’ express a lack of knowledge, interprofessional teamwork and time, but values experience, teamwork and family members. There is a continued need to explore how nurses’ prerequisites can be improved to support the care of people with delirium Keywords: Delirium, experiences, nurses, person-centered care
Teenager experiences of Living with diabetes type 1 in everyday life : Literature review
No full textSyfte: Syftet med studien är att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 ivardagen. Bakgrund: Typ 1-diabetes innebär omfattande fysiologiska, psykologiska och sociala utmaningar förtonåringar. Under denna utvecklingsperiod ökar kraven på självständighet samtidigt som egenvårdenkräver hög kompetens och kontinuerliga beslut. Sjukdomen påverkar därmed identitet, socialtdeltagande och psykiskt välbefinnande, vilket motiverar en fördjupad förståelse för tonåringarsupplevelser. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyseradesmed hjälp av innehållsanalys. Fokus låg på tonåringars subjektiva erfarenheter av egenvård,relationer, psykosociala utmaningar och stödstrukturer. Resultat: Tonåringar befinner sig i ett komplext gränsland där medicinska egenvårdskrav krockar medbehov av autonomi, identitetsskapande och socialt tillhörande. Psykologiska faktorer såsom stress,rädsla för hypoglykemi och stigma påverkar egenvård negativt. Relationer till föräldrar, vänner,skolpersonal och vårdpersonal framträder som centrala stödresurser. Samtidigt synliggörs betydandekunskapsbrister både hos tonåringar och deras omgivning, vilket försvårar trygg och självständigegenvård. Slutsats: Tonåringars egenvård av typ 1-diabetes påverkas av ett komplext samspel mellanfysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Resultaten betonar behovet av personcentrerad ochrelationellt förankrad omvårdnad som integrerar psykologiskt stöd, kunskapsutveckling och arbete motstigma för att stärka tonåringars autonomi och välbefinnande.Aim: The aim of this study was to describe teenagers’ experiences of living with type 1 diabetes ineveryday life. Background: Type 1 diabetes presents extensive physiological, psychological, and social challenges forteenagers. During this critical developmental phase, the demand for self-management increases whilethe condition requires continuous monitoring and decision-making. The illness influences identityformation, social participation, and mental well-being, underscoring the need to betterunderstand teenagers lived experiences. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Ten scientific articles wereanalyzed using content analysis, focusing on teenager`s subjective experiences of self-care,relationships, psychosocial challenges, and support structures. Results: Teenagers navigate a complex interplay of medical demands, autonomy, identitydevelopment, and social belonging. Psychological factors such as stress, fear of hypoglycemia, andstigma negatively affect self-care. Relationships with parents, peers, school staff, and healthcareproviders serve as essential sources of support. Significant knowledge gaps were also identified amongteenagers and their surrounding environments, which hamper safe and independent diabetesmanagement. Conclusion: Teenagers’ self-management of type 1 diabetes is shaped by interconnectedphysiological, psychological, and social factors. The results highlight the need for person-centered and relationship-oriented care that incorporates psychological support, improved knowledge, and anti-stigma efforts to strengthen adolescents’ autonomy and overall well-being
Nurses' Experiences of Nursing Care in Postpartum Depression : A Literature Review
No full textBakgrund: Förlossningsdepression är ett vanligt och ofta otillräckligt känt på grund av bristande kunskap inom vården, vilket påverkar moderns psykiska hälsa, allmänna välbefinnande samt relationen till såväl barnet som närstående. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att identifiera, vårda och stödja drabbade kvinnor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med förlossningsdepression. Metod: En kvalitativ litteraturstudie användes som metod, och tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. Teman: Utmaningar i det kliniska mötet med kvinnor som drabbas av förlossningsdepression och Förutsättningar och stödstrukturer som behövs för att kunna ge trygg vård. Subteman: Kompetensbrist och otydliga riktlinjer, Hög arbetsbörda och tidsbrist, Utmaningar i kommunikation och relation samt Begränsat psykosocialt stöd och bristande vårdkedja. Slutsats: Studien visar att organisatoriska begränsningar och bristande kunskapsstöd påverkar sjuksköterskors möjligheter att uppmärksamma och stödja kvinnor med förlossningsdepression. Tydligare riktlinjer, kompetensutveckling och en mer sammanhållen vårdkedja framstår som viktiga utvecklingsområden. Det behövs fortsatta studier som bör fokusera på att utvärdera vilka åtgärder som har störst praktisk betydelse för vårdens kvalitet.Background: Postpartum depression is a common and often insufficiently recognized condition due to limited knowledge within healthcare, affecting the mother’s mental health, overall wellbeing, and relationships with both the infant and close family members. Nurses play an essential role in identifying, caring for, and supporting affected women. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for women with postpartum depression. Method: A qualitative literature study was conducted, and ten scientific articles were analysed using thematic analysis. Results: Two themes and four subthemes were identified. Themes: Challenges in the clinical encounter with women affected by postpartum depression, and Conditions and support structures required to provide safe and supportive care. Subthemes: Lack of competence and unclear guidelines, High workload and time constraints, Challenges in communication and Nurse-patient relationship, and Limited psychosocial support and fragmented care pathways. Conclusion: The study shows that organisational limitations and insufficient knowledge resources affect nurses’ ability to identify and support women with postpartum depression. Clearer guidelines, enhanced competence development, and improved care coordination are important areas for development. Further research should focus on evaluating which measures have the greatest practical impact on care quality
Händer, Hjärtan och Hopp: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer som lever med HIV i Moshi, Kilimanjaro regionen, Tanzania : En kvalitativ studie om utmaningar, strategier, och daglig omvårdnadspraktik
No full textBackground: HIV remains a major global health challenge, particularly affecting low- and middle-income countries, such as Tanzania. Nurses play a crucial role in caring for people living with HIV (PLHIV), and highlighting these experiences is essential for improving the quality of HIV care. Aim: To highlight nurses’ experiences of providing care for PLHIV in Moshi, Kilimanjaro region, Tanzania. Method: A qualitative study with an inductive approach was conducted. Data was collected through semi-structured interviews with six nurses working in HIV care and analyzed using thematic analysis focusing on manifest content. Results: Three themes were identified: Challenges Affecting Nurses’ Ability to provide care for PLHIV, Relational and Emotional Work in HIV Care and Adaptive Caring Strategies for a Better Future Through Teamwork and Education. The nurses described navigating structural and emotional challenges through relational care, teamwork, empathy, and patient education, which were perceived as improving adherence and reducing stigma. Conclusion: The findings illustrate the complexity of HIV care in a low-resource setting and highlight nurses’ central role in supporting PLHIV. Education, relational care, and teamwork emerge as essential strategies for improving health outcomes in similar contexts.Bakgrund: HIV kvarstår som en stor global hälsoutmaning, särskilt i låg- och medelinkomstländer såsom Tanzania. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i omvårdnaden av personer som lever med HIV (PLHIV), och att belysa deras erfarenheter är viktigt för att öka kvaliteten inom HIV-vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda PLHIV i Moshi, Kilimanjaro-regionen, Tanzania. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor som arbetar inom HIV-vård och analyserades med tematisk analys med fokus på manifest innehåll. Resultat: Tre teman identifierades: Utmaningar som påverkar sjuksköterskors möjlighet att vårda PLHIV, Relationellt och emotionellt arbete inom HIV-vård samt Anpassade omvårdnadsstrategier för en bättre framtid genom samarbete och utbildning. Sjuksköterskorna beskrev hur de hanterade strukturella och emotionella utmaningar genom relationell omvårdnad, samarbete, empati och patientutbildning, vilket upplevdes förbättra följsamhet och minska stigma. Slutsats: Resultaten visar komplexiteten inom HIV-vård i en resursbegränsad kontext och belyser sjuksköterskors centrala roll i att stödja PLHIV. Utbildning, relationell omvårdnad och teamwork framträder som avgörande strategier för att förbättra hälsoutfall i liknande kontext.MF
The silent struggle : Understanding the experience of being in treatment for anorexia nervosa
No full textBackground: Anorexia Nervosa is a complex, severe psychological disorder associated with the highest mortality rate among psychiatric illnesses. Treatment often overly emphasizes weight gain and physical recovery, neglecting underlying psychological and emotional aspects. This narrow focus leads patients to feel a loss of autonomy, identity, and deep mistrust towards caregivers. Aim: The aim of this study was to evaluate and synthesize qualitative studies exploring women’s lived experiences when in treatment for Anorexia Nervosa Method: The study was conducted as a qualitative literature review. Twelve scientific original articles, systematically searched in the CINAHL and PubMed databases, were critically appraised, and only articles of moderate or high quality were included. Data were analyzed inductively using thematic analysis based on Braun and Clarke’s framework. Results: The reliance on weight and BMI reinforces anorectic mechanisms. A strong therapeutic relationship, based on trust, is more critical for patient engagement than the specific treatment approach. Lack of continuity during transitions significantly increases the risk of relapse. Conclusions: Treatment is fundamentally compromised by an overly narrow focus on physical metrics. A person-centered care model, founded on trust and empathy, is crucial for patients' long-term recovery. Caregivers must ensure continuous support during the transition to outpatient care to mitigate cyclical readmissions. Further research into person-centered models is necessary.
Women’s experiences of nursing care during inpatient treatment for breast cancer : A literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste och mest diagnosticerade cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och globalt. Sjukdomen utgör inte enbart medicinska påfrestningar utan också en betydande folkhälsofråga där individer påverkas både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har därmed en central roll att främja en trygg och god vårdrelation genom tydlig kommunikation och kontinuerlig närvaro. Syftet med denna studie var att presentera, beskriva och sammanställa en syntes av kvalitativa studier som beskriver kvinnors upplevelser av omvårdnad vid bröstcancer inom slutenvården. Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodellen. Elva kvalitativa forskningsstudier granskades och analyserades enligt Braun och Clarke tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades: Att bli sedd och förstådd i mötet med vården och Mötets betydelse för identitet och existentiell återhämtning, vardera med två tillhörande subtema. Slutsats: Bröstcancer påverkar ett brett spektrum av aspekter i en persons liv. Det är väsentligt att sjuksköterskor möter individuella behov hos patienterna genom ett holistiskt tillvägagångssätt, inklusive aspekter som fysiskt och emotionell närvaro, individualiserad kommunikation, samt att främja välmående. Ytterligare forskning krävs för att fastställa hur stärkta färdigheter i omvårdnadsinterventioner kan förbättra personcentrerad vård och tillgodose varje kvinnas individuella behov. Background: Breast cancer is the most common and most diagnosed cancer disease among women in Sweden and globally. The disease not only poses medical challenges but is also a significant public health issue that affects individuals both physically and psychologically. Nurses therefore play a vital role in promoting a safe and positive care relationship through clear communication and continuous presence. Aim: The aim of this study was to present, describe and synthesize qualitative studies that report women’s experiences of nursing care during inpatient care for breast cancer. Method: A qualitative general literature review with an inductive approach was conducted using Polit & Beck´s nine-step-model. Eleven qualitative articles were processed and analysed in accordance with Braun & Clarke’s thematic analysis. Results: Two main themes were identified: To be seen and understood in encounters with healthcare and The encounters significance for identity and existential recovery, each with two associated subthemes. Conclusion: Breast cancer affects a broad spectrum of aspects in a person’s life. It is vital that nurses meet individual needs of the patients by incorporating a holistic approach, including aspects such as physical and emotional presence, personalized communication and promoting well-being. Further research is required to determine how strengthening nursing intervention skills can improve personcentered care to meet each woman´s individual needs
Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vårdmötet när de söker vård inom hälso- och sjukvården. : En allmän litteraturstudie
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälso- och samhällsproblem som orsakar allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för kvinnor. Hälso- och sjukvården har ett centralt ansvar att identifiera och bemöta våldsutsatthet, där sjuksköterskans kompetens, bemötande ochförmåga att skapa trygghet är avgörande. För att kunna ge adekvat stöd krävs kunskap,strukturerade arbetssätt och förståelse för våldets komplexitet. Syfte: Att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter när de söker vård inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell.Genom systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL inkluderades tio kvalitativa originalartiklar, vilka analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: I studien identifierades två teman och fyra sub-teman. Huvudtema Tillitens betydelse och huvudtema Bekräftelse skapar trygghet. Slutsatser: Bemötandet i vårdmötet har en avgörande betydelse för våldsutsatta kvinnors upplevelseav trygghet, tillit och möjlighet till återhämtning i vårdmötet. Bristande trygghet och misstro riskerar attleda till fortsatt utsatthet, medan ett empatiskt och lyhört bemötande främjar tillit och återhämtning. Föratt stärka vårdens kvalitet krävs ökad kompetens, tydliga rutiner och utbildningsinsatser som stödjersjuksköterskors handlingsberedskap vid misstanke om våld i nära relationer
Nurses experience caring for patients with advanced cancer in the end-of-life stage : A literature review
No full text Background: Advanced cancer is a term used when the disease is unlikely to be cured. The patient receives end of life care, which focuses on reliving suffering. Through the four cornerstones of palliative care, which include symptom relief, teamwork, effective communication, and support for relatives, the nurse can work in a structured manner to provide high quality nursing care.Aim: The aim of this study is to highlight nurses` experience of caring for patients with advanced cancer at the end of life. Method: This study is a general literature review with a qualitative approach. The study is based on ten different scientific articles taken from the different databases CINAHL and PubMed. The analysis was conducted using thematic analysis. Results: The analysis was presented with two themes: Emotional challenges, security-building communication, and five subthemes: the feeling of inadequacy, development of professional confidence, security in patient interaction, emotional strain in patient interaction, acceptance by relatives. Conclusion: Nurses who care for patients with advanced cancer at the end-of-life experience ethical stress and feeling of inadequacy. Providing good care requires communication and understanding from colleagues as well as from patients and relatives. Keywords: Nurse, experiences, advanced cancer, end of life.
Psychosocial recovery after out-of-hospital cardiac arrest : A literature review
No full textBakgrund: Personer som överlever plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus kan få långvariga fysiska, kognitiva, psykiska och sociala påföljder som kvarstår efter den akuta medicinska återhämtningen. I takt med att flera överlever plötsligt hjärtstopp blir det allt viktigare att förstå den psykosociala återhämtningen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva personers upplevelser av psykosocial återhämtning efter att ha överlevt hjärtstopp utanför sjukhus, baserat på kvalitativa studier. Metod: Allmän litteraturstudie med en induktiv kvalitativ ansats baserad på niostegsmodellen av Polit och Beck. Analysen utfördes enligt tematisk analys presenterad av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman: En tillvaro i gungning: kognitiva begränsningar och psykisk sårbarhet, Utmaningar och vårdens stöd under återhämtningsfasen och Att återskapa ett sammanhang i livet efter hjärtstopp: vägen framåt. Totalt identifierades sju tillhörande subteman. Slutsats: Den psykosociala återhämtningen är en komplex process som sträcker sig långt efter utskrivning. Denna studie framhäver att det behövs ett mer riktat fokus på psykosocial återhämtning samt en fördjupad förståelse för att utveckla modeller som underlättar en mer sammanhängande återgång till vardagslivet. Framtida forskning bör tydliggöra hur den psykosociala återhämtningen påverkas hos personer som överlever hjärtstopp utanför sjukhus, för att möjliggöra mer strukturerade och personcentrerade vårdinsatser. Background: Individuals who survive sudden out-of-hospital cardiac arrest may experience long-term physical, cognitive, psychological and social consequences that persist beyond the acute medical recovery. As survival rates increase, understanding psychosocial aspects of recovery becomes increasingly important. Aim: This study aims to describe individuals´experiences of psychosocial recovery after surviving out-of-hospital cardiac arrest, based on qualitative studies. Method: General literature review with an inductive qualitative approach based on Polit and Becks´s nine-step model. The analysis was conducted using thematic analysis as described by Braun and Clarke. Results: Results identified three main themes: A life in turmoil: Cognitive limitations and psychological vulnerability, Challenges and healthcare support during the recovery phase and Reconstructing coherence in life after cardiac arrest: the way forward. Seven associated subthemes were identified. Conclusion: Psychosocial recovery is a complex process that extends long after hospital discharge. This study highlights the need for a more targeted focus on psychosocial recovery, as well as a deeper understanding to develop models that facilitate a more coherent return to everyday life. Future research should clarify how psychosocial recovery is affected in survivors of out-of-hospital cardiac arrest, in order to facilitate more structured and person-centred healthcare interventions.